Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning SOU 2017:44
Almega välkomnar utredningens intentioner att ge ökade möjligheter till kommuner att lägga ut undervisning på entreprenad. Inom förskolan är detta redan fullt möjligt idag. Inom grund- och gymnasieskolan är regelverket striktare, möjligheten till entreprenad omfattar där endast uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen. Regelverket bör bli mer enhetligt och öppet för entreprenad oavsett skolform och uppgifter.
Almega avstyrker att entreprenad endast ska få användas i undantagsfall när det gäller undervisning. Det försvårar långsiktiga samarbeten. En anledning som anges i utredningen till att entreprenad behövs är glesbygdskommuner som behöver samarbeta med andra aktörer för att kunna leverera en kvalitativ och likvärdig undervisning. Dessa kommuner har ett långsiktigt behov av att komplettera sin kompetens med hjälp utifrån. Detsamma gäller kommuner med ett omfattande flyktingmottagande.
Utredningen gör bedömningen att utbildning är icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse (NESGI) i enlighet med EU:s upphandlingsdirektiv och med LOU. Almega gör inte utredningens bedömning. Vad som kan betraktas som NESGI är komplicerat och osäkert och det behövs en mer genomgående utredning för att ge ett bättre svar på vilka tjänster som kan betraktas som NESGI i Sverige. Att göra bedömningen utifrån de EU-domar som utredningen lyfter fram ger inte hela bilden. Ytterligare rättsfall finns och måste beaktas. EU-Kommissionens egen konsultation konstaterar att SGEI är de tjänster om det råder konkurrens på den marknad där tjänsten levereras. Om det istället är en monopoliserad offentlig marknad eller om den enbart bedrivs av välgörenhetsorganisationer, då är det osannolikt att det är en ekonomisk tjänst.[1] Vi kan konstatera att just den svenska utbildningsmarknaden består av många olika aktörer, privata som offentliga. De privata företagen agerar på en konkurrensutsatt internationell marknad, därmed finns ett gränsöverskridande intresse och EU-rätten är därmed tillämplig. Sammantaget gör det att den svenska marknaden för utbildningstjänster inte är NESGI och ska sålunda omfattas av upphandlingsreglerna.
Om utredningens förslag blir verklighet skulle det innebära att myndigheternas efterfrågade utbildningstjänster istället kan tilldelas vilken leverantör som myndigheten behagar. Inga upphandlingsregler inklusive principer om öppenhet, likabehandling och proportionalitet och inte heller någon annonseringsskydlighet skulle behöva följas. Risken är stor att det öppnar upp för godtycke och korruption. Att dessa möjliga problem inte alls berörs i kapitlet om konsekvenserna av utredningens förslag förvånar mycket.
Trots detta kommer utredningen ändå fram till att utbildningstjänsterna, som trots allt ändå upphandlas, ska följa någon form av regelverk. Detta framgår av kapitel 10.4.2.
Hur upphandlingsreglerna ska se ut anges ej, men Upphandlingsmyndigheten föreslås ta fram riktlinjer åt de upphandlande myndigheterna. Utredningen pekar på att när utbildning läggs ut på entreprenad är det viktigt att krav kan ställas på opartiskhet, icke-diskriminering och en god hushållning med offentliga medel. Vidare vill utredningen att denna typ av upphandlingar ska ske rättssäkert. Almega har mycket svårt att se varför de regler som finns i 19 kap LOU, där upphandlingar av utbildningstjänster hamnar idag, inte kan uppfattas som garant för just ovanstående önskan. Istället vill utredningen skapa ännu fler alternativa upphandlingsregler för just dessa offentliga inköp. Almega avstyrker utredningens förslag.
Almega avstyrker även utredningens alternativa förslag om att införa särskilda upphandlingsregler för undervisning enligt det förslag som lämnats av Välfärdsutredningen, något som föreslås i utredningens kapitel 10.5. Välfärdsutredningens förslag går ut på att tjänster under det tröskelvärde som finns för sociala tjänster och andra tjänster (750.000 Euro) och där det uppenbarligen saknas ett gränsöverskridande intresse ska undantas från upphandlingsreglerna. Almega avstyrker ett sådant förslag. Det finns ett mycket goda skäl för att upphandlande myndigheter annonserar sina inköp och att de följer grundläggande principer om öppenhet, icke-diskriminering och likabehandling för att säkerställa att offentliga medel används korrekt och att korruption motverkas.
Utbildningstjänster omfattas av de förenklade reglerna i 19 kap LOU och behöver inte särregleras ännu en gång för att förenklas ytterligare. Regeringen har dessutom tillsatt en utredning i syfte att föreslå flexiblare och enklare regler för upphandlingar under EU:s tröskelvärden.[2]
Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega
Stefan Holm, näringspolitisk expert Almega