Inre marknaden fungerar dåligt för tjänster
I år firar EU:s inre marknad 30 år. Trots detta är utvecklingen av tjänstehandeln ett misslyckande för EU-samarbetet. Almega har genom Mårten Blix, fil.dr. i nationalekonomi, utrett vad det beror på och vad som behöver göras för att få till en ändring.
Den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital utgör grunden för EU samarbetet. Men om det fungerar i huvudsak bra för varor, är dessvärre så inte fallet tjänster. Beräkningar visar att regelkrångel och andra hinder kostar EU 700 000 uteblivna jobb och ett tapp på två procent av unionens samlade BNP varje år.
Anledningarna till att tjänstehandeln är eftersatt är många, bland annat är den starkt kopplad till farhågor kring konsekvenser av fri rörlighet och ökad konkurrens på arbetsmarknaden.
– Det kunde man redan se när EU:s tjänstedirektiv trädde i kraft 2006. Det fanns en rädsla att exempelvis utländska rörmokare skulle förstöra den lokala arbetsmarknaden med lägre priser. Detta har lett till många hinder, undantag och regleringar för tjänster och är en anledning till jag har gjort denna studie som beskriver de negativa konsekvenserna av detta, säger Mårten Blix.
David Wästberg, näringspolitisk expert, AlmegaDet behövs ett stort politiskt trygg för att driva frågorna vidare och här spelar medlemsländerna en central roll.
Orsaken till den bristande handeln med tjänster är många små hinder tillsammans utgör ett stort hinder. Det handlar om tusentals beslut som behöver tas på en rad olika nivåer inom EU för att en förändring ska ske: på delstats-, kommunal-, regional- och nationell nivå.
– Det är komplext och en mycket svår uppgift att ta sig an. Olika länder och särintressen står emot varandra. Det behövs ett stort politiskt tryck för att driva frågorna vidare och här spelar medlemsländerna en central roll, säger David Wästberg, näringspolitisk expert hos Almega och beställare av rapporten.
Med många små, men komplexa, frågor är det svårt få politiker – oavsett nivå – att vilja ta sig an problemen. Ett sätt skulle kunna vara att utgå från en sektor med få hinder och benchmarka mot denna. Ett annat skulle kunna vara att minska antalet reglerade yrken som finns bland medlemsländerna från dagens 5 700.
– Flera EU länder klarar sig med relativt få reglerade yrken, främst inom sjukvården, och därför borde det vara möjligt övriga länder att kraftigt minska antalet reglerade yrken. Samhällsnyttan överväger inte heller vad det faktiskt kostar de individer och företag som drabbas, vilket i sin tur påverkar medlemsländernas och EU:s ekonomi, säger Mårten Blix.
Rapporten lyfter upp frågorna ur ett nytt makroekonomiskt perspektiv och visar upp en helhetsbild. Förhoppningen är att rapporten ska initiera en diskussion mellan medlemsländerna och peka ut en färdriktning mot minskat regelkrångel.
– Rapporten sätter en tydlig agenda och en inriktning på hur dessa frågor ska tacklas. Samtidigt är det viktigt att förstå att denna typ av förändring är ett maratonlopp. Det handlar inte bara om dagens hinder på inre marknaden idag, det tillkommer kontinuerligt nya hinder. Men frågan måste få högre politisk prioritet och Sverige har alla möjligheter att vara drivande i detta arbete, säger David Wästberg.