Förebygg risk för psykisk ohälsa vid distansarbete
Vissa upplever fördelar med att arbeta hemifrån, medan andra mår sämre när den vanliga arbetsplatsen stängs ner. Men det finns sätt att minska de negativa riskerna – läs psykologens främsta tips för hur chefen ska agera när teamet leds på distans.
Att distansarbete är ett mynt med två sidor har visats i många forskningsstudier. Det kan leda till att anställda känner en högre grad av arbetsnöjdhet, organisatoriskt engagemang och arbetsglädje, men också öka risken för överarbete och känsla av isolering.
– Vid distansarbete är en av chefens viktigaste uppgifter att ge medarbetarna en tydlig plan för hur hemarbetet ska läggas upp, så att det går att upprätthålla en balans mellan arbete och fritid, säger Faysal Rawandozi. Han är chefspsykolog på hälsoföretaget Feelgood och även knuten som rådgivare till Sveriges Företagshälsor, och har lång erfarenhet av hur man förebygger och åtgärdar psykisk ohälsa på arbetsplatser.
För att inte underskatta riskerna för psykisk ohälsa under den rådande pandemin kan man gärna dra lärdom av studier från tidigare kriser, menar Faysal Rawandozi:
– En studie av effekterna av SARS-pandemin visade att upp till 31 procent som satt i karantän utvecklade posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, efteråt, vilket kan ge oss en indikation på vad vi kan ha att vänta.
Eftersom en kris på många sätt är synonymt med kontrollförlust, kan det i ett första läge vara bra att försöka sätta det som händer i ett sammanhang och upprätta rutiner för det som pågår. Som chef kan man också arbeta för att förstärka de positiva effekter som kan komma av en kris: känslan av kraft och gemenskap när gruppen tillsammans arbetar för att hitta lösningar på de problem som teamet står inför. Men att ta vara på den kraften, ska inte förväxlas med att vara onödigt peppig, varnar Faysal Rawandozi:
– Se till att prata regelbundet med medarbetarna för att höra hur de mår och ha ett empatiskt bemötande – dels kognitivt, genom att du lyssnar in och låter medarbetaren tala till punkt, utan att komma med direkta lösningar, dels emotionellt genom att signalera att du faktiskt vill lyssna och bryr dig om personen.
Att mötet sker via tekniska hjälpmedel som gör det lite svårare att uppfatta nyanser i kroppsspråk och tonfall, är inget som ska avskräcka från att våga ta upp svåra saker, menar Faysal Rawandozi:
– Experimentera dig fram tills du hittar något som fungerar. Låt samtalet ta tid och var inte rädd för tystnaden. Som chef kan du anstränga dig för att se rakt in i kameran för att verkligen möta medarbetaren på andra sidan skärmen.
Att en medarbetare mår dåligt kan ta sig uttryck på många olika sätt. Till exempel somatiskt i form av hjärtklappning, yrsel, värk, eller beteendemässigt som att personen börjar använda en ovanligt hård ton i sina mejl eller tolkar farhågor som sanningar på ett sätt som inte känns igen.
– Det bästa chefen kan göra är att öka sin egen kunskap om ämnet och ta professionell hjälp. Oroande tecken kan bedömas ur tre aspekter: tid, frekvens och intensitet. Du kan avvakta och se om det är ett övergående beteende hos medarbetaren, men om beteendet börjar bli besvärligt är det i det här fallet faktisk bättre att fälla än att fria. Att söka professionell hjälp för tidigt brukar inte skada, men söker man för sent kan vägen tillbaka bli mycket längre än den hade behövt bli, säger Faysal Rawandozi och tillägger att det även är viktigt att chefen får stöd:
– Tänk på dig själv! Det är lätt att glömma sig själv när fokus ligger på att ta hand om medarbetare, men du som chef också är människa. Tar du inte hand om din återhämtning i tid finns det risk för utmattning längre fram.
Arbetsplatsdialogen är ett dialogstöd som hjälper chefer och medarbetare att upptäcka tidiga tecken på ohälsa, hålla strukturerade samtal och anpassa arbetet. Fokus ligger på områdena balans i arbetet, kognitiv ergonomi och belastningsergonomi.