Förändringarna av Arbetsförmedlingen går i rätt riktning men ännu fler reformer behövs.
Sju av tio företag upplever svårigheter att rekrytera visar Svenskt Näringslivs nya rekryteringsenkät. Företagen använder sig i allt mindre utsträckning av Arbetsförmedlingen när de vill rekrytera.
Samtidigt som arbetslösheten i Sverige är bland de högsta i Europa finns det cirka 200 000 lediga jobb på Platsbanken. Många av jobben har bara låga krav på utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet.
För att komma tillrätta med matchningsmisslyckandet och utbilda de arbetslösa för de lediga jobben behöver den aktiva arbetsmarknadspolitiken återupprättas.
Arbetsförmedlingen reformeras och matchningsuppdraget tas över av fristående jobbförmedlare och med hjälp av den nya Rusta och matcha tjänsten får många arbetslösa jobb, men fler reformer behövs.
Ur Almegas rapport Så fortsätter vi reformera Arbetsförmedlingen”Mycket mer kan och behöver göras framöver för att arbetsmarknadspolitiken ska möta företagens behov av kompetensförsörjning och
för att rusta och matcha alla de arbetslösa”
Idag får bara tre av tio långtidsarbetslösa delta i matchningsinsatser hos fristående jobbförmedlare. Var fjärde långtidsarbetslös deltar inte i några registrerade aktiviteter alls. De flesta långtidsarbetslösa får fortfarande ta del av Arbetsförmedlingens insatser i egen regi. Men de insatserna följs inte upp och inga resultat redovisas.
Reformeringen av Arbetsförmedlingen är på allas läppar. Men vad händer egentligen? Vi försöker reda ut fem missförstånd som ofta förekommer i debatten.
Arbetsförmedlingen har länge haft problem med låg effektivitet och lågt förtroende hos allmänheten. Arbetsförmedlingen påbörjade därför en förnyelseresa 2014, bland annat genom att stänga hundratals kontor runt om i landet. Kontorsnedläggningarna som nu pågår är ett resultat av denna förnyelseresa och nedskärningarna i statsbudgeten för 2019.
Reformeringen av Arbetsförmedlingen har inte påbörjats och är inte anledningen till att Arbetsförmedlingen stänger kontor.
Då reformeringen inte har sjösatts ännu, finns inte heller alla förutsättningar på plats för att fristående aktörer ska kunna erbjuda matchning och förmedling av jobb på vissa orter.
Det som nu händer är att Arbetsförmedlingen lägger ner kontor runt om i Sverige utan att politiken har säkrat att de fristående aktörerna kan ta över det jobbet. Det är oroande. Vi har föreslagit att reformen borde inkludera en glesbygdspeng som ger de fristående aktörerna mer resurserna om de etablerar sig i glesbygd. Detta för att garantera att alla har samma chans till matchning i hela landet.
Idag förmedlas bara 1,5 procent av jobben i Sverige av arbetsförmedlare på myndigheten. De personer som står allra längst ifrån hamnar allt för ofta i verkningslösa arbetsmarknadsåtgärder som till exempel den hårt kritiserade reformen om Extratjänster. Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsåtgärder leder sällan till jobb. Det är inte hållbart för de som har svårast att få jobb.
Arbetsförmedlingens statistik visar att 6 procent av de som varit inskrivna i extratjänster får ett riktigt jobb. En majoritet av de som genomgått åtgärden slussas in i en ny arbetsmarknadsåtgärd. Låt istället de aktörer som är bäst på att slussa in arbetslösa in på arbetsmarknaden att göra det.
Reformeringen av Arbetsförmedlingen har ännu inte påbörjats. Den sjösätts med ett antal pilotprojekt under 2020. Däremot vet vi att Arbetsförmedlingen har misslyckats med sitt uppdrag då endast 1,5 procent av jobben i Sverige förmedlas genom Arbetsförmedlingens personal. Arbetsförmedlingen har lägst förtroende av alla statliga myndigheter.
De fristående jobbförmedlarna står både närmare näringslivet och de arbetssökande. De har lokala kontakter som gör att de direkt kan matcha en arbetssökande med företag som söker ny kompetens. I konkurrensen mot varandra kommer de ständigt med innovativa lösningar på hur effektiv matchning ska gå till. I systemet vi föreslår ska de få pengar först när de förmedlar jobb, medan Arbetsförmedlingen får pengar oavsett hur många jobb som förmedlas. Skattebetalarnas pengar ska gå till insatser som ger resultat, inte fastna i byråkratiska system. Det behöver förändras.
66% av företagen som rekryterar hos Arbetsförmedlingen idag tycker att det fungerar mycket eller ganska dåligt. Samtidigt tycker 60% av företagen som rekryterar genom fristående förmedlare att det fungerar ganska eller mycket bra. Svenska folket anser att just Arbetsförmedlingen är den myndighet där de i lägst utsträckning får valuta för skatten de betalar, enligt en undersökning av Kantar Sifo. Med fristående jobbförmedlare att välja bland kan svenskarna utkräva ansvar och välja den som förmedlar jobb bäst.
