Ny rapport – Sverige alltmer en tjänsteekonomi
Två av tre nya jobb inom näringslivet skapas i tjänsteföretag. Rapporten visar att kunskapsintensiva företagstjänster inom tjänstesektorn som växer snabbast. ”Men utbildningsnivån ökar snabbt bland de yngre i Europa, så vi tappar vårt försprång. På sikt kan det leda till att företag väljer att etablera sig utanför Sverige”, säger Patrick Joyce, Almegas chefsekonom.
Sverige har gått från en utpräglad industrination till en tjänstebaserad ekonomi.
– Den privata tjänstesektorn ökar i betydelse, i Sverige och även globalt. År 2020 stod den för nästan 68 procent av det svenska näringslivets förädlingsvärde och 31 procent av vår export. Dessutom utgörs en stor del av vår varuexport av tjänster, säger Patrick Joyce, chefsekonom på Almega.
I Almegas nya rapport Kunskapsintensiva företagstjänster är allt viktigare för Sverige framgår att det främst är kunskapsintensiva företagstjänster – tjänster till andra företag och som ofta kräver medarbetare med längre utbildning eller djupt yrkeskunnande – som driver utvecklingen av svensk tjänsteproduktion.
– Tillväxten inom kunskapsintensiva företagstjänster är central för den svenska ekonomins förändring mot en alltmer kunskapsbaserad produktion. Mellan 2008 och 2020 ökade produktionen med 77 procent och de kunskapsintensiva företagstjänsterna står numera för 12,3 procent av BNP i Sverige, säger Patrick Joyce.
De kunskapsintensiva företagstjänsterna blir också allt viktigare för sysselsättningen.
– Mellan 2008 och 2020 ökade antalet sysselsatta inom sektorn från 502 000 till 708 000 personer. Var fjärde medarbetare, 160 000 personer, arbetar inom programmering och konsulttjänster. Sammantaget står de kunskapsintensiva företagstjänsterna för 15 procent av svensk sysselsättning, säger Patrick Joyce.
I jämförelse med andra europeiska länder har kunskapsintensiva företagstjänster stor betydelse för Sverige. Sektorn har vuxit snabbare i Sverige än i de flesta länderna i Europa.
– Sverige har en välutbildad befolkning, vilket gynnar den kunskapsintensiva sektorn, detta trots höga arbetskraftskostnader jämfört med övriga Europa, säger Patrick Joyce.
Samtidigt växer den kunskapsintensiva sektorn också snabbt i länder som exempelvis Bulgarien, Slovakien och Kroatien, där det finns många välutbildade unga och arbetskraftskostnader är lägre.
– Att andra europeiska länder nu börjar komma i kapp vilket på sikt kan leda till att kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att etablera sig utanför Sverige. Därför måste vi utbilda fler unga till de yrken som den kunskapsintensiva sektorn behöver. Ingenjörer är en nyckelgrupp, säger Patrick Joyce.
För att sektorn fortsatt ska kunna bidra till Sveriges tillväxt och sysselsättning behövs därför politiska reformer för att säkra kompetensförsörjningen.
– Arbetskraftsinvandring behövs för att vi ska kunna locka till oss nyckelkompetens. En åtstramning av systemet för arbetskraftsinvandring är fel. Dessutom måste det bli billigare att anställa och då är en bred sänkning av arbetsgivaravgifterna en angelägen reform, säger Patrick Joyce.