Låt tullkaos bli startskottet för fler avregleringar
Sveriges ekonomiska framtid beror helt på huruvida regeringen, på allvar, lyckas påverka och driva regelförenklingsfrågor i Bryssel, skriver Ann Öberg, fil dr i nationalekonomi och vd för Almega och Mårten Blix, fil dr i nationalekonomi i en debattartikel på Di Debatt.
EU:s inre marknad för varor har blivit en enastående framgång, till nytta för EU:s länder, företag och konsumenter. Detsamma kan tyvärr inte sägas för handeln med tjänster. Drygt 30 år efter att den inre marknaden skapades hämmar snubbeltrådar och stängsel alltjämt utvecklingen. Samtidigt som EU:s ekonomi är rejält ifrånkörd av USA:s, har vi i dag en mer osäker omvärld än på mycket länge.
Trumps märkliga utspel med rekordhöga tullar har överraskat världen och risken för handelskrig har ökat. Men kanske är Trumps hot om tullar och en vacklande försvarsallians det som krävs för att de europeiska ledarna ska inse allvaret? Det som har saknats, eller varit för svagt i förhållande till olika särintressen, är viljan att avreglera den inre marknaden för tjänster och förenkla för företagen. Stora ord och långa utläggningar med fina intentioner från medlemsländerna har sällan matchats av handlingskraft vid förhandlingsbordet i Bryssel.
Ytterst är det Europas framtid och välstånd som står på spel. Det har visserligen funnits en viss insikt om problembilden i EU. Under det senaste året har Europeiska kommissionen presenterat två rapporter framtagna av Enrico Letta respektive Mario Draghi, båda tidigare italienska premiärministrar. Dessa målar på olika sätt upp en närmast dystopisk bild över Europas konkurrenskraft. Något tillspetsat är frågan om Europa är på väg att bli ett dammigt museum men med världens finaste (och mest obegripliga) regler? Eller är det äntligen dags för Europa att skapa förutsättningar för företag i tjänstesektorn att nå sin fulla potential som jobb- och tillväxtmotorer?
Det finns beräkningar som indikerar att prislappen på regelkrånglet för tjänster är minst 700 000 uteblivna jobb i Europa och 2 procent av EU:s totala bruttonationalprodukt, vilket för 2023 skulle motsvara cirka 340 miljarder euro. Samma år kartlade Almega i en rapport det krångel som drabbar tjänsteföretag i Europa. Dessvärre har utvecklingen sedan dess snarast gått åt fel håll, framför allt när det gäller digitaliseringen.
Europa står inför ett vägval. Att fortsätta som tidigare ter sig alltmer omöjligt. Frågan är dock var tonvikten av strukturreformerna ska läggas. Det finns säkert poänger med en strategisk och gemensam upphandling av militär utrustning, men i övrigt måste huvudnumret vara förenkling och avreglering. I en kraftfull reformagenda är det helt avgörande de hinder som finns för att utöva professionella tjänster tas bort. Det finns alltjämt omkring 6 000 yrken där det är krångligt eller omöjligt att jobba i andra EU- länder. Enligt analyser från OECD är det också flera områden, däribland tåglogistik, arkitektur, juridiska tjänster och media, som sticker ut genom att ha särskilt höga hinder för tjänsteexport.
Det mest akuta området att avreglera är dock digitala tjänster, inte minst sådana kopplade till artificiell intelligens, AI. Dessvärre är det inom detta område som Europas regleringsiver har varit som störst. Akronymer som GDPR, DSA, DSM och AI-akten vittnar om det vildvuxna regeltrasslet som har tillåtits växa fram. Om europeiska företag ska kunna skapa nya jobb, tillväxt och nya tjänster krävs en total översyn av regelverken kring digitala tjänster. Dessutom finns det risk att ett eventuellt handelskrig med tullar på varor kommer spilla över på tjänstehandeln – inte minst med digitala tjänster.
Vi ser med stor oro på den utveckling som skett. Reformarbetet är för långsamt. Almega tar sitt ansvar i kraftsamlingen kring digitala tjänster och AI. Genom det nya initiativet Almega FutureTech kan svenska företag få stöttning i alla avseenden som Sveriges största förbundsgrupp kan mana fram. Det är dock långt ifrån tillräckligt.
Sveriges ekonomiska framtid beror helt på huruvida regeringen, på allvar, lyckas påverka och driva regelförenklingsfrågor i Bryssel. Upprustningen av försvaret måste matchas av en lika stark och växande ekonomi. Men till skillnad från ökade försvarsutgifter kostar inte avregleringar i tjänstesektorn en krona. Sker endast det förstnämnda kommer Europas konkurrenskraft och välståndet fortsätta sin kräftgång.
Ann Öberg, fil dr i nationalekonomi och vd för Almega
Mårten Blix, fil dr i nationalekonomi