Kommunal konkurrens drabbar tjänste­företag

Att offentlig sektor konkurrerar med privata företag är ett utbrett problem. Tillsammans med Svenskt Näringsliv, Almega Tjänsteföretagen och Visita har Almega tagit fram en rapport som omfattar en topp tio-lista över vilka kommunala säljverksamheter som svenska företagare upplever skapar mest osund konkurrens.

– Genom att lyfta fram tydliga exempel kan vi konkretisera problemet med osund kommunal konkurrens på ett nytt sätt. Att vi dessutom har gjort en gemensam rapport med andra näringslivsorganisationer visar också på bredden av problemet och att det berör många olika delar av tjänstesektorn, säger Ulrica Dyrke.

Rapporten visar att kommuner driver verksamheter avseende bland annat restaurang, gym, kafé och städtjänster.

– Det som förvånar är att när man talar om snedvriden konkurrens kring städtjänster är det oftast statligt ägda Samhall man nämner. Vår rapport visar att även kommuner säljer städtjänster som riktas mot allmänheten. Dessa kommunala städtjänster håller lägre priser än privata företag och står i direkt konkurrens med RUT-företag, säger Celicia Svärd.

Det framgår också tydligt att kommunala säljverksamheter ibland bedrivs i syfte att aktivera arbetssökande. Kommunala arbetsmarknadspolitiska aktiviteter är vanligt förekommande i flera kategorier av säljverksamheter som listas i rapporten. Som exempel kan nämnas kommunala verksamheter avseende städning och trädgårdsskötsel som drivs med detta syfte. Sådana verksamheter påverkar konkurrensförhållandena för företag som säljer sådana tjänster på den lokala marknaden.

– Det bästa är om arbetslösa får jobb genom det statliga matchningssystemet med Arbetsförmedlingen och dess leverantörer så att kommunala aktiviteter inte behövs. Ett visst utrymme för kommunala insatser för enskilda individer finns dock. I sådana situationer är det viktigt att detta sker på ett sätt som innebär minsta möjliga inverkan på konkurrensförhållandena på marknaden, säger Ulrica Dyrke.

Det är kommunallagen och vissa andra kommunalrättsliga lagar som sätter gränserna för vad en kommun får göra. I konkurrenslagen finns bestämmelser (KOS-reglerna) som gör det möjligt att hindra kommuner från att bedriva verksamheter som saknar lagstöd, under förutsättning att verksamheten skadar konkurrensen. Problemet är att KOS-lagstiftningen är trubbig. Bland annat kräver domstolen mer omfattande beviskrav än vad lagstiftaren avsett kring KOS-reglerna.

– Det gör att KOS-reglerna blir svårtillämpade och inte får genomslag i praktiken. KOS-reglerna behöver effektiviseras.  Svenskt Näringsliv har presenterat bra och konkreta lagförslag på hur de kan ändras, säger Ulrica Dyrke.

Kommuner är inte medvetna om de konkurrensproblem deras säljverksamheter orsakar. Många kommuner strävar efter att ha gott företagsklimat och locka företag till att etablera sig i kommunen och skapa jobb. Att kommuner ser över sina säljverksamheter är viktigt för att långsiktigt lyckas med just detta.

– Det är ytterst sällan kommuner gör detta i illvilja. Men det är viktigt att kommuner blir medvetna om konkurrensproblematiken som deras agerande riskerar att skapa. För att agera proaktivt bör de göra en ordentlig översyn över sina verksamheter, både befintliga och planerade. Även om det inte är olagligt att bedriva en viss verksamhet så är det viktigt att fundera på om det är lämpligt att bedriva den. Det är viktigt att kommuner för en dialog med de privata företagen om dessa frågor. På så sätt kan konkurrenskonflikterna minska och företagsklimatet förbättras, säger Ulrica Dyrke.