Framtiden avgörs av antalet räddade jobb
En fallande kronkurs och en envis inflation har satt i gång en diskussion om den svenska tillväxten och kronans vara eller icke-vara. Almegas chefsekonom, Patrick Joyce, ger sin analys på den svenska ekonomin och de diskussioner som förts i debatten.
För några veckor sedan kom EU-kommissionen med prognosen över svensk tillväxt. BNP spås sjunka med 0,8 procent i år, lägst i hela EU. Att Sverige är ”sämst i klassen” har flera orsaker, bland annat hur Sverige klarade pandemin.
– Vi ’straffas’ nu för att vi var snabbare ur pandemin än andra länder. Vissa länder i EU är fortfarande delvis kvar i återhämtningen efter pandemin, vilket innebär att deras ekonomi inte bromsar inte lika snabbt, säger Patrick Joyce.
En annan orsak är räntorna, vars höjningar inte slagit lika hårt mot europeiska hushåll jämfört med de svenska. Detta eftersom många europeiska bostadslån inte sällan är bundna på längre tid, ibland på mellan tio och trettio år.
– Att en majoritet av befolkningen har rörliga bolån är unikt för Sverige. Nu innebär det dock att räntehöjningarna slår hårdare på konsumtionen vilket gör att BNP faller ytterligare, säger Patrick Joyce.
Patrick Joyce, Almegas chefsekonomNu måste vi rädda så många jobb som möjligt under lågkonjunkturen. Med en avtalsrörelse på ingång är det därför extra viktigt att löneavtalen är ansvarsfulla.
Den låga tillväxten och kronans minskade värde har väckt liv i frågan om införande av euron i Sverige. Patrick Joyce menar att vi hade haft större stabilitet om vi hade haft euron som valuta:
– Den svaga kronan har gynnat svensk export av varor och tjänster och innebar att Sverige kunde krama det sista ur högkonjunkturen. Nu får vi betala för detta genom importerad inflation och en svag valuta som eldar på inflationen ytterligare.
En egen valuta innebär dock att Sverige lättare kan hantera inhemska ekonomiska kriser. Den var också starkt bidragande till att Sverige tog sig ur finanskrisen 2008 snabbare än andra länder. Dessvärre kan en inhemsk ekonomisk kris också vara på gång. Bostadspriserna har redan fallit med 15 procent, men spås kunna backa ytterligare 5 procentenheter. Detta riskerar att lamslå konsumtionen under lång tid.
– Fortsätter den redan kraftiga nedgången i bostadsbyggandet kommer inte bara byggsektorn påverkas. Även tjänsteföretag som arkitekter och byggkonsultföretag kommer få det svårt. Dessvärre har vi ännu inte sett några tecken på att byggbranschen bottnat, säger Patrick Joyce.
Det finns dock ljuspunkter som kan tyda på att konjunkturen vänder uppåt halvvägs in på nästa år. Energipriserna har fallit tillbaka och i många länder har även inflationen börjat avta.
I Sverige har inflationen ännu inte vänt. Däremot har vi gått in i lågkonjunkturen med en stark arbetsmarknad. Tjänsteföretagen anställer fortfarande fler personer än vad som varslas.
– Nu måste vi rädda så många jobb som möjligt under lågkonjunkturen. Med en avtalsrörelse på ingång är det därför extra viktigt att löneavtalen är ansvarsfulla. Sättet att få tillbaka reallöneökningarna är att snabbt få ner inflationen till runt två procent, och då måste avtalen ta hänsyn till företagens långsiktiga förmåga att konkurrera och behålla sina anställda, avslutar Patrick Joyce.