Budgetpropositionen 2025 utifrån tjänste­företagens perspektiv

Huvudbudskapet från finansministern på presskonferensen var att kampen mot inflationen är vunnen och att regeringen därför skiftar fokus i den ekonomiska politiken: från att bekämpa inflationen till att investera för att bygga Sverige rikare och tryggare igen.

Enligt finansministern är det läge för 1) en stöttande finanspolitik med ökad offentlig konsumtion som ökar efterfrågan och minskar arbetslösheten samt breda skattesänkningar som ökar hushållens disponibla inkomster, 2) strukturreformer som gör det mer lönsamt för företag att anställa och investera och investeringar i ett fungerande energi- och transportsystem.

För att bygga Sverige rikare prioriterar regeringen reformer inom tre områden i budgeten:

Budgetpropositionen innehåller reformer för sammanlagt cirka 60 miljarder kronor, exklusive det militära stödet till Ukraina, och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna, dvs det finns en majoritet för budgeten i riksdagen.

De största enskilda reformförslagen är sänk skatt för låg- och medelinkomsttagare (11,1 mdr), ökade resurser till försvaret (6,6 mdr), borttagandet av avtrappningen av jobbskatteavdraget (4,7 mdr), skattefritt ISK (4,4 miljarder), sänkt skatt på bensin och diesel (3,2 mdr) samt nytt bidrag till hälso- och sjukvården (3 mdr).

Nästan hälften av regeringens samlade reformutrymme går till olika skattesänkningar. Totalt lägger regeringen och Sverigedemokraterna cirka 28 miljarder kronor (brutto) på att sänka skatten nästa år (bl.a. sänkt skatt på arbete, pension, sparande, företagande och transporter, se mer nedna). Skattetrycket i Sverige beräknas vara det lägsta sedan 1980.

Försvaret får sammanlagt 6,6 miljarder kronor från reformutrymmet för nästa år. Pengarna syftar bland annat till att öka den operativa förmågan genom personal, materiel och infrastruktur. En del av försvarssatsningarna är sådant som samtliga riksdagspartier står bakom i den parlamentariska försvarsberedningen.

Hälso- och sjukvården får drygt 3 miljarder i riktat stöd och cirka 1,4 miljarder går till psykisk ohälsa och suicidprevention.

Regeringen avsätter cirka 2,8 miljarder i statsbidrag till förskolan och skolan för att höja kunskapsnivån och öka personaltätheten.

Kriminalpolitiken är en av regeringens högst prioriterade frågor och i höstbudgeten kommer ytterligare tillskott till polis, kriminalvård och domstolarna. Sammanlagt lägger regeringen och Sverigedemokraterna 3,5 miljarder kronor extra på rättsväsendet nästa år, varav en miljard går till polisen. Till det brottsförebyggande arbetet avsätter regeringen cirka 230 miljoner kronor.

Övriga större poster i budgeten är ökade kostnader för läkemedelsförmåner med 5,6 miljarder, infrastruktur cirka 1,6 miljarder, pengar till forskning cirka 1,5 miljarder, klimat, miljö och energi cirka 1,3 miljard, arbetsmarknad cirka 1,2 miljarder.

Det är glädjande att regeringen äntligen skiftar fokus i den ekonomiska politiken från inflationsbekämpning till reformer för ökad tillväxt och produktivitet där kommande års omfattande satsningar på att rusta upp den mycket eftersatta infrastrukturen i Sverige och satsningar på forskning och utveckling är viktiga beståndsdelar. Vad exakt dessa kommer att innehålla presenteras senare i höst i infrastrukturpropositionen samt forsknings- och innovationspropositionen.

Regeringens skattesänkningar för att öka drivkrafterna att arbeta (11,1 mdr) och att premiera utbildning (4,7 mdr) är väldigt välkomna och något som Almega har kämpat för länge. Det ska alltid löna sig att arbeta och att utbilda sig. Införandet av ett bidragstak och sänkt statlig inkomstskatt är ytterligare reformer som behövs.

Potentialen för fortsatt tillväxt inom tjänstesektorn är stor men detta förutsätter en bättre tillgång på arbetskraft med rätt kompetens. Trots den höga arbetslösheten har fortfarande vart fjärde tjänsteföretag brist på arbetskraft. Den omfattande bristen på kompetens är det största tillväxthindret för tjänsteföretagen. Regeringen har presenterat förslag för att förbättra företagens kompetensförsörjning (se avsnitt nedan), men dessa är inte på långa vägar tillräckliga.

Sammantaget innehåller budgeten flera bra och viktiga delar för att få fart på tillväxten och stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft. Men ytterligare satsningar behövs inom områdena arbetsmarknad och utbildning. De satsningar som regeringen gör på dessa områden är små och inte tillräckligt omfattande för att råda bot på den omfattande kompetensbristen.

Regeringen bedömer att svensk ekonomi kommer att vara kvar i lågkonjunkturen året ut. En svag privat konsumtion och låga investeringar inom industri och bygg är huvudorsakerna till detta. Sjunkande räntor och stigande reallöner väntas dock höja den inhemska efterfrågan nästa år.

Även efterfrågan från utlandet är svag vilket främst drabbat svensk varuexport. USA befinner sig fortfarande i högkonjunktur tack vare en stark inhemsk efterfrågan men tillväxten i Euroområdet har varit mycket svag i år. Detta gäller särskilt Tyskland vars industri har stora problem med konkurrenskraften. Kinas ekonomi har delvis återhämtat sig med hjälp av en aggressiv exportpolitik. Den svenska exporten väntas dock förbättras under kommande år när de ekonomierna i Europa börjar återhämta sig

Stigande inhemsk efterfrågan och förbättrad export innebär att konjunkturen börjar återhämta sig runt årsskiftet. Under 2025 väntas tillväxten ta fart på allvar.

Inflationen med fast ränta (KPIF) är nu under Riksbankens tvåprocentsmål och väntas förbli där även nästa år. Det betyder att hushållen får stigande reallöner både i år och kommande år. Arbetsmarknaden fortsätter dock att vara svag och först senare under 2025 väntas läget förbättras. Förbättringen blir dock troligen långsam eftersom företagen behållit arbetskraft mer arbetskraft än de behöver under lågkonjunkturen.

I denna budget föreslår regeringen fler välkomna skattesänkningar. Det gäller framför allt förstärkningen av jobbskatteavdraget och sänkningen av marginalskatten för inkomster över 64 000 kronor i månaden. Det är också välkommet att regeringen föreslår att brytpunkten för statlig skatt i år höjs enligt praxis med inflationen plus två procent. Hade regeringen inte gjort detta hade inkomstskatten höjts för tiotusentals arbetstagare.

Regeringen föreslår även andra skattesänkningar och vissa skattehöjningar. Totalt innebär förslagen en skattesänkning netto på 23,2 miljarder kronor 2025.

Skatterna på arbetsinkomster för låg- och medelinkomsttagare sänks genom en förstärkning av jobbskatteavdraget för personer med en månadsinkomst över 15 900 kronor. Förslaget innebär i genomsnitt en skattesänkning med 220 kronor i månaden per inkomsttagare. Den offentligfinansiella kostnaden beräknas till 11,09 miljarder kronor 2025.

Regeringen föreslår sänkt skatt för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag som motsvarar förstärkningen av jobbskatteavdraget. Den offentligfinansiella effekten beräknas till 2,41 miljarder kronor 2025.

Marginalskatten på högre arbetsinkomster sänks genom att avtrappningen av jobbskatteavdraget tas bort. Sänkningen av marginalskatten blir tre procentenheter på inkomster mellan 64 000 kronor och 184 000 kronor i månaden. Den offentligfinansiella effekten beräknas till 4,71 miljarder kronor 2025.

Regeringen föreslår att skattefri grundnivå införs för sparande på investeringssparkonto (ISK), i kapitalförsäkring och i PEPP-produkt. Den skattefria grundnivån föreslås bli 150 000 kronor 2025 och 300 000 kronor från 2026. Den offentligfinansiella effekten beräknas till 4,4 miljarder kronor 2025 och 7,0 miljarder kronor 2026.

Regeringens föreslår att reduktionsplikten för bensin och diesel höjs 205. För att motverka att detta leder till höjda priser för konsumenter föreslår regeringen att skatten på bensin och diesel sänks nästa år. Den offentligfinansiella effekten beräknas till 3,2 miljarder kronor 2025 och 5,5 miljarder kronor 2026.

Regeringen föreslår att nedsättningen av skatten på diesel som används av maskiner i jord- och skogsbruk utökas. Den offentligfinansiella effekten beräknas till 0,61 miljarder kronor 2025.

Regeringen föreslår att den särskilda skatten på flygresor avskaffas den 1 juli 2025. Den offentligfinansiella effekten beräknas till 0,87 miljarder kronor 2025 och 1,82 miljarder kronor 2026.

Svenska företags möjligheter att rekrytera utländska experter förenklas genom att den nedre inkomstgränsen för så kallad expertskatt sänks från två prisbasbelopp i månaden (117 600 kronor) till 1,5 prisbasbelopp (88 200 kronor). Den offentligfinansiella effekten beräknas till 70 miljoner kronor 2025 och 140 miljoner kronor 2026.

Regeringen föreslår flera mindre justeringar i beskattningen av enskilda näringsidkare som leder till sänkt skatt. Den offentligfinansiella effekten beräknas till 21 miljoner kronor 2025.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enmansföretag som anställer en första person utvidgas från en till två anställda. Den offentligfinansiella effekten beräknas till 80 miljoner kronor 2025 och 190 miljoner kronor 2026.

Regeringen föreslår sänkt skatt på öl som produceras av oberoende småbryggerier från den 1 juli 2025. Den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas till 60 miljoner kronor 2025 och 120 miljoner kronor 2026.

Regeringen föreslår att avdragsrätten för så kallade blancolån – lån utan säkerhet i bostad, värdepapper, fordon – trappas av. Under 2025 föreslås räntorna vara avdragsgilla till 50 procent. År 2026 avskaffas avdragsrätten. Förslaget beräknas ge ökade skatteintäkter på 4,3 miljarder kronor 2025 och 8,7 miljarder kronor 2026.

Regeringen föreslår att subventionsgraden för installation av solceller minskas samt att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el genom solceller tas bort. Sammantaget beräknas förslagen ge ökade skatteintäkter på 0,1 miljarder kronor 2025 och 0,88 miljarder kronor 2026.

Det lägsta beloppet för skatteavdrag för arbetsresor höjs från 11 000 kronor om året till 13 000 kronor från 2026. Förslaget beräknas ge ökade skatteintäkter på 0,57 miljarder kronor 2026.

Regeringen genomför förhållandevis få satsningar i budgeten som är positiva för tjänsteföretagens kompetensförsörjning, trots budgetens fokus på tillväxt. Av de satsningar som regeringen presenterar är den enskilt största posten på ”Forskning och utveckling” där medel för forsknings- och innovationsproposition, som presenteras senare i höst. Precis som i förra årets budget, och i vårändringsbudgeten, finansieras fler platser till Yrkesvux. Övriga satsningar som sker är ytterst modesta och det är tydligt i årets budget att kompetensförsörjningen inte prioriteras.

I budgeten för 2025 föreslås att den del av anslaget till Arbetsförmedlingen som finansierar aktiva arbetsmarknadsinsatser – Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser – sänks med drygt 160 miljoner kronor. Det innebär i praktiken att regeringen, trots en arbetslöshet på över åtta procent, och prognoser som pekar på att den kommer att öka, inte satsar på de upphandlade tjänster som tidigare har visat sig vara framgångsrika. I stället får Arbetsförmedlingen ytterligare medel för att sköta sitt nya uppdrag i egen regi. Detta är oroväckande både för de arbetssökande, våra medlemsföretag som levererar tjänster samt de företag som letar kompetens.
Regeringen ger medel i budgeten för att locka hit internationell spetskompetens och sänker nivån på inkomst för den så kallade expertskatten samt ger Business Sweden och Svenska Institutet medel med ambitionen att attrahera internationell kompetens. Det är dock på väldigt blygsamma nivåer (se vidare nedan samt i avsnitt Internationell handel).

En välkommen satsning är ett utökat ”växa stöd” för företag som anställer sina första två medarbetare med lägre arbetsgivaravgift. Tyvärr når detta alltför få företag och en bredare sänkning för att öppna upp arbetsmarknaden för fler med ökad produktivitet som resultat är att önska.

Regeringen föreslår den största satsningen någonsin på forskning och innovation för att bygga ingenjörslandet Sverige starkare. Nivåhöjning om 1,5 miljarder kronor för 2025 som sedan ökas på med 2,5 respektive 4 miljarder kronor för 2026 och 2027. Innehållet i satsningen kommer att presenteras senare i höst då forsknings- och innovationspropositionen presenteras.

För att möta den höga, och stigande, arbetslösheten tillför regeringen 11 000 nya platser inom regionalt yrkesvux till en kostnad av 900 miljoner. Behovet av yrkesutbildad personal är stort men Riksrevisionen har kritiserat regeringen i att den grupp av arbetssökande som kan tillgodose sig denna typ av utbildning är ytterst begränsad. Ytterligare en utmaning är att kommunerna, som tillhandahåller utbildningarna, inte klarar av att göra av med medlen. Under 2023 kom endast 73 procent till användning.

För att få fler akademiker födda utanför Sverige att komma i jobb tilldelas Jobbsprånget ytterligare 10 miljoner kronor. Jobbsprånget är Sveriges största praktikprogram för nyanlända akademiker med tyngd på framför allt ingenjörer och industrin.
Språk och integrationsinsatser för utrikes födda som är hemma med barn
I ett försök att få framför allt fler utrikes födda kvinnor att lära sig svenska, satser regeringen 31 miljoner till integrationsinsatser riktade till utrikes födda hemma med barn. Finansieringen är tänkt att gå till språkträning, läsfrämjande insatser och studie- och yrkesvägledning för målgruppen.

För att komma till bukt med språkliga utmaningar i välfärdsyrken föreslår regeringen att skjuta till 40 miljoner kronor i budgeten. Det innebär att språkträning kan fortsätta att ges till anställda i äldreomsorgen och förskolan. Arbetet planeras att pågå till och med 2026.

Regeringen lägger fram två förslag för att stötta svenska företag i jakten på internationell spetskompetens. Dels ges utökade medel till Business Sweden och Svenska Institutet för att arbeta med att sälja in Sveriges och svenska företag utomlands (ökning med totalt 8 miljoner kronor), dels sänks nivån för Expertskatten så att fler omfattas av denna. Kombinationen har som mål att fler talanger med spetskompetens ska välja att flytta till Sverige och bidra till företagens utveckling.

Regeringen bedömer att arbetslösheten kommer att fortsätta öka under 2025 och väljer att adressera detta med den tidigare nämnda utbildningssatsningen inom regionalt Yrkesvux samt förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det förstärkta stödet ges i Arbetsförmedlingens egen regi och de får 79 miljoner kronor i ytterligare finansiering till myndigheten. Vidare beräknar man att 158 miljoner tillförs 2026 och 238 miljoner kronor från och med 2027.

Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är betydligt högre än i övriga befolkningen. För att underlätta för den här gruppen att komma i arbete eller utbildning föreslår regeringen flera förslag i budgeten bland annat ett vidgat tolkstöd, stärkt utbildningsstöd och förenklat stöd till start av näringsverksamhet. Reformerna beräknas kosta ca 60 miljoner.

Regeringen trycker på att arbetsmarknadspolitiken behöver utformas så att fler kommer i arbete och bli mer kostnadseffektiv. Trots detta har andelen och antalet arbetssökande som får ta del av de aktiva insatser som fungerar väl minskat under 2024 och prognoserna från Arbetsförmedlingen för resterande delen av året är att de lägre nivåerna ska fortsätta.
Det som föreslås i budgeten för 2025 med minskade medel till programanslagen indikerar fortsatt för låga nivåer av deltagare i de aktiva arbetsmarknadsinsatserna som finns för arbetssökande inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Vårt mål har varit att matchningstjänsten ska bli det nya navet i arbetsmarknadspolitiken. Nu kommer färre långtidsarbetslösa att få ta del av aktiva arbetsmarknadsinsatser och det riskerar öka långtidsarbetslösheten. Det förstärkta stödet som ges i egen regi av Arbetsförmedlingen ser inte ut att kunna kompensera för minskat antal deltagare i den upphandlade Rusta och matchatjänsten.

Även de övriga aktiva insatserna som arbetsmarknadsutbildningarna, förberedande utbildningar och rustande tjänster som steg till arbete har minskat i volymer under året, dock ej för arbetsmarknadsutbildning. Det är givetvis positivt att arbetsmarknadsutbildningarna inte minskar men i tider av stigande arbetslöshet önskar vi dock se en rejäl ökning av antalet deltagare.

Förenklingar och företagsfrämjande för fler och växande företag
Regeringen konstaterar att det är en problematisk utveckling att företagens totala regelkostnader fortsätter öka och att de driver en offensiv förenklingsagenda och prioriterar åtgärder för att minska företagens regelbörda och förenkla regler i syfte att stärka såväl stora som små svenska företags konkurrenskraft. Regeringen har inrättat Förenklingsrådet och ett implementeringsråd, som ska bidra till att stärka de svenska företagens konkurrenskraft. Råden kommer att verka i olika delar av den svenska lagstiftningsprocessen och regeringen skriver att de kommer att följa detta arbete noga.
Regeringen skriver vidare att företag har många kontakter med länsstyrelserna i olika frågor varför de kommer att stärka länsstyrelsernas förutsättningar att inom sin verksamhet underlätta företagens myndighetskontakter och uppgiftslämnande, vilket kan förenkla vardagen för många företag. Regeringen avsätter därför medel till Länsstyrelsen i Västerbottens län för att sprida och för aktuella länsstyrelser att implementera nya arbetssätt för en effektivare samrådsprocess som ska underlätta för företag i samrådsprocessen enligt miljöbalken.

För att Sverige ska kunna möta klimatomställningens utmaningar och säkra näringslivets konkurrenskraft krävs snabba och förutsebara tillståndsprocesser. Regeringen har tidigare lämnat flera förslag för att främja en mer effektiv miljöprövning och föreslår i denna budget ytterligare åtgärder för att förenkla och modernisera tillståndsprocesserna. Enligt regeringen behöver berörda tillsynsmyndigheter bättre förutsättningar för att kunna arbeta mer effektivt med miljötillståndsprocesser. Regeringen föreslår därför förstärkningar till bl.a. länsstyrelserna och Sveriges Domstolar för att i högre grad både förenkla och snabba på tillståndsprocesser i syfte att stärka ett expansivt näringsliv. Denna förstärkning uppgår till 8 miljoner kronor.

Regeringen föreslår i budgeten 1,3 miljoner kronor från och med 2025 till Universitets- och högskolerådet för att förstärka tränings- och coachningsstödet till svenskar inför EU:s uttagningsprov för strategiskt viktiga tjänster inom EU-institutionerna.
Utrikeshandel/internationella investeringar

Under rubriken Fler investeringar och bättre kompetensförsörjning satsar regeringen 5 miljoner kronor 2025 för att öka anslaget till Visit Sweden i syfte att främja svensk turism och besöksnäring.

Regeringen föreslår också ett tillskott på 8 miljoner till Svenska Institutet och Business Sweden för informationscenter i tech-kluster i andra länder med mera.

Business Sweden får också ett tillskott på 16 miljoner kronor för att stärka arbetet med att identifiera och bidra till att lösa hinder för investeringar för både svenska och utländska företag i Sverige samt att attrahera strategiska investeringar till Sverige. Man föreslår också en särskild satsning om 10 miljoner kronor för att arrangera en internationell investeringskonferens för att positionera Sverige som en attraktiv destination för utländska investeringar.

Kopplat till utländska direktinvesteringar så föreslår regeringen i budgeten att totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ska bistå Inspektionen för strategiska produkter (ISP) i granskningen av utländska direktinvesteringar. Syftet är att stärka Sverige mot hybridhot. Man föreslår att FOI får 4 miljoner årligen för att bistå ISP från och med 2025.

Inget direkt konkret om AI presenteras i budgeten. Något som är värt att nämna kopplat till innovation och banbrytande teknik generellt är att regeringen nu genomför den största satsningen någonsin på forskning och innovation där fokuset kommer ligga på excellens, på forskningsinfrastruktur och på just banbrytande teknik. För 2025 föreslår regeringen i budgetpropositionen att anslagen för forskning och innovation höjs med 1,5 miljarder kronor. Regeringen beräknar att nivåhöjningen av anslagen blir 2,5 miljarder kronor 2026, 4 miljarder kronor 2027 och 6,5 miljarder kronor 2028.

Det är intressant att notera att i avsnittet om politikens inriktning för Utgiftsområde 16 nämns fristående skolor inte, vilket skulle kunna ses som en antydan om att försvåra friskolor trots allt, åtminstone ur ett statsfinansiellt perspektiv, inte är någon prioritering för regeringen.

Begreppet fristående skola eller förskola förekommer ett antal gånger i Utgiftsområde 16, men inte någon gång ur ett normativt perspektiv.
Intressant är att regeringen konstaterar att det var ”något fler flickor än pojkar som gick i en fristående grundskola läsåret 2023/24 och så såg det även ut föregående läsår”.

Regeringen konstaterar också, trots debatten, att andelen elever i fristående gymnasieskolor fortsätter att öka.

Budgeten redovisar som vanligt de totala offentliga kostnaderna för utbildningsväsendet, som år 2023 låg på 476 miljarder. Det är mot denna siffra friskolornas vinstutdelningar ska jämföras.

Nedan redovisas några förändringar som regeringen har presenterat i budgeten för 2025 men som kommer att få ekonomiska konsekvenser först i budgeten för 2026.

Beloppsgränsen som gäller för avdrag för bland annat arbetsresor har inte justerats sedan den 1 januari 2017. För att beloppsgränsen inte ska urholkas avser regeringen att föreslå att beloppsgränsen höjs från 11 000 kronor till 13 000 kronor. Förslaget aviseras i regeringens höstbudget och bedöms öka skatteintäkterna med 570 miljoner kronor per år från och med 2026.

Installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren och regeringen bedömer att det inte längre finns samma behov av att subventionera solceller. Regeringen avser därför att föreslå att subventionsgraden för skattereduktion för installation av solceller åter sänks till 15 procent och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Förslagen aviseras i regeringens höstbudget.

Sverige har i dag en treårig biståndsram som uppgår till 56 miljarder kronor per år och som löper till och med 2025. I budgetpropositionen för 2025 föreslås ramen för perioden 2026–2028 uppgå till 53 miljarder kronor per år.

Regeringen anser att ett grundavdrag bör införas i riskskatten för att förbättra skattens konstruktion och eliminera tröskeleffekter. Samtidigt bör skattesatsen höjas för att kompensera för de lägre skatteintäkter som grundavdraget ger upphov till. Regeringen aviserar därför i budgetpropositionen för 2025 att sådana justeringar kommer att göras.

Den stora utgiften på 1,4 miljarder kronor kommer först 2026 – men nästa år börjar arbetet med inriktningen på den nya migrationspolitiken. Regeringen vill höja återvandringsbidraget till max 350 000 kronor per person under 2026.