Almegas tjänsteindikator för andra kvartalet 2024

Rapporten finns i sin helhet på denna sida men kan också hämtas som pdf-fil.

Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser utveck¬lingen i den privata tjänstesektorn. Den ligger två månader före SCB:s publicering av den faktiska tjänsteproduktionen och är en aktuell spegel av konjunkturläget i den privata tjänstesektorn som svarar för 52 procent av Sveriges BNP och 48 procent av sysselsättningen. Almega har publicerat tjänsteindikatorn varje kvartal sedan 2001.

Denna upplaga av tjänsteindikatorn har arbetats fram på Almega av Patrick Joyce och Staffan Johansson. Insamlingen av data avslutades den 14 juni 2024. För ytterligare upplysningar om det ekonomiska läget i den privata tjänstesektorn kontakta:

Den privata tjänstesektorn har tappat fart sedan sommaren 2022 och produktionen minskade förra året med 1,0 procent. Under det första kvartalet i år vände produktionen upp något och var 1,2 procent högre än för ett år sedan.

Uppgången är dock trevande. Sjunkande inflation och förväntningar om lägre räntor ger utrymme för hushållen att öka sin konsumtion vilket kommer att öka efterfrågan i de tjänstebranscher som säljer till hushåll under året. Samtidigt är byggandet svagt och industrins investeringar väntas falla något i år vilket håller tillbaka efterfrågan på vissa företagstjänster.

Almegas tjänsteindikator förutspår att produktionen kommer att falla något i tjänstesektorn under det andra kvartalet i år. En långsamt ökande orderingång till tjänsteföretagen lägger grunden för en tydligare uppgång under andra halvåret. En allt större del av tjänsteföretagen förväntar sig stigande efterfrågan det tredje kvartalet i år.

Tillväxten av företagstjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik dämpades under 2023 men förblev positiv. Det första kvartalet i år var produktionen 2,5 procent högre än samma kvartal förra året. Genomsnittet döljer dock stora skillnader mellan olika delbranscher. Den kraftiga nedgången av bostadsbyggandet har drabbat arkitekterna hårt medan tillväxten varit stark bland tekniska konsulter. Exporten av affärstjänster utvecklas däremot fortsatt starkt.

Produktionen inom personaluthyrning, fastighetsservice och andra stödtjänster till företag har vuxit med 1,2 procent på ett år. Utfallet är bättre än väntat efetrsom omsättningen inom personaluthyrning sjunkit kraftigt på grund av den svagare arbetsmarknaden. Enligt siffror från Kompetensföretagen – där bemanningsföretag ingår – var omsättningen i branschen det första kvartalet nästan tolv procent lägre i löpande priser än året innan.

Inom information och kommunikation föll produktionen under förra året. Efter årsskiftet har dock en återhämtning skett och det första kvartalet i år var produktionen 3,8 procent högre än ett år tidigare.

Jobben i tjänstesektorn fortsätter att bli färre men nedgången är långsam. Om man räknar bort finanssektorn har antalet anställda i tjänstesektorn minskat med 14 100 personer – eller 0,6 procent – på ett år.

Utvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika branscher. Bland de kunskapsintensiva konsult­tjänsterna inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik har antalet anställda ökat med 6 900 personer under det senaste året. Flest nya jobb har skapats bland konsulter inom PR och kommunikation. Bland arkitekter har däremot antalet anställda fortsatt minska.

Antalet anställda inom personaluthyrning och rekrytering har minskat 11 200 personer på ett år. Nedgången beror på den svaga arbetsmarknaden och politiska beslut att minska inhyrningen av personal till hälso- och sjukvård.

Det svaga fjolåret för informations- och kommunikationsbranschen har inneburit att antalet anställda inom  telekommunikationer, datakonsulter och informationstjänstföretag har minskat med 1 300 personer. Det är branscher där jobben stadigt blivit fler under lång tid.

Lågkonjunkturen har främst drabbat personer med korta anställningar. Antalet personer med längre anställningar i tjänstesektorn har istället ökat det senaste året. Att försöka behålla den fast anställda personalen är normalt om företagen räknar med att lågkonjunkturen blir kortvarig.

Även om konjunkturen är på väg att vända kommer antalet jobb i tjänstesektorn sannolikt att minska ytterligare under en tid. Almegas arbets­marknads­indikator förutspår att jobben i tjänstesektorn kommer att bli färre även under det andra kvartalet.

Tjänsteföretagens försäljningspriser fortsätter att öka allt långsammare. Under det första kvartalet i år ökade tjänstepriserna med 2,7 procent i årstakt. Det var den lägsta öknings­takten på tre år. Prisökningarna dämpas dock inte lika snabbt som tidigare och det senaste kvartalet steg tjänstepriserna med 1,0 procent.

Prisuppgången det senaste kvartalet beror på ökade priser på visa transportjänster och på priset informations- och kommunikationstjänster steg igen efter att i princip ha varit oförändrade under större delen av förra året. Däremot har priserna på personaluthyrning och andra stödtjänster till företag stått stilla det senaste halvåret, vilket beror på fallande efterfrågan på inhyrd personal.

Den förväntade uppgången i konjunkturen senare i år och en ökande hushållskonsumtion kan bidra till att prisökningarna på tjänster inte dämpas lika mycket framöver. Almegas prisindikator för tjänstesektorn tyder dock på priserna på tjänster kommer att öka något långsammare även det andra kvartalet.

Den privata tjänstesektorn har tappat fart sedan sommaren 2022 och produktionen minskade förra året med 1,0 procent. Nedgången blev dock mindre än befarat. Under det första kvartalet i år vände dock produktionen upp något och var 1,2 procent högre än samma kvartal 2023.¹

Uppgången är dock trevande. Sjunkande inflation och förväntningar om lägre räntor ger utrymme för hushållen att öka sin konsumtion vilket kommer att öka efterfrågan i de tjänstebranscher som säljer till hushåll. Samtidigt är byggandet svagt och industrins investeringar väntas falla något i år vilket håller tillbaka efterfrågan på vissa företagstjänster. Almegas tjänsteindikator förutspår att produktionen kommer att falla något i tjänstesektorn under det andra kvartalet i år.

Diagram 1: Almegas tjänsteindikator för produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn samt årlig produktionstillväxt

Både privat tjänstesektor och industri har utvecklats svagt sedan sommaren 2022. Produktionen inom tjänstesektorn minskade under slutet av 2022 och under hela 2023 men vände upp efter årsskiftet. Produktionen inom industrin hade en kortvarig topp under våren 2023 men har sjunkit långsamt sedan dess (se diagram 2).

Diagram 2: Produktionen inom privat tjänstesektor och industri, januari 2021 till april 2024

Förväntningarna på framtiden är dock allt mer positiva. De flesta tjänstebranscher räknar med att efterfrågan kommer att öka det tredje kvartalet jämfört med nu (se tabell 1). I Svenskt Näringslivs företagspanel räknar allt fler tjänsteföretag med ökad försäljning på ett års sikt.²

Diagram 3: Inköpschefsindex för privata tjänster och industri, januari 2021 till maj 2024

Inköpschefsindex (PMI) i industrin har stigit märkbart sedan hösten 2023. Tjänsteföretagens förväntningar på den närmaste framtiden har dock inte förbättrats lika tydligt. Inköps­chefsindex (PMI) har legat strax under tillväxtzonen de senaste 18 månaderna. Ett positivt tecken är att orderingången till tjänsteföretagen börjar öka vilket lägger grunden för en tydligare uppgång under andra halvåret i år.³

Efterfrågan på företagstjänster har påverkats negativt av nedgången i konjunkturen men utvecklingen skiljer sig åt mellan olika branscher.

Tillväxten av företagstjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik dämpades under 2023 men förblev positiv. Tillväxten håller i sig. Det första kvartalet i år var produktionen 2,5 procent högre än samma kvartal förra året.

Genomsnittet döljer dock stora skillnader mellan olika delbranscher. Den kraftiga nedgången av bostadsbyggandet drabbade arkitektbranschen hårt under 2023. Bostadsbyggandet väntas dock börja öka under 2025 vilket bör öka efterfrågan på arkitekttjänster. Arkitekterna är fortfarande pessimistiska om den närmaste framtiden men något mindre än tidigare (se tabell 1).⁴

Diagram 4: Produktion bland konsulter inom juridik, ekonomi, teknik m.m. (69-75), kvartal ett 2021 till kvartal ett 2024

Efterfrågan på tekniska konsulter och industrikonsulter var stark under förra året vilket främst förklaras av stora investeringar inom industrin och ett högt anläggningsbyggande. Industrins investeringar väntas dock dämpas i år medan anläggningsbyggandet hålls uppe.

Exporten av tjänster är fortsatt stark och det gäller särskilt affärstjänster. Under det första kvartalet i år var exporten av affärstjänster, i löpande priser, 17,0 procent högre än samma kvartal förra året. Dessa tjänster har dock ökat i pris med 2,8 procent det senaste året (se tabell 8).⁵

Diagram 5: Produktion inom uthyrning och andra stödtjänster till företag (77-82), kvartal ett 2021 till kvartal ett 2024

Produktionen inom personaluthyrning, fastighetsservice, städning och andra stödtjänster till företag var det första kvartalet 1,2 procent högre än ett år tidigare. Utfallet är bättre än väntat med tanke på att omsättningen inom personaluthyrning sjunkit kraftigt på grund av den svagare arbetsmarknaden.

Enligt siffror från Kompetensföretagen – där bemanningsföretag ingår – var omsättningen i branschen det första kvartalet i år 11,7 procent lägre i löpande priser än ett år tidigare. Till detta kommer priseffekt på knappt fyra procent (se tabell 8).⁶

Uthyrningen av personal till industri – bemanningsbranschens största yrkesområde – var det det första kvartalet i år elva procent lägre i löpande priser än ett år tidigare. Uthyrningen till lager och logistik föll med 13 procent. Uthyrningen av personal till hälso- och sjukvård och omsorg minskade med 27 procent, vilket beror på politiska beslut i regionerna att minska inhyrningen av personal.⁷

Drygt hälften av företagen tror att läget kommer kommer att vara oförändrat eller sämre det närmaste kvartalet, vilket speglar den svaga arbetsmarknaden just nu. På längre sikt är företagen mer optimistiska.⁸

Andra stödtjänster till företag utvecklades bättre. I Säkerhetsföretagens senaste kvartals­baro­meter anger 66 procent av företagen att efterfrågan på deras verksamhet ökat de senaste tre månaderna och 70 procent av företagen räknar med att efterfrågan ska öka ytterligare de närmaste tre månaderna.⁹

Diagram 6: Produktion inom transporter och magasinering (49-53), kvartal ett 2021 till kvartal ett 2024

Tillväxten inom transportbranschen föll 2022 när höjda bränslepriserna i början av året tvingade fram stora prishöjningar på transporter. Efterfrågan på transporter fortsatte att minska under 2023 trots sjunkande bränslepriser. Efter årsskiftet har dock läget ljusnat något. Det första kvartalet i år var produktionen 0,8 procent lägre än ett år tidigare.¹⁰

Inom information och kommunikation föll produktionen under förra året. Efter årsskiftet har dock en återhämtning skett och det första kvartalet i år var produktionen 3,8 procent högre än samma kvartal 2023. Exporten av informations- och kommunikationstjänster utvecklades bra under början av 2023 men föll mot slutet av året. Det första kvar­talet i år var exporten, i löpande priser, 5,2 procent lägre än samma kvartal 2023. Informations och kommunikations­tjänster har ökat med 1,1 procent i pris det senaste året (se tabell 8). Nedgången i exporten förklaras främst av ett kraftigt fall i exporten av telekommunikationstjänster men även exporten av datakonsult­tjänster har minskat.¹¹

Diagram 7: Produktionen inom information och kommunikation (58-63), kvartal ett 2021 till kvartal ett 2024

Framtidsförväntningarna inom branschen är fortsatt starka. I maj räknade 36 procent av datakonsulterna med att efterfrågan på deras tjänster skulle öka den närmaste framtiden.

Tabell 1: Efterfrågan i tjänstebranscher som främst säljer till företag. Förväntningar tre månader framåt, februari och maj 2024

Mellan 2021 och 2023 föll reallönerna med tio procent. Stigande sysselsättning, sänkta inkomstskatter och inflationsskyddade transfereringar minskade dock nedgången i hushållens reala disponibla inkomster till tre procent. Trots det har hushållen tvingats att dra ner sin konsumtion märkbart. Hushållens konsumtion föll fem kvartal i rad vilket inte hänt sedan början av 1990-talet. Under slutet av 2023 planade dock nedgången ut och det första kvartalet i år var hushållens konsumtion i fasta priser 0,4 procent högre än ett år tidigare.¹²

Den bransch som drabbats mest av den minskade konsumtionen är handeln där produk-tionen fallit åtta kvartal i rad. Utvecklingen är dock på väg att vända. Det första kvartalet i år var produktionen i fasta priser 1,2 procent lägre än samma kvartal 2023 vilket var en betydligt mindre nedgång än tidigare.

Diagram 8: Produktionen inom handel (45-47), kvartal ett 2021 till kvartal ett 2024

Inom detaljhandeln var omsättningen det första kvartalet i år 0,5 procent högre än under samma kvartal 2023. Uppgången skedde inom dagligvaruhandeln medan omsättningen i sällanköpshandeln var lägre än ett år tidigare.¹³ Inom e-handeln föll försäljningen både 2022 och 2023 men under början av detta år vände utvecklingen. Under årets första fyra månader var omsättningen, i löpande priser, sju procent högre än under samma period 2023. Företagen inom handeln väntar sig ökande försäljning framöver (se tabell 2).¹⁴

Motorhandelns omsättning föll under slutet av förra året men det första kvartalet i år ökade omsättningen igen och var 1,7 procent högre i fasta priser än ett år tidigare. Under det första kvartalet nyregistrerades dock 5,5 procent färre personbilar än samma kvartal året innan.¹⁵

Inom partihandeln, som säljer till företag, föll omsättningen markant under hela 2023. Den utvecklingen har fortsatt och det första kvartalet i år var omsättningen i fasta priser 2,8 procent lägre än för ett år sedan.

Diagram 9: Produktionen inom hotell och restaurang (55-56), kvartal ett 2021 till kvartal ett 2024

Hotell och restaurangbranschen växte kraftigt under 2022. Under förra året planade produktionen ut, dock utan att falla. Det första kvartalet i år var produktionen 1,1 procent högre än under samma kvartal förra året. Företagen i branschen ser positivt på utvecklingen framöver (se tabell 2).

Diagram 10: Produktionen inom personliga och kulturella tjänster (90-98), kvartal ett 2021 till kvartal fyra 2023

Trots stigande priser och krympande budgetar fortsätter hushållen att prioritera olika personliga tjänster samt kultur och nöjen.¹⁶ Produktionen steg under hela förra året och det första kvartalet i år var den 4,9 procent högre i fasta priser än ett år tidigare.  

Diagram 11: Produktionen inom fastighetsförvaltning (68), kvartal ett 2021 till kvartal ett 2024

Produktionen av tjänster inom fastighetsförvaltning har ökat trots lågkonjunkturen. Det första kvartalet i år var dock produktionen i fasta priser bara 0,2 procent högre än för ett år sedan.

Tabell 2: Efterfrågan i tjänstebranscher som främst säljer till hushåll. Utfall tre månader bakåt och förväntningar tre månader framåt, februari och maj 2024

Produktionen av privat utförda, men offentligt finansierade, välfärdstjänster inom utbildning, vård och omsorg utvecklades svagt under 2023. Sammantaget var produktionen 2023 oförändrad i fasta priser jämfört med året innan.

Diagram 12: Produktionen inom privat utförd utbildning, sjukvård samt vård och omsorg, kvartal ett 2021 till kvartal ett 2024

Bilden är dock splittrad mellan verksamheterna. Produktionen inom privat utförd utbildning ökade under 2023 och det första kvartalet i år var den 1,3 procent högre än samma kvartal 2023.

Under 2023 minskade produktionen inom privat utförd hälso- och sjukvård i fasta priser och även antalet arbetade timmar minskade.¹⁷ Det första kvartalet i år var produktionen 4,0 procent lägre än samma kvartal 2023.

Inom vård- och omsorgsboenden, till främst äldre, var produktionen oförändrad i fasta priser 2023 jämfört med året innan. Även antalet arbetade timmar var oförändrat. Produktionen ökade dock mot slutet av året och det första kvartalet 2024 var den 3,1 procent högre än samma kvartal 2023.

Antalet konkurser i tjänstesektorn fortsätter att öka. Under årets första fyra månader gick 2 680 tjänsteföretag i konkurs vilket var drygt 50 procent fler än under samma period förra året och drygt 70 procent fler än under samma period 2022. I de allra flesta fall handlar det dock om små företag. De tjänsteföretag som gått i konkurs i år har i genomsnitt haft 2,4 anställda.¹⁸ Konkurserna har ökat mest bland konsulter inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, samt inom detaljhandeln medan konkurserna inom hotell och restaurang har blivit färre.

Diagram 13: Konkurser i tjänstebranscher, januari 2022 till maj 2024

De offentliga stöd som beviljades under pandemin och perioden med höga elpriser höll sannolikt liv i företag som inte skulle ha överlevt annars. När anstånden ska betalas tillbaka i en svag konjunktur och höga räntor bidrar det till fler konkurser.

Från våren 2020 fram till januari 2024 beviljades 140 miljarder kronor i anstånd till företag för inbetalningar av moms och arbets­givar­avgifter. Två tredjedelar av anstånden har betalats tillbaka men Skatteverket bedömer att sex miljarder kronor av anstånden är förlorade för staten eftersom företaget gått i konkurs eller är på väg att göra det. I april i år återstod 38,5 miljarder kronor i utestående skatteanstånd och Skatteverket beräknar att mellan åtta och 13 miljarder kronor av den återstående skulden riskerar att inte betalas tillbaka.¹⁹

De största utestående skatteanstånden i tjänstesektorn finns till företag inom handeln och till konsulter inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. I dessa branscher har dock statens uppbördsförluster för anstånden hittills varit mindre än genomsnittet.²⁰

Den svaga konjunkturen i tjänstesektorn fortsätter att påverka jobben. Antalet anställda i tjänstesektorn fortsätter att minska men nedgången är långsam. Det första kvartalet i år var antalet anställda 11 500 personer – eller 0,4 procent ­– lägre än samma kvartal 2023. Om man räknar bort finanssektorn har antalet anställda i tjänstesektorn minskat med 14 100 personer – eller 0,6 procent – på ett år. Antalet arbetade timmar har minskat med 0,9 procent det senaste året.²¹

Även om konjunkturen är på väg att vända kommer antalet jobb i tjänstesektorn sannolikt att minska ytterligare under en tid. Almegas arbets­marknads­indikator förutspår att jobben i tjänstesektorn kommer att bli färre även under det andra kvartalet.

Diagram 14: Almegas indikator för sysselsättningstillväxten i privat tjänstesektor

Utvecklingen av sysselsättningen skiljer sig kraftigt åt mellan olika tjänstebranscher. Bland de kunskapsintensiva konsult­tjänsterna inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik har antalet anställda ökat med 6 900 personer – eller 2,1 procent – under det senaste året. Flest nya jobb – 7 900 – har skapats bland konsulter inom PR och kommunikation. Bland arkitekter och tekniska konsulter har däremot antalet anställda minskat med 2 000 personer eller 1,7 procent under året. Tekniska konsulter har fortsatt att nyanställa under året så nedgången beror uteslutande på att antalet anställda arkitekter fortsatt att minska.

Antalet anställda inom andra viktiga stödtjänster till företag som personaluthyrning, fastighetsservice och resetjänster har minskat med 8 600 personer det senaste året. Nedgången beror helt och hållet på att antalet anställda inom personaluthyrning och rekrytering har minskat kraftigt. På ett år har de anställda inom branschen blivit 11 200 personer – eller 8,9 procent – färre. Övriga stödtjänster till företag – som bevakning och kontorstjänster – har däremot ökat sin personalstyrka det senaste året.

Tabell 3: Anställda inom den privata tjänstesektorn första kvartalet 2024 jämfört med första kvartalet 2023

Inom informations- och kommunikationsbranschen fortsätter jobben att bli färre. Det första kvartalet i år var antalet anställda 3 800 personer – eller 1,6 procent – färre än samma kvartal 2023. Nedgången beror främst på färre jobb inom olika medieverksamheter men även inom telekommunikationer, datakonsulter och informationstjänstföretag har antalet anställda minskat med 1 300 personer. Det är branscher där jobben stadigt blivit fler under lång tid.

Inom privat utbildning har antalet anställda minskat med 1 000 personer – eller en procent –– på ett år. Inom privat vård och omsorg blir jobben däremot något fler. Det första kvartalet i år var antalet anställda 900 fler än för ett år sedan. Ökningen beror helt hållet på fler anställda inom privat hälso- och sjukvård.

Efter pandemin växte antalet anställda kraftigt inom hotell och restaurang men nu minskar antalet anställda i branschen för fjärde kvartalet i rad. Det första kvartalet i år var de 1 200 personer, eller 0,6 procent, färre än för ett år sedan.

Även bland transportföretagen fortsätter jobben att minska. Antalet anställda det första kvartalet var 4 200 personer – eller 1,8 procent – färre än ett år tidigare. Nedgången är jämt fördelad mellan olika delbranscher. Jobben i handeln ökade under slutet av förra året men har nu börjat minska. Antalet anställda har blivit 3 900 personer – eller 0,6 procent – färre på ett år. Antalet anställda har minskat inom detaljhandeln men ökat inom motorhandeln.

Den minskade sysselsättningen i den privata tjänstesektorn har främst drabbat personer med korta anställningar. Mellan det första kvartalet 2023 och 2024 minskade antalet personer med kortvariga anställningar – sex månader eller kortare – med 50 000 personer i tjänstesektorn medan antalet personer med längre anställningar blev drygt 35 000 fler. De flesta företag som behöver minska sina sina kostnader väljer att första hand dra ner på korta tillfälliga anställningar. Att försöka behålla den fast anställda personalen är ett normalt om företagen räknar med att lågkonjunkturen blir kortvarig.

Diagram 15: Förändring av anställda inom privat tjänstesektor mellan första kvartalet 2023 och 2024, fördelad på kortare och längre anställningar

Tjänsteföretagens anställningsplaner försämrades kraftigt under andra halvåret 2023 men återhämtade sig något runt årsskiftet och har varit konstanta sedan dess. Det är fortsatt något fler tjänsteföretag som räknar med att öka sin personalstyrka än som räknar med att minska den.²²

Diagram 16: Tjänsteföretagens anställningsplaner tre månader framåt, januari 2021 till maj 2024

Anställningsplanerna är mest optimistiska bland tekniska konsulter, konsulter inom företags­ledning och researrangörer. I dessa branscher har företagens anställnings­planer blivit mer positiva det senaste kvartalet. Arkitektföretagen fortsätter att räkna med att minska sin personalstyrka. Det första kvartalet planerade mer än fyra av tio arkitektföretag att minska sin personalstyrka det kommande kvartalet.

Tabell 4: Antalet anställda i olika tjänstebranscher. Förväntningar tre månader framåt, kvartal fyra 2023 och kvartal ett 2024

Konjunkturavmattningen har lett till att bristen på arbetskraft i tjänstesektorn halverats på ett år. Det första kvartalet i år hade 22 procent av tjänsteföretagen brist på personal, fyra procentenheter färre än förra kvartalet. Bristen på arbetskraft är störst bland tekniska konsulter och inom transportnäringen men mycket låg bland arkitekter och inom hotell och restaurang.

Tabell 5: Andel företag med brist på personal, kvartal fyra 2023 och kvartal ett 2024

Att arbetsmarknaden har tappat fart syns även på att antalet vakanser.²³ Det första kvartalet i år fanns 24 300 vakanser i den privata tjänstesektorn, vilket var 9 200 färre än för ett år sedan. Vakanserna har minskat mest inom information och kommunikation samt inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Däremot har vakanserna blivit fler inom transport och magasinering och personliga och kulturella tjänster.

Antalet lediga platser minskar också. I april fanns 150 600 lediga jobb registrerade på Arbetsförmedlingen. Det var 32 000 färre än ett år tidigare.²⁴

Tabell 6: Antal vakanser i tjänstesektorn kvartal ett 2024 samt skillnaden mot samma kvartal 2023

Arbetslösheten fortsätter att öka men i långsam takt. I april var 513 000 personer arbetslösa. Den säsongrensade arbetslösheten var 8,4 procent, 0,2 procentenheter högre än i januari.²⁵

Antalet långtidsarbetslösa har också börjat öka om än inte så kraftigt. I april hade 209 700 personer varit arbetslösa i minst sex månader enligt Arbetsförmedlingen, vilket var 1 000 fler än i mars men 6 900 färre än ett år tidigare.²⁶

Diagram 17: Arbetslösheten bland ungdomar, utrikes födda och totalt januari 2021 till april 2024

Antalet varsel om uppsägning har ökat. Under de senaste tolv månaderna varslades 43 400 personer om uppsägning i den privata tjänstesektorn, vilket är . Antalet varsel under de senaste tolv månaderna är 48 procent fler än de föregående tolv månaderna. Varslen har ökat mest inom utbildning, vård och omsorg samt inom personaluthyrning, fastighetsservice, och andra stödtjänster till företag. Det är dock viktigt att påpeka att långtifrån alla varsel leder till uppsägning.²⁷

Tabell 7: Varsel om uppsägning i tjänstesektorn under senaste tolv månaderna jämfört med föregående tolv månader

Almegajouren hjälper medlemmar med en rad ärenden inom arbetsgivarfrågor. Under den senaste tolv månadersperioden har andelen samtal som handlar om arbetsbrist varit drygt 15 procent, en procentenhet fler än förra kvartalet. År 2023 ökade dessa samtal i frekvens under året men efter årsskiftet  har de minskat något. Fram till maj 2024 tog Almegajouren emot 350 sådana samtal per månad.²⁸

Ökningstakten av tjänsteföretagens försäljningspriser (TPI) – som omfattar tjänster till företag och konsumenter – mer än halverades under 2023. Nedgången berodde framförallt på att priserna på transporter i princip slutade att stiga under förra året. Även pris­ökning­arna på informations- och kommunikationstjänster bromsade in kraftigt under fjolåret.

Under det första kvartalet i år ökade tjänstepriserna i årstakt med 2,7 procent, vilket var den lägsta ökningstakten på nästan tre år. Prisökningarna dämpas dock inte lika snabbt som tidigare. Jämfört med föregående kvartal steg tjänstepriserna med 1,0 procent, vilket berodde på att priserna på transporttjänster och informations- och kommunikationstjänster började öka igen.²⁹

Diagram 18: Almegas prisindikator för kommande förändring av tjänstepriser samt årlig förändring av tjänstepriserna

Den förväntade uppgången i konjunkturen senare i år och en ökande hushållskonsumtion kan bidra till att nedgången i prisökningarna på tjänster går långsammare framöver. Almegas prisindikator för tjänstesektorn tyder dock på priserna på tjänster kommer att öka något långsammare även det andra kvartalet.

Diagram 19: Tjänstebranschernas bidrag till årsförändringen i tjänsteprisindex

Transportpriserna ökade kraftigt under 2022 men stod närmast stilla under förra året. Under det första kvartalet i år ökade dock priserna igen. Priserna på transporttjänster steg med 2,6 procent i årstakt. Prisökningen det senaste kvaratlet var 1,5 procent  vilket främst berodde på högre priser på magasinering och andra stödtjänster till transporter.

Priserna på hotell- och restaurangtjänster ökade snabbt i början av förra året men därefter har prisökningstakten fallit rejält. Det första kvartalet i år var priserna 5,2 procent högre än ett år tidigare men 0,1 procent lägre än kvartalet innan.

Prisökningarna på informations- och kommunikationstjänster stod i princip stilla under större delen av förra året när efterfrågan på dessa tjänster minskade. Under det första kvartalet steg dock priserna på dessa tjänster lite snabbare än tidigare, vilket främst berodde på höjda priser på programmering och datakonsultjänster. Det första kvartalet i år var priserna på informations- och kommunikationstjänster 1,1 procent högre än ett år tidigare. Jämfört med kvartalet innan steg priserna med 0,8 procent.

Priserna på fastighetstjänster ökade något snabbare än genomsnittet i tjänstesektorn under förra året. Det första kvartalet i år ökade priserna med 4,5 procent i årstakt. Prisökningen jämfört med föregående kvartal var 2,6 procent vilket förklaras av att priserna på dessa tjänster normalt justeras upp efter årsskiftet.

Konsulttjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik fortsätter att öka allt långsammare i pris, vilket framför allt beror på dämpade prisökningar på ekonomitjänster. Det första kvartalet i år steg priserna på samtliga konsulttjänster med 2,8 procent i årstakt. Jämfört med föregående kvartal steg priserna med 1,0 procent.

Tabell 8: Prisökningstakten inom tjänstebranscherna samt deras bidrag till den årliga förändringen i tjänsteprisindex (TPI), kvartal ett 2024

Priserna inom personaluthyrning och andra stödtjänster till företag ökade det första kvartalet i år med 3,7 procent i årstakt. Men priserna på dessa tjänster har stått stilla två kvartal i rad vilket beror på en kraftigt fallande efterfrågan inom personaluthyrning under förra året.

Diagram 20: Prisförväntningar i tjänstesektorn januari 2014 till maj 2024

Tjänsteföretagens prisförväntningar har fallit kraftigt de senaste 18 månaderna. I början av 2023 räknade nästan hälften av tjänsteföretagen med att höja sina försäljningspriser i närtid. I början av detta hade andelen fallit till runt 15 procent där de har legat sedan dess. Prisförväntningarna är nästan tillbaka på samma nivå som före pandemin.

De senaste månaderna har dock tjänsteföretagens prisförväntningar i stort sett legat stilla även om det skett stora förändringar inom vissa branscher. Bland tekniska konsulter har andelen företag som räknar med att höja sina priser ökat markant sedan februari. Även bland datakonsulter räknar fler företag med att kunna höja sina priser i närtid. Allt färre arkitekter räknar med att behöva sänka sina priser framöver vilket tyder på att efterfrågan är på väg att stabilisera sig inom branschen.

Tabell 9: Tjänsteföretagens prisförväntningar februari och maj 2024

Prisökningarna på de tjänster som säljs direkt till konsumenter i Sverige ser ut att vara mer trögrörliga nedåt än väntat. Tidigare i vår såg prisökningarna ut att dämpas men en kraftig ökning av priserna på transporttjänster drog upp prisökningen på de tjänster som ingår i konsument­prisindex (KPI) till 5,4 procent i årstakt i maj vilket var 0,5 procent högre än i april.  Boendekostnaderna ökar fortfarande i snabb takt på grund av de höjda räntorna och står för en tredjedel av prisökningen på tjänster till konsumenter.  

Tabell 10: Tjänstepriserna i KPI februari till maj 2024, årsförändring totalt och olika tjänsters bidrag

Den totala inflationen fortsätter däremot att falla. I maj ökade konsument­priserna för både varor och tjänster med 3,7 procent i årstakt vilket var 0,2 procent lägre än i april.  Nedgången berodde främst på lägre priser på el och drivmedel. Inflationstakten, exklusive räntor (KPIF), som är viktigast för Riksbankens räntebeslut, var 2,3 procent i maj vilket var oförändrat jämfört med i april.³⁰

Almegas tjänsteindikator har tagits fram av Almega från och med år 2001 för att ge en indikation om vart konjunkturen i den privata tjänstesektorn är på väg på kort sikt.³¹ Indikatorn ger information för att tidigt kunna förutspå vändpunkter i konjunkturen, inom både tjänstesektorn och Sveriges ekonomi, eftersom den privata tjänstesektorn svarar för 52 procent av Sveriges BNP.

Almegas tjänsteindikator täcker in cirka 90 procent av den privata tjänstesektorns föräd­lings­värde och drygt 80 procent av dess sysselsättning.³² Indikatorn bygger på en skattning av sambandet mellan tjänsteföretagens svar i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och utfallet för produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn enligt SCB:s tjänste­produk­tions­­index. Skattningen utgår från sambandet mellan bland annat företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen per kvartal enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) tjänsteproduktionsindex.

Tjänsteindikatorn är beräknad i indexform där värdet 100 anger genomsnittet för den period som den bygger på (skattningen är gjord på data från och med år 2005). Indexvärden över 100 anger en högre tillväxt än det historiska genomsnittet och index under 100 på det motsatta. Indikatorn anger också om tillväxten kan förväntas öka, vara oförändrad eller minska under det närmaste kvartalet. Indikatorn är ledande och ligger två till tre månader före publiceringen av det faktiska utfallet från SCB.

Almegas arbetsmarknadsindikator bygger på ett skattat samband mellan svar från tjänste­företagen i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och den privata tjänstesektorns sysselsättningsförändring enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik. Arbetsmark­nads­indikatorn bygger dessutom på uppgifter om vakansgraden i tjänstesektorn, som hämtas från SCB och uppdateras kvartalsvis. Indexvärdet 100 anger det historiska genom­snittet för indikatorn baserat på det skattade sambandet från och med år 2005.

Prisindikatorn bygger på ett skattat samband mellan svar från tjänsteföretagen i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och förändringen av försäljningspriserna i den privata tjänstesektorns enligt SCB:s tjänsteprisindex. Värdet 100 anger den genomsnittliga prisökningstakten sedan 2006.