Ny rapport: Rekordsvårt läge för unga på arbetsmarknaden
Arbetslösheten bland svenska ungdomar är bland de högsta i EU. Klyftan mellan de som har ett jobb och de som står utanför arbetsmarknaden växer. Almegas nya rapport målar upp en dyster bild, men presenterar även lösningar på problemen.
Coronakrisen har med full kraft drabbat svensk ekonomi och arbetsmarknad. Tjänstesektorn är mycket hårt drabbad vilket i sin tur slår direkt mot unga och utomeuropeiskt födda. Av närmare 500 000 arbetande unga är omkring 200 000 anställda i branscher som brukar räknas till tjänstesektorn.
Almegas rapport Var god dröj visar att andelen arbetslösa unga har ökat med nästan sex procentenheter sedan 2019 och uppgick under årets tredje kvartal till hela 22,4 procent. Sveriges ungdomsarbetslöshet är på en alarmerande tredjeplats i EU efter Spanien och Grekland.
– Den svenska arbetsmarknaden har dragits isär. Det är nästan fem gånger högre arbetslöshet bland personer under 25 år jämfört med de som är 25 år eller äldre, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.
De skadliga effekterna av en hög ungdomsarbetslöshet är många. Att vara utan jobb tidigt i yrkeslivet skapar en kedja av negativa konsekvenser.
– Av rapporten framgår att de som är arbetslösa direkt efter avslutad utbildningen får betydligt lägre inkomster genom livet än de som får ett jobb direkt. Värst är det för de som lämnar högskolan utan att få ett jobb, säger Andreas Åström.
Arbetslöshet i anslutning till gymnasiet leder i genomsnitt till 17 procent lägre årsinkomst fem år efter studenten jämfört med de som får jobb direkt. Efter avslutad högskoleutbildning är motsvarande inkomst i genomsnitt 30 procent lägre.
I rapporten presenteras även ett antal konkreta förslag som skulle gynna sysselsättningen bland yngre:
- 1. Sänkt tjänstemoms.
- 2. Regeringens förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för unga måste utökas och tidigareläggas.
- 3. Sverige måste dra lärdom av Tyskland.
- 4. Reformera Arbetsförmedlingen.
- 5. Stärk stödet till nyföretagande.