”Efter 200 år av fred kan det vara mycket att ta in”
Invasionen av Ukraina är en mänsklig tragedi som påverkar alla. Frågorna är många. Svaren färre. Almegas vd, Ann Öberg, ger sin bild av läget med utgångspunkt i Sverige.
Mer om Tjänstesektorns betydelse
Almegas tjänsteindikator för tredje kvartalet 2024
Rysslands hänsynslösa invasion av Ukraina har försatt Sverige och Europa i ett nytt, mycket oroande säkerhetspolitiskt läge. Situationen är främst en humanitär tragedi och ett hot mot internationell fred och säkerhet. Samtidigt är omfattningen sådan att vi i Sverige är långt ifrån opåverkade. Och ju mer långdragen konflikten blir, desto mer påtagliga blir de negativa effekterna.
Den osäkerhet som kriget medför, i kombination med en skiftande och oförutsägbar utveckling, reser givetvis många frågor. Även i Sverige. Dessvärre saknar många av de mest angelägna frågorna ännu svar. I egenskap av bransch- och arbetsgivarorganisation, är det inte heller Almegas uppgift att uttala sig om sannolikheten för att Sverige kommer dras in i konflikten eller huruvida vi som nation bör ingå i en försvarsallians eller inte.
Vad vi däremot kan göra är att stötta våra medlemmar genom kunskaps- och informationsdelning. Det kan handla om alltifrån konkret arbetsrättslig rådgivning med anledning av läget, till övergripande lägesrapporter och analyser av situationen och dess effekter.
I relation till det mänskliga lidande som pågår knappt 75 mil från svenskt fastland framstår givetvis alla andra ämnen som mer eller mindre triviala. Likväl kan de utgöra viktiga bitar i det pussel av krisplanering och beredskapshöjande åtgärder som behöver läggas. I alla krissituationer gäller det att samla in så mycket information som möjligt, kartlägga vilka resurser som finns att tillgå för att hantera eventuella händelser, analysera läget och förbereda sig för olika scenarier. Detta gäller alla organisationer och Almega har tillsammans med andra branschorganisationer upprättat ett antal nya kanaler och forum för informationsdelning och uppdatering.
Samtidigt, parallellt med den väpnade konflikten pågår även ett informationskrig. Därför är det viktigt att vara vaksam och ifrågasättande inför det som dyker upp i informationsflödena. Förekomsten av desinformation och falska nyheter i syfte att påverka ökar i tider av konflikt.
Något som alla företag också bör göra omgående är att se över, uppdatera och stärka säkerhetsskyddet. Och med tanke på att cyberattacker utgör en del av modern krigföring gäller det inte minst IT-säkerheten.
Rent krasst kan vi konstatera att de direkta effekterna av kriget för svenskt vidkommande är begränsade, åtminstone hittills. Det svenska handelsutbytet med Ryssland har halverats sedan annekteringen av Krim 2014 och är mycket litet. Handeln med Ukraina är ännu mindre.
Indirekt påverkas dock Sverige påtagligt, och inte minst av historiskt kraftfulla sanktioner mot Ryssland. Detta har märkts såväl på aktiemarknaden som genom den försvagade kronan. Turerna kring rysk olja och gas har fått el- och drivmedelspriser att skena, vilket är ytterst kännbart för svenska konsumenter och företag. Därtill kommer ökande världsmarknadspriser på livsmedel. Sammantaget riskerar detta att elda på inflationen som redan nu är den högsta sedan 2009.
Om Europa, i stället för att återhämta sig från två år av pandemi, kastas in i en ny recession skulle det få svåra konsekvenser även för Sverige.
Efter drygt 200 år av fred kan detta ur ett svenskt perspektiv vara mycket att ta in, såväl kollektivt som på individnivå. Som arbetsgivare gäller det att vara lyhörd för hur medarbetarna reagerar och känner. För en del kanske vardagen rullar på som vanligt, andra kan vara drabbade på ett personligt plan. Det är dock förståeligt att många känner oro i dessa tider.
Konkret gäller för arbetsgivare att hålla sig uppdaterade, men också att hålla medarbetarna informerade. Lika viktigt är att arbetsgivaren är tillgänglig och närvarande.
Vi hoppas alla att kriget och dess verkningar snart ska vara över och att utgången ska bli så bra som möjligt. Främst för människorna i Ukraina. För oss som ännu sitter på åskådarplats är dock det bästa rådet “Prepare for the worst – hope for the best”. Citatet skrevs av den brittiske premiärministern och författaren Benjamin Disraeli redan 1833, men dess innebörd har sällan varit så aktuell som nu.
Här kan du läsa fler krönikor och mer om Ukraina-kriget