Därför dras även tjänstesektorn ner i tullkaoset

– Först och främst bör man backa bandet till den 2 april, ”Liberation Day” där Trump presenterade sin plan, som i runda slängar innebar följande:

– Detta gällde alltså fram till den 9 april då Trump annonserade en 90-dagars paus, vilket innebär att alla länder (förutom Kina) nu ”bara” har den universella 10 procentiga tullen. Det vill säga, för svensk och europeisk del ligger nu en generell amerikansk tull motsvarande 10 procent på våra varor. Vissa varor är dock undantagna.

Kina däremot, som mellan Liberation Day tills nu stegvis infört mottullar som svar mot USA, som i sin tur har svarat tillbaka, fick ingen 90-dagarspaus. Det senaste, 12 april, där är att USA nu har 145 procentiga tullar mot Kina, och Kina har 125 procent mot USA.

– Det är korrekt, tullarna riktar sig mot varor och inte mot tjänster. Men att påstå att inte tjänsteföretagen påverkas är direkt felaktigt.

– Först och främst påverkas de liksom alla företag och konsumenter just nu av osäkerheten och volatiliteten på finansmarknaderna och de nedåtgående börserna. Tjänsteföretag kommer vidare påverkas av tullarna åtminstone indirekt då många tjänsteföretag har tillverkningsföretag som kunder och därmed i allra högsta grad är delaktiga i de värdekedjor som nu rubbas på grund av tullarna.

– Utöver de amerikanska tullarna är tjänsteföretag tyvärr i skottgluggen för motåtgärder från EU:s sida gentemot amerikansk tjänstehandel. USA exporterar nämligen mer tjänster till EU än vad de importerar. Att USA har ett tjänstehandelsöverskott mot EU gör att flera toppfigurer inom EU argumenterar för motåtgärder som kan bli förödande för europeiska tjänsteföretag.

– Det senaste från EU-kommissionen är att alla motförslag finns på förhandlingsbordet. Om förhandlingarna med USA strandar kan EU komma att införa tullar på amerikanska tjänster, till exempel avgifter på annonsintäkter från digitala tjänster riktat mot de amerikanska techjättarna såsom Amazon, Apple, Meta och Alphabet.

– Man har också pratat om att aktivera det så kallade antitvångsinstrumentet, benämnd som ”handelsbazookan” som kan begränsa amerikanska bankers verksamhet, återkalla patent eller förhindra att företag får intäkter från mjukvaruuppdateringar eller streaming.

– Skulle det här bli verklighet vore det förödande, inte bara för tjänstesektorn utan för hela den globala ekonomin, då detta skulle sätta käppar i hjulen för de digitala handelskedjorna som är helt centrala för tjänsteföretagen. Därför borde EU skrota planerna på att ta till sådana här långtgående åtgärder.

– Alla är förlorare på ett handelskrig. Man kan beskriva tullkriget som en boxningsmatch där boxarna tävlar om vem som kan slå sig själv hårdast i ansiktet. Ingången från EU borde vara att så långt det går driva linjen om ömsesidiga nolltullar mot USA och att inte eskalera handelskriget ytterligare. Bara för att USA skjuter sig själva i foten motiverar det inte att EU ska göra desamma och införa mottullar. EU borde även fortsätta förhandla fram nya frihandelsavtal med andra länder runt om i världen.

– Sedan får man inte glömma bort att det inte är varor utan framför allt tjänster som dominerar ekonomin idag. Tre fjärdedelar av Europas ekonomi utgörs av tjänster och tjänstehandelns andel av den totala handeln har ökat drastiskt de senaste åren. Under 2023 utgjorde tjänster nära hälften av den totala handeln mellan EU och USA.

För den som har fler frågor om USA:s tullhöjningar finns också Kommerskollegiums nystartade Tulljour, läs frågor och svar om handeln med USA på kommerskollegium.se.