Kriget i Ukraina – så påverkas svensk ekonomi

Den ryska invasionen av Ukraina fortgår med ökad intensitet och brutalitet. Krigets omfattning växer. Det gör även omvärldens beslutsamhet att stödja Ukraina. De ekonomiska sanktionerna mot Ryssland har blivit fler och mer omfattande och fått djupa konsekvenser för den ryska ekonomin.

I takt med att läget förvärras, sanktionerna trappas upp och möts av fler ryska motåtgärder ökar risken för att kriget får ekonomiska konsekvenser för Europa och Sverige.

EU-länderna, Storbritannien, USA, Kanada, Japan och Australien har infört långtgående ekonomiska sanktioner mot Ryssland.

– Såväl EU som USA har infört sanktioner som hindrar den ryska centralbanken från att få tillgång till den ryska valutareserv som är deponerad där. USA har också förbjudit alla transaktioner i dollar till den ryska centralbanken, det ryska finansdepartementet och den statliga ryska investeringsfonden, säger Patrick Joyce, chefekonom på Almega.

Sju ryska banker har stängts ute från Swift – systemet för internationella banköverföringar.

– En uteslutning från Swift innebär i praktiken att alla finansiella transaktioner med omvärlden avbryts. Samtidigt uppges två ryska banker vara undantagna. Dessa två är centrala för Rysslands energileveranser, säger Patrick Joyce.

EU har tidigare fattat beslut om exportförbud av bland annat maskiner och andra varor till den ryska olje- och gasindustrin, försäljning av flygplan och flygplansutrustning samt högteknologiska varor till Ryssland.

Som en följd av kriget och sanktionerna har en rad internationella storföretag och banker avbrutit all verksamhet i Ryssland, bland dessa även flera svenska storföretag.

De direkta effekterna av en begränsad handel med Ryssland beräknas vara relativt små för svensk ekonomi.

– Ryssland kommer först på plats 15 om man tittar på största handelspartners. Vår export till Ryssland utgör bara 1,5 procent av den svenska varuexporten, och består främst av läkemedel, maskiner och fordon, Säger Patrick Joyce.

Importen från Ryssland, som främst består av olja och metaller, utgör drygt 1 procent av den svenska importen.

– Rysslands betydelse som handelspartner till Sverige har minskat kraftigt de senaste åren. Bara sedan 2014, då Ryssland annekterade Krim, har handeln halverats, säger Patrick Joyce.

Även handeln mellan Sveriges viktigaste handelspartners och Ryssland är liten och har minskat betydligt efter 2014.

– Ser vi på Tyskland så går bara 2 procent av landets export till Ryssland. För Storbritannien är motsvarande andel 1 procent. De baltiska länderna har dock ett större handelsutbyte med Ryssland, säger Patrick Joyce.

Rysslands största exportvara är olja och gas och det europeiska beroendet av rysk gas är stort. 25 procent av energiförbrukningen i EU är naturgas varav 40 procent importeras från Ryssland.

– I Sverige är vi inte alls beroende av naturgas i samma omfattning som många andra EU-länder. Naturgas står för knappt 3 procent av den svenska energiförbrukningen, säger Patrick Joyce.

Skulle Ryssland svara på EU:s ekonomiska sanktioner genom att strypa exporten av olja och naturgas kommer det att leda till högre priser. EU-kommissionen uppger att man har säkrat alternativa leveranser av flytande naturgas som kommer att räcka vintern ut.

– Effekten av en sådan rysk motåtgärd kommer ändå leda till dyrare naturgas och högre priser på ersättningsenergi som olja och kol. Detta kommer givetvis indirekt att drabba svenska företag och konsumenter, inte minst genom höjda priser på drivmedel och el, säger Patrick Joyce.

En strypt export av olja och gas från Ryssland skulle även betyda ett enormt intäktsbortfall för rysk ekonomi. Gas, olja och kol utgör häften av den ryska exporten. Ryssland uppges dock ha en samlad valutareserv på 630 miljarder dollar för att kunna finansiera intäktsbortfallet.

– En stor andel av den ryska valutareserven, 40 procent, uppges dock vara placerad i USA, Kanada och Europa. Och dessa länder har nu frusit den ryska centralbankens tillgångar där, säger Patrick Joyce.

Konflikten riskerar också att leda till kraftiga prisökningar på livsmedel. Ryssland och Ukraina står tillsammans för en tredjedel av världens veteexport och femtedel av exporten av majs. Ryssland är också en stor producent av gödningsmedel.

– Även om vi importerar väldigt lite ryska och ukrainska livsmedel kommer det drabba Sverige indirekt genom kraftigt höjda världsmarknadspriser, säger Patrick Joyce.

Den stora osäkerheten som kriget medfört innebär att placerare lämnar små valutor, som den svenska kronan, och söker sig till större valutor som dollarn och euron.

– Sedan den 1 november i fjol har kronan har tappat sju procent av sitt värde mot euron och tio procent mot dollarn. Och det mesta talar för att kronans försvagning kommer bestå så länge krisen pågår, säger Patrick Joyce:

– Dessutom, höjda priser på energi och livsmedel riskerar att elda på den svenska inflationen. Denna är redan nu, med fyra procent i årstakt, på den högsta nivån sedan 2009.

Handeln mellan EU och Ryssland är begränsad. Dock kan kraftigt höjda energipriser tillsammans med rådande osäkerhet leda till minskad ekonomisk tillväxt i Europa.

– Effekten riskerar att bli att återhämtningen efter pandemin avstannar och att Europa istället går in i en ny recession, säger Patrick Joyce.

Europa är Sveriges största exportmarknad och en svagare tillväxt i Europa får stora konsekvenser för såväl svensk industri som för flera av tjänstebranscherna.

– EU-länderna står tillsammans med Storbritannien och Norge som mottagare för 61 procent av den svenska tjänsteexporten och 70 procent av varuexporten. När Europa kärvar drabbas Sverige mycket hårt, säger Patrick Joyce.

Den svenska varuexporten är också sammanlänkad med tjänstesektorn. En stor del av varuexporten utgörs indirekt av olika företagstjänster, inte minst IT-tjänster, design och andra tekniska innovationer. Industrin är också en kund för bemanningsföretag. En nedgång i varuexporten kommer även att påverka flera andra viktiga tjänstebranscher negativt.

Läs mer om kriget i Ukraina