Sveriges arbetsgivaravgifter fortsatt i Europatoppen

Rapporten finns i sin helhet på denna sida men kan också hämtas som pdf-fil.

Tjänstesektorns betydelse för samhällsekonomin och samhället i stort kan knappast underskattas. Det är tjänsteföretagen som driver innovation och som sitter på lösningarna på såväl dagens som framtidens problem. Tjänstesektorn är framtidssektorn helt enkelt. Vidare skapar den privata tjänstesektorn värde som står för mer än halva Sveriges BNP. Hälften av arbetskraften arbetar i den privata tjänstesektorn och två av tre nya jobb som skapats i näringslivet de senaste fem åren har tillkommit i den privata tjänstesektorn. Därför behövs goda villkor – lokalt, nationellt och internationellt – för att etablera, äga, driva och utveckla tjänsteföretag. Förutsättningarna för att tjänsteföretagen ska kunna verka och skapa värde måste förbättras.

Företagstjänster är en personalintensiv bransch där medarbetarna och deras kompetens är den viktigaste produktionsfaktorn. Det innebär att de primära kostnaderna för dessa företag är lönekostnader. Samtidigt agerar många kunskapsintensiva tjänsteföretag på en internationell marknad där konkurrensen är hård. Höga arbetskraftskostnader relativt andra konkurrentländer är en nackdel för Sverige och försämrar vår konkurrenskraft.

Denna rapport är en uppföljning av Almegas rapport Arbetsgivaravgifter gör svenskt arbete dyrt som släpptes för drygt två år sedan. Den visade att de svenska arbetsgivaravgifterna ligger långt över Europas genomsnitt och att Sverige är ett av de länder i Europa där det är som dyrast att anställa och ha kvar personal.

I denna rapport kan vi konstatera att inte särskilt mycket har ändrats. Sverige ligger fortsatt i toppen över Europas högsta arbetskraftskostnader för tjänstesektorn. Endast i Luxemburg, Norge, Island och Danmark är arbetskraften dyrare. Halva anledningen till Sveriges höga arbetskraftskostnader stavas arbetsgivaravgifter.

Vi har de sjätte högsta arbetsgivaravgifterna i Europa – 60 procent, eller 11,5 procentenheter, högre än genomsnittet. Bara Frankrike, Slovakien, Tjeckien, Estland och Italien har högre. Detta försätter Sverige i en sämre situation jämfört med våra viktigaste konkurrentländer. Det är 15 procent dyrare att anställa en person i Sverige jämfört med i Nederländerna, 20 procent dyrare än i Finland och 42 procent dyrare än EU-genomsnittet.

Inom företagstjänster är arbetskraftskostnaderna i Sverige också i Europatoppen. För verksamheter inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ligger Sverige på sjätte plats. Att dessa branscher har så pass höga kostnader jämfört med övriga Europa kan också mestadels förklaras av arbetsgivaravgifterna. Det är tio euro per timme dyrare att anställa någon i dessa branscher i Sverige jämfört med EU-snittet, och skillnaden i lön utgör bara 30 procent av förklaringen. Resten, dvs 70 procent, beror på de höga svenska arbetsgivaravgifterna. För verksamheter inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra söktjänster ligger Sverige på plats fem avseende arbetskraftskostnader. Det är nio euro per timme dyrare att anställa någon i dessa branscher i Sverige jämfört med EU-snittet och arbetsgivaravgifterna utgör lite mer än en tredjedel av skillnaden.

Att det är dyrare att anställa och behålla personal i Sverige jämfört med våra konkurrentländer gör det svårare för våra företag att konkurrera på den internationella marknaden. Det faktum att Sverige sticker ut så pass mycket försämrar den svenska tjänstesektorns konkurrenskraft, vilket är särskilt allvarligt eftersom tjänstesektorn blir alltmer konkurrensutsatt. Företagstjänster är idag lika konkurrensutsatta som industrin och konkurrensen från utlandet ökar även inom andra tjänstebranscher. Det måste löna sig att anställa och ha kvar sin personal. Därför måste arbetsgivaravgifterna sänkas.

Företagstjänster är personalintensiva branscher vilket innebär att medarbetarna och deras kompetens är den viktigaste produktionsfaktorn. Därför utgörs också kostnaderna främst av arbetskraftskostnader. Ur detta perspektiv är det en stor nackdel att det är dyrt att anställa i Sverige. Stora delar av tjänstesektorn agerar på en internationell marknad och blir allt viktigare för exporten. I en ny rapport från Almega växer den internationella handeln med tjänster betydligt snabbare än varuhandeln och sett till mervärde är tjänstehandeln redan större än varuhandeln.1 Den internationella konkurrensen inom företagstjänster är hård.

I en jämförelse mellan de totala arbetskraftskostnaderna för tjänstesektorn, uttryckt som euro per timme, i 24 länder i Europa ligger Sverige på femte plats (43,0). Endast tjänstesektorerna i Luxemburg, Norge, Island och Danmark har högre arbetskraftskostnader än Sverige. Snittet för EU-länderna är 30,2 euro per timme. Sveriges arbetskraftskostnader ligger alltså klart över snittet i Europa. Det är alltså nästan 50 procent dyrare att anställa och ha kvar personal i Sverige som i ett genomsnittligt europeiskt land. Kikar man på viktiga konkurrentländer kan det konstateras att det är 20 procent dyrare att anställa och ha kvar personal i Sverige jämfört med Finland, 14 procent dyrare än i Nederländerna och 13 procent dyrare än i Tyskland.

Arbetskraftskostnaderna för svenska företagstjänster tillhör de högsta i Europa. För verksamheter inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, även kallad branschkategori M, ligger de svenska arbetskraftskostnaderna på sjätte plats i Europa. Luxemburg, Norge, Island, Danmark och Frankrike är de enda som ligger högre. Värdet för Sverige är 51,7 euro per timme, jämfört med genomsnittet som är 41,6 euro per timme.

För verksamheter inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra söktjänster (branschkategori N) ligger Sverige på plats fem. Endast Island, Norge, Danmark och Belgien har högre arbetskraftskostnader för dessa branscher. Genomsnittet för dessa branscher i Europa är 22,6 euro per timme, vilket innebär att de svenska arbetskraftskostnaderna är 9,3 euro eller 41 procent högre än genomsnittet i Europa.

Med tanke på att Sveriges arbetskraftskostnader är så höga relativt andra europeiska länder skulle det vara rimligt att anta att lönekostnaderna också var det. Sverige ligger dock på plats nio i undersökningen. Högst upp är Luxemburg Norge och Danmark. Sverige ligger sist av alla de nord- iska länderna och även lägre än till exempel Tyskland. Genomsnittet för Europa är 23 euro per timme, och Sverige ligger på 29 euro per timme, med andra ord ligger Sverige inte särskilt mycket högre det europeiska genomsnittet avseende löner.

Tittar man specifikt på företagstjänster och särskilt på verksamheter inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik är lönenivån generellt sett högre i dessa branscher än för tjänstesektorn i stort. Sverige ligger här på plats tio och ligger relativt nära det europeiska genomsnittet (35 jämfört med 32 euro i timmen), och Finland där lönekostnaderna är 34,2 euro per timme. De med högst lönekostnad är Luxemburg Norge och Danmark där lönekostnaderna är uppe vid 55–60 euro per timme.

Inom andra företagstjänster inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra söktjänster ligger Sverige relativt sett lite högre upp, på plats 7. Norden ligger i topp och högst lönekostnader har Norge, Island och Danmark som ligger runt 35 euro per timme. Värdet för Sverige är 22,7 euro per timme, jämför med EU-snittet som är 17,1 euro per timme.

Diagram 6: Lönekostnaderna inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra söktjänster

Hälften av förklaringen till varför Sverige har så pass höga arbetskraftskostnader relativt andra europeiska länder beror på att våra arbetsgivaravgifter ligger i Europatoppen. Endast Frankrike, Slovakien, Tjeckien, Estland och Italien ligger före oss. Sveriges totala arbetskraftskostnader är 12,8 euro per timme högre än EU-genomsnittet samtidigt som våra löner endast är 6 euro per timme högre än genomsnittet. Resten förklaras alltså av våra höga arbetsgivaravgifter.

I Sverige är arbetsgivaravgifterna 31,42 procent på lönesumman. Vi ligger klart över det europeiska genomsnittet som är runt 20 procent av bruttolönen och har högst arbetsgivaravgifter i Norden. De svenska arbetsgivaravgifterna är till exempel 18 procentenheter högre än i Norge, 13 procentenheter högre än i Finland och nästan 12 procentenheter högre än i Tyskland. Det enda löneläget i närheten av det svenska och med högre arbetsgivaravgifter är Frankrike.