Vinst – tack vare kvalitet
Viljan att göra skillnad på riktigt och aktivt ledarskap. Det är de grundläggande faktorerna som gör att Hudikgymnasiet och Hudikskolan i Hudiksvall kan erbjuda en lika bra utbildning som kommunen och ändå göra ett överskott, berättar Anita Westerberg, medgrundare och vd.
Att vinster som uppstår i välfärdsföretag skapas på bekostnad av antingen tjänstens kvalitet eller personalens löner och villkor är en vanlig föreställning. Men den stämmer inte, något som Almegas Fredrik Segerfelt beskriver i rapporten ”Hur uppstår vinsten i välfärdsföretag”.
I rapporten intervjuas flera framgångsrika företagare som berättar hur vinst inte sker på bekostnad av kvalitet. En av dem är Anita Westerberg, medgrundare och vd för Hudikgymnasiet och Hudikskolan i Hudiksvall.
Hon har en bakgrund som socialdemokratisk kommunpolitiker med ansvar för bland annat just skolfrågor. När gymnasiet grundades år 2006 fick hon sälja sitt hus samt använda ett arv för att ha råd med det hela, samtidigt som hennes kompanjon fick ta ett in blanco-lån. Det var tufft den första tiden. De jobbade inte några 40-timmarsveckor utan slet hårt för att bygga upp verksamheten.
Men efter några år gick det bra och verksamheten blev lönsam. En faktor bakom framgången var att de lyckades hålla nere kostnaderna genom att köpa en gammal hotell- och konferensanläggning som passade bra som skola.
De två avgörande faktorerna bakom hur de har kunnat erbjuda en lika bra utbildning som kommunen, eller bättre, och ändå göra ett överskott över tid är enligt Westerberg dock entreprenör- och innovatörskapet, den kultur och den samarbetsanda de har byggt upp i skolorna.
– Det kommer en särskild inställning eller attityd av egenföretagandet. Man vill göra något bra, göra skillnad på riktigt. Det är inte bara ett jobb.
Westerberg berättar vidare hur de genom aktivt ledarskap har arbetat intensivt med att skapa en särskild stämning eller anda på sina skolor, den andra framgångsfaktorn:
– Det handlar om att fråga om vi mår bra. Om alla hjälper till och tar ansvar för helheten, från rektorn ner till den enskilde eleven. Vi har en i grunden positiv och förväntansfull människosyn.
Westerberg utvecklar:
– Vi har låga sjuktal och när alla ställer upp för varandra behöver vi färre vikarier de få gånger någon är borta, eftersom lärarna hoppar in för varandra när så behövs. Det sparar pengar.
Den kultur som ledningen har byggt har enligt Westerberg också lett till att folk mår bra och trivs, därav den låga sjukfrånvaron, vilket även det sparar pengar.
Ytterligare en faktor är enligt Westerberg att kunna attrahera skickliga lärare, som klarar av att undervisa klasser på 25–30 elever, mindre skickliga lärare får problem med grupper på 10–12 elever.
– Vi har gett lärarna utrymme att, utifrån en gemensam grund, forma sitt arbete som de vill själva, och de behöver inte en massa kringresurser, vilket gör verksamheten billigare. Även rektorerna är vid behov ute och undervisar.
Westerberg avslutar:
– Det är egentligen inte svårt att skapa en bra skola. Men det kräver hårt arbete.
Intervjun kommer ur rapporten ”Hur uppstår vinsten i välfärdsföretag”.