Stärk förståelsen för den internationella handeln med tjänster

Stora containerfartyg som levererar varor från och till andra länder. Det är nog det som de flesta tänker på när de hör begreppet ”internationell handel”. När det gäller import är det sådant som elektronik och kläder från Asien man får på näthinnan, och när det gäller export ser vi framför oss bilar, stål och maskiner som skickas från Sverige till andra länder. Denna traditionella bild behöver modifieras.

Mycket pekar på att den internationella handeln med tjänster har en större tyngd än vad många – även experter och politiker – tror. Kunskapen om den internationella tjänstehandeln, dess roll i den internationella ekonomin och dess betydelse för svensk ekonomi behöver öka.

Statistiken visar:

Den globala handeln med tjänster ökar snabbare än den med varor. Sedan 1975 har tjänstehandeln dubblerats, medan varuhandeln har ökat med drygt två tredjedelar.
Enligt flera olika sätt att mäta underskattas tjänsternas roll i den internationella handeln:
- Traditionell statistik missar över hälften av tjänstehandeln;
- Mätt efter förädlingsvärde utgör tjänsterna mer än hälften av världshandeln;
- Tar man med alla former av internationella flöden är tjänsterna redan större än varorna.
Sverige är en ganska stor ekonomi som är mindre handelsberoende än OECD-snittet. Vidare är Sverige jämfört med övriga OECD-länder en tjänstetung exportnation.
Sedan 1975 har den svenska utrikeshandeln med tjänster trefaldigats. Sedan millennieskiftet har den ökat med 50 procent, medan handeln med varor har legat still.
De branscher som dominerar svensk tjänste-export är övriga affärstjänster samt IKT. Det är också de branscher som vuxit snabbast sedan år 2000.
De tre största mottagarna av svensk tjänste-export är USA, Storbritannien och Norge. Inget av dessa länder är med i EU.