Ny rapport: Jobb som ersätts av AI och jobb som kompletteras

AI kommer att förändra arbetsmarknaden och särskilt tjänstesektorn. Denna rapport redovisar ny forskning om vilka jobb som kan komma att ersättas av AI och vilka jobb som i stället kan förändras och utvecklas av tekniken. Utvecklingen inom AI sker snabbt och bilden kan förändras med tiden. Förhoppningen är att denna rapport ska bli ett värdefullt inlägg i diskussionen om vilka insatser som krävs för att få ett bra införande av AI i arbetslivet.

Rapporten är skriven av Almegas chefekonom Patrick Joyce.

Stockholm, april 2025

Fredrik Östbom, näringspolitisk chef, Almega

Generativ AI är en transformativ teknik som sannolikt kommer att förändra arbetslivet i grunden. Forskning pekar mot att en majoritet av jobben på arbetsmarknaden antingen kommer att påverkas av AI, eller ersättas av AI, i en nära framtid. Tidigare tekniksprång som ersatt människor med maskiner har främst påverkat fysiska jobb, till exempel robotiseringen av industrin på 1980- och 1990-talet. Denna gång är det tänkande jobb som kommer att förändras eller försvinna. De yrken som är högst exponerade mot generativ AI finns inom tjänstesektorn och främst inom vissa kunskapsintensiva tjänstebranscher. Att vara högt exponerat mot AI kan dock få olika konsekvenser för olika yrken. I vissa yrken kan människan ersättas av AI och jobb försvinna. I andra yrken kan AI-verktyg komplettera människan och förändra hur yrket utförs och jobben blir kvar.

För att förstå hur introduktionen av generativ AI kommer att påverka arbetslivet framöver behöver vi förstå vilka jobb som kan komma att ersättas av AI och vilka jobb som kommer att förändras av AI. Forskningen börjar nu intressera sig för denna fråga.

Flera studier, främst på amerikanska data, har uppskattat att minst två av tre jobb – åtminstone till en del – kan utföras av AI nu eller i en nära framtid. Studier som utgår från hur många uppgifter inom ett yrke som AI kan utföra dubbelt så snabbt som en människa med samma kvalitet uppskattar att generativ AI kan utföra åtminstone en tiondel av arbetsuppgifterna inom 70 procent av jobben på arbetsmarknaden. Inom 20 procent av jobben beräknas AI kunna utföra minst hälften av arbetsuppgifterna.¹

Den mest använda metoden för att mäta hur exponerat ett yrke är mot AI utgår från hur många av de mänskliga förmågor som krävs inom ett yrke som överlappas av AI. Ju fler förmågor som överlappas desto mer exponerat är yrket.² Detta har resulterat i ett index – AIOE – som har använts i ett flertal studier över hur AI kan påverka arbetsmarknaden i olika länder.

Studier med den metoden på den svenska arbetsmarknaden visar att 65 procent av de anställda i Sverige arbetar i yrken som åtminstone är medelhögt expo­nerade mot AI och 25 procent i yrken som är mycket högt exponerade.³ Resultatet bekräftas av annan studie över samtliga branscher på den svenska arbetsmarknaden och rankar dem efter hur exponerade de är mot AI. De branscher som är högst exponerade mot AI finns inom den privata tjänstesektorn. Den största andelen högt exponerade yrken finns inom finans och försäkring följd information och kommunikation där IT-sektorn finns. Även offentlig förvaltning har en stor andel högt exponerade yrken. Inom jord- och skogsbruk, byggverksamhet och hotell och restaurang där de flesta yrken är finns det få yrken som är högt exponerade mot AI (se diagram 1).⁴

Diagram 1: Andel sysselsatta i olika branscher i Sverige fördelade efter exponering mot AI, 2023

Procent

Studierna visar kvinnor är mer exponerade mot AI än män och hög­utbildade mer expo­nerade än de med kortare utbildning. Exponeringen mot AI ökar även med inkomsten och mest ökar den högst upp i inkomstskalan.⁵

Införandet av robotar i industrin på 1980- och 1990-talet innebar färre jobb för män med lägre utbildning och lägre inkomster. Införandet av AI i tjänstesektorn skulle i stället kunna innebära färre jobb för högutbildade och höginkomsttagare och även påverka kvinnor mer negativt än män. Men det behöver inte bli så eftersom exponeringen mot AI sannolikt kommer att få olika konsekvenser för olika yrken. I vissa yrken kommer AI att ersätta människan och jobben bli färre. I andra yrken kommer AI i stället komplettera människan och hjälpa henne utföra sitt arbete bättre. Det kan leda både till fler jobb och högre löner.

Att ett yrke är högt exponerat mot AI innebär att AI kan utföra delar av jobbet men inte nödvändigtvis allt.

AI har stor förmåga inom siffer-, text- och bildanalys och röstigenkänning. AI har stor förmåga inom problemlösning särskilt om det handlar om återkommande problem med tydliga lösningar. AI är uthålligare än en människa och kan fortsätta att lösa likartade problem med samma hastighet och kvalitet när en människa tröttnar. Därför är AI väldigt lämplig att ta över kundtjänstarbeten och uppgifter inom dataprogrammering.

AI har däremot dålig social förmåga. AI kan inte läsa av ansiktsuttryck och kroppsspråk eller förstå undermeningar i verbal kommunikation i närheten lika bra som en människa. AI kan inte förklara sina beslut, övertyga andra eller visa omsorg. AI har inte heller den kreativitet som krävs för att lösa komplexa problem där det saknas en tydlig lösning. AI har inte heller det omdöme som krävs för att ta ansvar i situationer där människors liv och hälsa står på spel. Det finns tydliga sociala normer som innebär att samhället ogärna låter en maskin ha det fulla ansvaret i situationer där konsekvensen av felaktiga beslut är väldigt stor. AI kan sköta telefonen i en kundtjänst men inte hos en larmoperatör.

Högt exponerade yrken som består av många rutinartade likartade uppgifter och där mycket av jobbet utförs enskilt och inte kräver kontakt med andra människor kan mer sannolikt tas över av AI.

Högt exponerade yrken som innehåller centrala uppgifter som enbart människor kan utföra löper mindre risk tas över av AI.⁶ I dessa yrken kan AI bli ett komplement som gör det möjligt för människan att utföra arbetet snabbare och bättre än tidigare medan människan behåller kontrollen. I dessa yrken kommer generativ AI att leda till att jobben förändras men inte till att de blir färre. I vissa fall kan jobben bli fler om den ökade produktiviteten gör det möjligt att sänka kostnader eller höja kvaliteten på tjänsterna.

Forskningen har länge varit medveten om att AI både kommer att ersätta och komplettera människan i arbetslivet. Den stora frågan är vilka jobb som kommer att ersättas och vilka som kommer att kompletteras. En forskargrupp på IMF har gjort ett första försök att göra den sorteringen. I deras studie klassificeras 748 yrken både utifrån AI-exponering och utifrån AI:s förmåga att komplettera människan i yrket. Ett urval av 63 yrken ur studien redovisas i diagram 2.

Yrkesdefinitionerna kommer från den amerikanska yrkesdatabasen O*Net men stämmer för de flesta utvecklade ekonomier, inklusive Sverige. Måtten på exponering och komplemen­taritet är relativa och de blå linjerna markerar medianerna för respektive mått. Yrkena i den övre högra kvadraten tillhör de 50 procent yrken som är mest exponerade mot AI och de 50 procent yrken där AI har störst potential att komplettera människan.⁷

Diagram 2: Yrken sorterade efter exponering mot AI och potential för att kompletteras av AI

På den vänstra halvan av diagram 2 finns yrken som är lågt exponerade mot AI och som därför inte väntas påverkas av AI för tillfället. En gemensam nämnare är att yrkena innehåller många fysiska arbetsuppgifter eller kräver mycket kontakt med andra människor. På den högra halvan i diagram 2 finns de yrken som är högt exponerade mot AI där de flesta arbetsuppgifter är tänkande och kontakten med andra människor varierar.

Hög exponering – AI ersätter

I den nedre högra kvadraten finns ett urval av de yrken som är högt exponerade mot AI men där AI:s möjligheter att komplettera människan är låg. I många fall handlar det om tänkande jobb där arbetet består av återkommande likartade uppgifter. Här bedöms AI ha stor potential att ta över större delen av arbetsuppgifterna och ersätta människor. Det handlar om rutinmässiga kontorsyrken, arbeten inom support och kundtjänst samt handläggar­uppgifter inom finans- och försäkring. Ett stort antal yrken inom IT-sektorn löper också risk att ersättas av AI framöver.

Bilden kan dock nyanseras. Arbetsuppgifterna i många datorbaserade administrativa yrken kan till stor del kan utföras av AI redan idag – i teorin. Men att göra det jobb som krävs av en administrativ assistent, resebyråassistent eller en HR-handläggare i en dynamisk miljö, där information och arbetsuppgifter kommer in genom olika kanaler, där mål ändras och nya mål tillkommer är fortfarande för svårt för AI. Inom IT-sektorn finns det dock fler jobb som är mer välstrukturerade och fria från distraktioner och därmed lättare att automatisera helt.⁸

Hög exponering – AI kompletterar

I den övre högra kvadranten finns ett urval av de yrken som är högt exponerade mot AI men där tekniken bara kan utföra en del av arbetet. Kvar finns centrala uppgifter i yrket som enbart människor kan göra. I dessa yrken har AI stor potential att komplettera människan och hjälpa henne att utföra sitt arbete snabbare och bättre.

Dessa yrken kräver ofta högre utbildning och social förmåga. Kreativitet kan vara ett krav eller så medför yrkena stort ansvar. I vårdyrken är det mänskliga mötet en central del av arbetet liksom krav på att visa gott omdöme och hantera oväntade situationer. En läkare kan använda AI-verktyg för diagnoser och för journalföring men AI kan inte ta över patientkontakter eller det medicinska ansvaret för behandlingen. I arkitektyrket har digitala redskap varit värdefulla länge. AI-verktyg är värdefulla tillskott men den kreativa delen av yrket är en kärna som AI inte kan ta över.

I yrken som medför stort ansvar för människors liv och hälsa finns sociala normer som kräver att en människa är ansvarig för de beslut som fattas. AI kan sköta telefonen hos en kundtjänst men inte hos en larmoperatör. Samhället skulle inte acceptera en juridisk dom som fattats av ett AI-verktyg.

I alla dessa yrken kan AI bli ett verktyg hjälper människorna att utföra arbetet snabbare och bättre än tidigare. Jobben kommer att förändras men sannolikt inte bli färre, i många fall kan de bli fler.

De flesta exponerade jobb kompletteras

Nästan två tredjedelar av jobben i Sverige är medelhögt eller högt exponerade mot AI. Forskningen pekar mot att huvuddelen av dem kommer att kompletteras av AI – inte ersättas. En studie uppskattar att vart tionde exponerat jobb – sju procent av jobben totalt – kommer att ersättas av AI på sikt.⁹ Andra studier ger något högre uppskattningar.¹⁰

Eftersom de flesta högt exponerade jobb i första hand kompletteras av AI är det inte säkert att högutbildade och höginkomsttagare riskerar att påverkas mest negativt av AI-introduktionen. De jobb som har störst potential att kompletteras av AI kräver generellt högre utbildning och ger högre lön än de jobb som riskeras att ersättas. När det gäller kvinnor är bilden blandad. Kvinnorna är fler än männen i de yrken som riskerar att ersättas av AI men även fler i de yrken som kan kompletteras av AI.¹¹

Några brasklappar är på sin plats:

Inom de närmaste åren kommer introduktionen av AI att påverka arbetsmarknaden alltmer påtagligt. De branscher och yrken som är mest exponerade för AI finns i tjänstesektorn.

I Sverige har vi en god tradition att bejaka ny teknik i arbetslivet och dra full nytta av de möjligheter den erbjuder. Det har vi gjort genom att mildra varje tekniksprång med insatser för att skydda de människor som drabbas när jobb försvinner eller förändras. Att vilka yrken som kan ersättas av AI och vilka yrken som kommer att förändras av AI är viktigt för att välja rätt insats för de personer som berörs.

I den majoritet av yrken där AI blir ett komplement till människan är risken liten att jobben försvinner. Däremot kommer jobben att förändras och enskilda personer möjligheter att hålla sig kvar i yrket avgörs om de kan använda AI effektivt i sitt arbete. I många fall kommer det att kräva en betydande kompetenshöjning hos de yrkesgrupper som berörs mest. Ett kompetens­avdrag där staten och arbetsgivare delar på kostnaden för att utbilda de mest berörda i att använda AI-verktyg kan bli ett effektivt sätt att skynda på detta.

I den minoritet av yrken som riskerar att trängas undan av AI-teknik krävs i stället insatser för omställning av de personer som berörs. Här är det viktigt att arbetsmarknadens parter riktar de omställningsinsatser som redan finns mer medvetet mot personer i dessa yrken. Det kan handla om att erbjuda vidareutbildning till ett näraliggande yrke inom samma bransch eller en utbildning till helt nytt yrke.

Måttet på AI-exponering (AIOE)

Det mest använda måttet – AI Occupational Exposure (AIOE) – har tagits fram av de amerikanska forskarna Felten, Raj och Seamans (2021). Måttet bygger på databasen O*Net där närmare 1 000 yrken har analyserats utifrån vilka färdigheter som dessa yrken kräver. Det handlar om kognitiva färdigheter, som språklig förmåga och problemlösning. Det handlar även om mjuka färdigheter, som kommunikation och samarbete, samt fysiska färdigheter som styrka, synigenkänning, finmotorik med mera.

Utifrån en lista på 52 mänskliga färdigheter som är användbara i arbetslivet har Felten, Raj och Seamans (2021) vägt samman vilka färdigheter som är viktigast i varje yrke. Därefter har man bedömt hur stor del av dessa färdigheter som överlappas av tio olika AI applikationer som språk­modellering, taligenkänning, bildigenkänning med mera. Ju större andel av de färdigheter som krävs i ett yrke som överlappas av någon av dessa AI-applikationer desto mer exponerat är yrket för AI.

Exponeringsmåttet är i första hand ett relativt mått för att kunna avgöra vilka yrken som är mer exponerade mot AI än andra. Exponeringsmåttet säger dock inget om AI kommer att ersätta eller komplettera arbetskraft inom yrket.

Måttet på komplettering av AI

Ett första försök att systematiskt mäta AI:s förmåga att komplettera arbetskraft inom yrke har nyligen tagits fram av Pizzinelli med flera (2024). Detta kompletteringsmått bygger också på information från den amerikanska databasen O*Net. Ur databasen har forskarna hämtat underlag för sex avgörande inslag i ett yrke som har mest relevans för AI:s möjligheter att antingen ersätta arbetskraft inom yrket eller användas av en människa som ett komplement. De sex inslagen är:

Dessa sex avgörande inslag vägs samman till ett index från noll till ett där sannolikheten för att AI blir ett komplement i yrket ökar med nivån på indexet.

Almega (2025) Generativ AI i tjänstesektorn. Vad händer med jobben? Almega, januari 2025. Rapport: Generativ AI i tjänstesektorn | Almega

Briggs, J. och D. Kodnani (2023) The potentially large effects of artificial intelligence on economic growth. The Potentially Large Effects of Artificial Intelligence on Economic Growth (Briggs/Kodnani) (gspublishing.com)

Engberg, E. Görg, H. Lodefalk, M. Javed, F. Längkvist, M. Monteiro, N. Kyvik-Nordås, H Pulito, G. Schroeder, S och A. Tang (2024) AI unboxed and jobs: a novel measure and firm-level evidence from three countries. Institute of labor economics (IZA). AI Unboxed and Jobs: A Novel Measure and Firm-Level Evidence from Three Countries (iza.org)

Eloundou, T. Manning, S. Mishkin, P. och D. Rock (2023) GPTs are GPTs: An early look at the labor market impact potential of large language models. Open AI, Working paper. 2303.10130 (arxiv.org)

Felten, E. Raj, M. och R. Seamans (2021) Occupational, industry and geographic exposure to artificial intelligence: a novel dataset and its potential uses. Strategic management journal. Occupational, industry, and geographic exposure to artificial intelligence: A novel dataset and its potential uses – Felten – 2021 – Strategic Management Journal – Wiley Online Library

Felten, E. Raj, M. och R. Seamans (2023) Occupational heterogenity in exposure to generative AI. Occupational Heterogeneity in Exposure to Generative AI by Edward W. Felten, Manav Raj, Robert Seamans :: SSRN

Financial Times (2025) Why hasn’t AI taken your job yet? Subscribe to read

Gardberg, M. Heyman, F. Olsson, M. och J. Tåg (2024) Exponering mot generativ AI i Sverige – en kartläggning. Institutet för näringslivsforskning (IFN). gardberg-heyman-olsson-och-tåg-exponering_mot_generativ_ai_i_sverige_juni_2024.pdf (ifn.se)

Lassébie, J. and G. Quintini (2022) What skills and abilities can automation technologies replicate and what does it mean for workers?: New evidence, OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 282, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/646aad77-en.

Pizzinelli, C. Panton, A. Tavares, M. Cazzanigia M. och L. Li (2024) Labor market exposure to AI: Cross country differences and distributional implications. Working paper. PPTCL_2024_Labor_Market_Exposure_to_AI_may2024.pdf – Google Drive