Hållbarhet – social, ekonomisk och ekologisk

Läs om Almegas bidrag till social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Hållbar utveckling brukar definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbarhet mäts oftast efter tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social. Almega och våra medlemsföretag bidrar i alla tre dimensioner.

När det gäller social hållbarhet är Almegas främsta bidrag vår roll i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Med främst kollektivavtalen i centrum kombinerar Sverige goda löne- och arbetsvillkor med konkurrenskraftiga villkor för näringslivet att verka i.

Hållbarhetsfrågan är en naturlig del av Almegas arbete där vi genom kollektivavtalsutveckling stärker företagens konkurrenskraft och attraktionskraft som arbetsgivare vilket bidrar till ett ekonomiskt och socialt hållbart arbetsliv.

I ett land som Sverige med integrationsutmaningar står tjänsteföretagen för en annan viktig aspekt av den sociala hållbarheten, nämligen inträdet på arbetsmarknaden. På det sättet är Almegas medlemsföretag landets viktigaste integrationsmotor.

Den ekonomiska hållbarheten handlar om en stigande levnadsstandard för de breda befolkningslagren. En sådan kan bara uppstå och upprätthållas genom uthållig ekonomisk tillväxt. Fri företagsamhet och en väl fungerande marknadsekonomi är förutsättningar för en sådan utveckling. Betydelsen av dessa företeelser kan illustreras med det faktum att Sveriges genomsnittliga levnadsstandard i dag är 20 gånger högre än för 150 år sedan. När Sverige försvagar marknadsekonomin, som på 1970- och 1980-talen, slutar också levnadsstandarden att stiga. Exempelvis var reallönerna år 1995 på samma nivå som 1975.

Den privata tjänstesektorn är i dag den dominerande ekonomiska kraften i Sverige. Tjänsteföretagen står för en övervägande del av såväl BNP som sysselsättning. År 2023 uppgick produktionen i den privata tjänstesektorn till 52 procent av BNP och år 2023 sysselsatte den privata tjänstesektorn 48 procent av alla anställda och egna företagare i Sverige. Den privata tjänstesektorn står även för huvuddelen av den ekonomiska tillväxten. Sektorn har bidragit med över 70 procent av den svenska BNP-tillväxten sedan år 2010.[1]

Länge har det påståtts att den ekonomiska hållbarheten nödvändigtvis är i konflikt med den ekologiska. Det sägs att oändlig tillväxt är omöjlig i en ändlig värld. Samtidigt har forskare visat att i länder som USA och Sverige har det stigande välståndet frånkopplats från ökad resursförbrukning och ökade utsläpp. I Sverige har exempelvis BNP per capita stigit med runt 50 procent sedan mitten av 1990-talet, samtidigt som CO2-utsläppen sjunkit med nästan lika mycket. Det gäller även om man tar hänsyn till den inhemska konsumtionen av produkter från andra länder.

En av de främsta förklaringarna till att detta blivit möjligt är tjänstefieringen av ekonomin. Produktion av tjänster tenderar nämligen att vara renare och mindre energiintensiv än produktion av varor. Och som vi redogjorde för ovan har tjänsternas andel av såväl BNP som sysselsättning stigit de senaste decennierna.

[1] Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.