Positionspapper: AI-omställningen inom tjänstesektorn

Utvecklingen på AI-området, i synnerhet inom generativ AI, kommer att innebära en betydande omställning för Sveriges tjänsteföretag. Tjänstemannayrken och tjänstesektorn förväntas påverkas mest av generativ AI och idag arbetar hälften av alla anställda i Sverige inom den privata tjänstesektorn.

Bland Almegas medlemmar finns en positiv syn på teknisk utveckling som något som skapar välstånd. Vi har fått en ny teknologi som kommer att kunna effektivisera och höja produktiviteten inom flera sektorer och yrken.

Sverige har många fördelar i denna omställning. Vi har hög IT-användning, tillgängliga data, högutbildad arbetskraft och en tjänstesektor med hög produktivitet i en internationell jämförelse. Den svenska modellen har historiskt varit bra på att hantera spänningar mellan kortsiktiga jobbförluster och långsiktigt jobbskapande med ny teknik.

Det finns också utmaningar. AI-mognaden i näringslivet i varierar betydligt. Stora företag och vissa branscher, som finans och försäkring, telekommunikation och teknik, är långt fram i sin AI-mognad. De har resurser att investera i AI-teknik och dra nytta av dess fördelar. I andra branscher och företag är förutsättningarna mer osäkra.

Generativ AI är en teknik som möjliggör automatisering av kognitiva, komplexa arbetsuppgifter inom många tjänstemannayrken. Generativ AI innebär, till skillnad från många tidigare teknikskiften, att även högkvalificerade arbetsuppgifter kan automatiseras.

Än så länge syns få effekter på arbetsmarknaden av generativ AI och det är svårt att göra förutsägelser kring ny teknik, men effekterna väntas komma i nära framtid. Google uppskattar att sex procent av jobben på den svenska arbetsmarknaden helt eller delvis kan ersättas av generativ AI. Studier pekar på att upp mot 70% av jobben i Sverige kommer att påverkas och det kan innebära att fler jobb kan komma att rationaliseras bort. Det handlar om jobb inom kundsupport, säljare, ekonomiassistenter, översättare med mera.

Den främsta påverkan som generativ AI väntas ha i arbetslivet är inom de yrken där tekniken förväntas kunna komplettera arbetskraften och där människan tillsammans med AI kan arbeta mer produktivt än tidigare. Det handlar om lärare, arkitekter, läkare, revisorer, och mängder av andra tjänstemannayrken.

AI kommer att höja produktiviteten i de företag som använder tekniken vilket ökar deras möjligheter att sänka sina priser, skapa nya tjänsteinnovationer och sälja mer av de tjänster och varor de producerar. Detta skapar fler jobb inom de yrken som inte ersätts av AI. Dessutom kommer AI att innebära att fler nya jobb skapas för att övervaka och underhålla den nya tekniken.

Rätt hanterad kan AI-utvecklingen leda till nya arbetsroller, ökad produktivitet och en stärkt svensk tjänstesektor. Men AI-utvecklingen kan, som alla andra teknikskiften, också leda till ökad arbetslöshet inom vissa yrken och branscher.

I detta positionspapper vill Almega sätta ljuset på tre områden där politiska reformer och insatser från arbetsmarknadens parter behöver prioriteras för att svenska tjänsteföretag ska klara AI-omställningen.

Länder som tidigt lyckas säkerställa att företagen och arbetskraften är förberedd för nya yrken och arbetssätt till följd av AI kommer att ha en konkurrensfördel. AI har goda förutsättningar att bidra till ökad tillväxt, välståndsutveckling och ett bättre arbetsliv imorgon, men då måste rätt åtgärder vidtas idag.

Den snabba AI-utvecklingen kommer att förändra kompetensbehov, arbetssätt och yrkesroller på svensk arbetsmarknad. Omställningen kan bli märkbar för vissa branscher och yrkesgrupper, men Sverige har bra förutsättningar att dra nytta av möjligheterna med AI.

En viktig del i parternas syn i Sverige är att ny teknik höjer produktivitet och välstånd och att vi vill ha system på arbetsmarknaden som bejakar strukturomvandling. Almega, liksom övriga parter i Sverige, vill inte behålla jobb som inte är produktiva, och som AI kan göra bättre. Almega välkomnar införandet av ny teknik som gör befintliga jobb mer produktiva och vill att arbetskraften rör sig mot företag och arbetsuppgifter som är mer produktiva.

AI och ökad digitalisering medför höga krav på arbetskraften att anpassa sig till förändrade behov inom näringslivet genom att uppdatera sin utbildning eller vara beredd på att byta yrkesroller. För att underlätta teknikomställningen kommer det att krävas omfattande investeringar i kompetens.

Sverige behöver också ställa om utbildningssystemet till ett ökat inslag av livslångt lärande och premiera kortare utbildningar som har tydlig koppling till den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Detta kommer bli allt viktigare när arbetskraften behöver uppdatera sina färdigheter i takt med teknologins utveckling.

Skattesystemet som idag främjar investeringar i teknik och programvara, behöver också stimulera den fortbildning som är nödvändig för att arbetstagare ska kunna arbeta med den nya digitala tekniken. Företag som investerar i de anställdas kompetens vet att denna kompetens kan försvinna till konkurrerade företag. Detta, tillsammans med otillräckliga incitament för att ta hand om personalens kompetensutveckling, gör att företagen inte investerar lika mycket i personalutbildningar som vore samhällsekonomiskt lönsamt. Därför behövs större skattelättnader för investeringar i kompetens.

Den nya omställningsreformen som genomfördes häromåret gör att parterna kan vara proaktiva i detta teknikskifte. Omställningsstudiestödet riktar sig till individer som är i arbete, är tänkt att säkra tillgång till fortbildning och omskolning och fånga upp anställda innan de riskerar att bli uppsagda.

Parterna behöver inrikta omställningsstudiestödet på den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden och bör identifiera:

För att skydda anställda, konsumenter och allmänhet har EU antagit nya regleringar kring utveckling och användning av ny AI-teknik. Det är positivt att EU tar fram gemensamma regelverk kring ansvarsfullt användande av AI. Samtidigt ställs de etiska kraven högre än i andra länder, vilket riskerar att ytterligare minska de europeiska företagens konkurrenskraft i relation till omvärlden.

Det är angeläget att kommande nationell lagstiftning balanserar risker och möjligheter med den nya tekniken. Risken för samhället att inte använda AI behöver också belysas, och svensk rättstillämpning bör präglas av en möjliggörande syn på AI som stimulerar användningen för ökad tillväxt och samhällsnytta.

EU har antagit EU AI Act som kommer att bli direkt tillämplig i svensk lagstiftning. Till detta ska läggas befintlig lagstiftning som berör AI och som företagen behöver följa kring GDPR/integritet, datahantering och dataflöden, cybersäkerhet, diskriminering, arbetsledning och avtal, lojalitetsplikt och företagshemligheter, upphovsrätt, MBL och arbetsmiljö.

En växande regelbörda riskerar att hämma omställningen bland små och medelstora företag – 99 procent av det svenska näringslivet. De många regelverken på AI-området är dessutom oklara och överlappar varandra, vilket skapar osäkerhet om hur reglerna ska efterlevas. Små och medelstora företag saknar ofta juridisk expertis som kan tolka handlingsutrymme vid juridisk osäkerhet och det är vanligt att dessa företag inväntar information om nya regler innan de implementerar AI-verktyg.

För att främja en snabbare och bättre teknikomställning bland små och medelstora företag krävs harmoniserade tolkningar av befintliga regelverk och i möjligaste mån regelförenklingar. Arbetet brådskar också av skälet att det kommer att vara svårt att hantera bristande regelefterlevnad i AI-system när de väl är byggda och implementerade brett. Det behövs nu en fas av koordinering mellan olika politiska institutioner, regellättnader och översyn av gamla regelverk innan nya regelverk kring digitalisering och AI implementeras. Fokus i denna översyn bör vara att skapa ökad trygghet och tydlighet kring hur AI kan användas, så att fler företag inom olika branscher vågar pröva möjligheterna.

Kommissionens SME Relief Package behöver genomdrivas för minskad regelbörda för små och medelstora företag

Offentlig sektor i Sverige behöver ta fram en harmonierad tolkning av regelverken i samråd med näringslivet och underlätta informationsinhämtning på AI-området genom tydliga och applicerbara instruktioner till företag, myndigheter och konsumenter kring vad man behöver tänka på vid utveckling, implementering och användning av AI. Det behövs en ökad koordination mellan svenska myndigheter kring regelverk. Näringslivets produktivitet bör anges som en målsättning för svenska myndigheters beslutsfattande.

Framstegen inom AI sänker trösklarna för arbetsgivare att automatisera arbetsuppgifter som idag utförs inom många vanliga tjänstemannayrken. En kunskapsintensiv tjänsteekonomi som den svenska med höga skatter på arbete och låga skatter på kapital och teknikinvesteringar skapar tydliga incitament för företag och AI-utvecklare att bygga AI-system för automatisering.
Idag arbetar åtta av tio i Sverige inom tjänstesektorn.

Tjänstesektorn är personalintensiv och arbetskraftskostnader är de svenska tjänsteföretagens största kostnadspost, nästan dubbelt så hög som i industrin. Sänkta kostnader för arbetskraft i Sverige kan stimulera företagen att välja den mix av automatiseringsteknik och arbetskraft som vore optimal på sikt.

Parallellt med utvecklingen mot ökad automatisering av tjänstemannauppgifter, ökar den internationella rörligheten även för tjänster. Digitaliseringen gör det enklare för företag att outsourca tjänsteuppdrag till låglöneländer. Det innebär att de höga arbetskraftskostnaderna påverkar de svenska tjänsteföretagens internationella konkurrenskraft.

Vi behöver sänka kostnaderna för arbetskraft i Sverige genom: