Avtalsrörelse i ekonomisk o­säkerhet

Den svenska ekonomin har befunnit sig i en lågkonjunktur i två och ett halvt år, mycket till följd av kriget i Ukraina som ledde till stigande energipriser och råvarukostnader. Inflationen sköt i höjden, vilket fick Riksbanken att höja räntorna kraftigt. Detta pressade hushållens ekonomi och företagens lånekostnader, vilket i sin tur förstärkte lågkonjunkturen.

– Under fjärde kvartalet 2024 kom vissa tecken på bättring med relativt starka BNP-siffror. Hushållen började även försiktigt öka sin konsumtion. Men trots detta kvarstår stora utmaningar. Arbetsmarknaden har inte vänt, jobben har i stället blivit färre och arbetslösheten fortsätter att öka. En hållbar vändning kräver flera kvartal av stabil tillväxt, enligt Patrick Joyce.

Det finns flera faktorer som bromsar återhämtningen. Ett eventuellt tullkrig mellan EU och USA skulle påverka svensk export och därmed hela ekonomin. Dessutom finns en risk att räntorna hålls kvar på höga nivåer, speciellt om inflationen i USA fortsätter att vara hög.

Fortsatt oro bland hushållen inför framtiden gör att de väljer att inte öka konsumtionen vilket leder till fortsatt osäker efterfrågan.

– Den osäkra efterfrågan är särskilt kännbar för företag inom tjänstesektorn. Många av dem har behållit sin personal så länge det bara går i hopp om en snabb återhämtning. Men med lönekostnader på 70–80% av de totala kostnaderna finns en stor risk att företagen nu stället tvingas minska personalstyrkan om konjunkturen inte vänder relativt snabbt.

Inför årets avtalsrörelse finns en stark oro inom tjänstesektorn. Facken krav på väldigt höga löneavtal kan bli mycket problematiskt i en skör återhämtning och kan i längden leda till ytterligare uppsägningar. En situation som varken är bra för medarbetare, företag, eller för Sverige.