Frys Tillväxtverkets återkrav vid bagatellartade fel
Regeringen föreslår nu en lagändring så att företag inte längre kan krävas att betala tillbaka hela korttidsstödet om avstämningen lämnas in för sent. Dessutom ges företag som redan fått sådan återkrav möjlighet till rättelse.
Företag som fått stöd från Tillväxtverket är tvungna att rapportera till Tillväxtverket genom en avstämning. Lagen har dock varit utformad på ett sätt som kunnat tolkas som att om avstämning inte genomförs i tid ska hela stödet betalas tillbaka. Detta har i princip tillämpats utan undantag och många företag har drabbats av återkrav på hela beloppet med stora konsekvenser för både förtag och anställda.
Över 23 000 företag har fått besked om återkrav och över 8 000 företag har överklagat Tillväxtverkets beslut. Exakt hur många fall som handlar om sen avstämning är i dagsläget oklart men det handlar om ganska många företag, enligt Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.
– Att kräva tillbaka hela beloppet bara för att avstämningen är en dag sen är helt oproportionerligt. Därför är det väldigt välkommet att detta ändras för framtiden och att redan drabbade företag får upprättelse, säger Andreas Åström.
Almega har drivit frågan under året och påpekat både för regering och opposition att det står i strid med den proportionalitetsprincip som alla myndigheter ska jobba efter. Regeringen har nu lyssnat på kritiken och tagit fram en promemoria där lagen föreslås ändras så att beslut om återkrav från Tillväxtverket kan omprövas.
– Det här är väldigt positivt för alla företag som drabbats. Vi har jobbat hårt för att få igenom den här förändringen så vi är nöjda att det rättas till, säger Andreas Åström.
Lagändringen innebär att företag som tidigare har fått återbetalningskrav på grund av sen avstämning nu ges möjligheten att göra en ny avstämning och få tillbaka det stöd som krävts tillbaka.
– Äntligen får de som drabbats en möjlighet att få tillbaka sina pengar. Det är väldigt positivt för de hårt kämpande företag som trodde att de hade klarat sig igenom coronakrisen, men som plötsligt fick ett återkrav, ofta på hundratusentals kronor, och i stället riskerade att gå i konkurs. En drakonisk konsekvens av en bagatellartad miss, enligt Andreas Åström.
Även om regering och riksdag är överens om lagändringen tar det tid innan den träder i kraft. Enligt förslaget som är ute på remiss ska den nya lagen, och möjligheten till upprättelse träda i kraft vid årsskiftet.
– I väntan på att den nya lagtexten går igenom bör Tillväxtverket dra i handbromsen och frysa alla återkrav av den här typen, avslutar Andreas Åström.