Kommunala ”no-nos” – tio exempel på osund konkurrens

Sveriges kommuner har ett brett uppdrag med ansvar för alltifrån välfärd till kultur. Dessvärre är det också vanligt att kommuner säljer såväl varor som tjänster i konkurrens med privata företag.

– Kommuner ska inte utöver sina befogenheter bedriva näringsverksamhet på den öppna marknaden. Kommunala verksamheter finansieras av skattemedel och kan gå med förlust utan att riskera konkurs, de kan hålla en lägre prisbild och ibland är även myndighetsfunktioner kopplade till verksamheten. Det uppstår helt enkelt en osund konkurrens i förhållande till privata företag, säger Ulrica Dyrke, näringspolitisk expert på Almega.

För att ta reda på hur det verkligen ser ut har Almega, tillsammans med Svenskt Näringsliv och Visita, i rapporten Osund kommunal konkurrens kartlagt vilka kommunala verksamheter som oftast vållar problem för privata företag, och på vilka sätt som konkurrensproblemen yttrar sig.

– Topplistan är talande. Överst på listan återfinns kommunala restauranger som hela 154 företagare i 85 kommuner anser är ett problem. En kommunal restaurang där allmänheten kan äta leder till färre gäster hos de privata restaurangägarna. För en liten lokal verksamhet kan några förlorade kunder på sikt vara skillnaden mellan överlevnad och nedläggning, säger Celicia Svärd, näringspolitisk expert på Almega som har arbetat med rapporten tillsammans med Ulrica Dyrke.

Förekomsten av kommunala aktörer riskerar alltså att tränga undan privata verksamheter. Till detta kommer att viljan och möjligheterna för företagare att starta eller expandera verksamheter försvagas. På sikt leder detta till minskad effektivitet, tillväxt och innovation, vilket påverkar hela samhället negativt. Den osunda konkurrensen skadar även förtroendet mellan näringsliv och det offentliga.

– Problemet är dessvärre utbrett. I en undersökning från Konkurrensverket uppgav drygt en fjärdedel av företagen att de möter konkurrens från offentliga aktörer och sett till klagomålen till myndigheten är kommunerna det största problemet, säger Ulrica Dyrke.

Att problemet är omfattande har såväl Almega som Svenskt Näringsliv också kunnat slå fast i tidigare undersökningar.

Utöver att snedvrida konkurrensen kan en kommunal säljverksamhet även vara rent olaglig. Vad en kommun får och inte får göra regleras främst i kommunallagen.

– Lagstiftningen som styr vilka befogenheter en kommun har är dock ofta generellt formulerad samtidigt som rättspraxis inte är heltäckande och ibland ålderstigen. Med tanke på de gråzoner som därmed uppstår är det extra viktigt att kommunerna frågar sig om en säljverksamhet verkligen är lämplig att bedriva i kommunal regi, säger Ulrica Dyrke.

Den fullständiga rapporten återfinns här.