Almegas nya EU-program: Låt oss göra Europa en tjänst!

I en värld som står inför en lång rad allvarliga hot och utmaningar måste den Europeiska unionen, den europeiska demokratin och rättsstatens principer stå starka. Den Europeiska unionen är, och ska vara, en union som bygger på lagar som på olika sätt värnar rättigheter över nationsgränserna för invånarna och deras företag. Den fria rörligheten, den fria företagsamheten och frihandeln är grundbultar i det europeiska samarbetet. Och ett konkurrenskraftigt, effektivt och resilient EU är en förutsättning också för medlemsländernas möjligheter att stå starka i den globala konkurrensen. Det är viktigt att komma ihåg att Sveriges medlemskap varit bra för Sverige och svenska företag.

EU: s grundidé om välstånd och fred genom handel och ekonomisk integration har varit framgångsrik och lagt grunden för EU:s konkurrenskraft. Vägen framåt handlar nu om att slå vakt om och bygga vidare på EU:s styrkor. Den inre marknaden med dess fria rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Öppenhet och handel med omvärlden. Och att utnyttja den plattform som EU ger för att gemensamt ta oss an de problem som inte kan hanteras av medlemsstaterna själva.

En fungerande inre marknad ger förutsättningar för företagen att skapa jobb, satsa på innovation och generera tillväxt. EU-kommissionen, Europaparlamentet och EU:s medlemsländer bör därför sätta utvecklingen av den inre marknaden högst på dagordningen. Regler som försvårar handel bör tas bort, harmonisering av lagar och regler prioriteras.

För att den inre marknaden ska fungera krävs det att vi har ett gemensamt regelverk på många områden. Idag uppskattas det att ca hälften av svenska lagar och regler har sitt ursprung i EU. Vilket näringslivsklimat vi har i Sverige påverkas med andra ord i högsta grad av EU:s beslutsfattande. Därför är det viktigt att svenska EU-parlamentariker väljer att engagera sig i frågor som rör den inre marknaden och EU:s globala konkurrenskraft. När ny lagstiftning stiftas inom EU måste den alltid syfta till att stärka konkurrenskraften och öka tillväxten.

EU:s och USA:s ekonomier var ungefär lika stora år 2010 men nu är den amerikanska ekonomin 60 procent större än den europeiska. Om man i stället tittar på ekonomin utifrån antalet invånare, per capita, så är den amerikanska ekonomin mer än dubbelt så stark som den europeiska. Samtidigt har Kina och Indien har vuxit till ekonomiska giganter. Det är dags för en europeisk kraftansträngning för att bryta trenden.

Det är dags att EU återupprättar några av de grundläggande elementen som ligger till grund för unionen. Framför allt den inre marknaden som är central för konkurrenskraften. Konkurrenskraft och den inre marknaden är oskiljaktigt sammanlänkade och en förutsättning för att stärka Europas resiliens.

Vi behöver omfamna konkurrens och handel, säkerställa att den gröna och digitala omställningen levererar produktiva och hållbara resultat, ge Europas arbetskraft de färdigheter som behövs för att konkurrera i en modern, global ekonomi och inte minst leverera ett bättre regelverk. Produktivitet är den viktigaste faktorn för ekonomisk tillväxt och det enda hållbara, långsiktiga sättet för den europeiska ekonomin att växa. Välståndet som skulle följa av en mer produktiv ekonomi skulle i sin tur stärka Europas säkerhet. Vi behöver stärka handeln med andra regioner genom att arbeta för att ta bort handelshinder. Vi måste motsätta oss protektionism som i grunden är skadlig för ekonomi och välstånd. Begrepp som strategisk autonomi riskerar att leda till ökade handelshinder och vi bör istället prata om europeisk resiliens via en öppen, konkurrenskraftig och dynamisk ekonomi

När ett stort företag spenderar €1 per anställd för att efterleva regleringar, måste ett litet företag i genomsnitt spendera €10. Överdrivet komplex eller betungande lagstiftning resulterar i att knappa SME-resurser spenderas på att bara tillämpa reglerna i stället för att investera för att utveckla företaget och skapa jobb. Detta måste ständigt hållas i åtanke av parlamentet när de stiftar lagar.

Omfattande regler kan vara svåra att följa, i synnerhet för många små företag och entreprenörer. De leder ofta till mer kostnader och administrativa bördor. Därför ska ny lagstiftning och befintliga regler alltid prövas så att deras konsekvenser, såväl bra som dåliga, är tydliga. EU-lagstiftningen måste säkerställa att man ökar de små och medelstora företagens konkurrenskraft samt ge utrymme för ny teknik och mer innovation.

En oroande trend är att även om EU-lagstiftning undantar små företag från viss lagstiftning så ställer samma lagstiftning ofta stora krav på större företag att ha kontroll och ansvar över hela sin leverenskedja. Detta innebär att små och medelstora företag ändå, i affärsrelationen med större bolag, tvingas följa det regelverk man är undantagen från.

Idag investerar EU mindre i forskning och utveckling jämfört med USA och Kina, vilket påverkar Europas innovations- och konkurrenskraft negativt. Satsningarna på forskning och innovation i medlemsländerna uppgick till 311 miljarder euro år 2020. De gemensamma EU-satsningarna är mindre än 14 miljarder euro per år.  Sverige ligger i topp i Europa när det gäller investeringar i forskning och utveckling, 3,4 procent av BNP. Men en mer global jämförelse visar till exempel att elva amerikanska delstater satsar mer på FoU än Sverige.

Under det senaste decenniet har den europeiska ekonomin gått från den ena krisen till den andra. Den globala finanskrisen 2008 följdes av en europeisk valutakris, pandemi, det fullskaliga ryska anfallskriget mot Ukraina och energikris. Detta har tyvärr lett till en ökad acceptans för statliga subventioner som snedvrider konkurrensen och riskerar att motverka innovation och utveckling.

Statliga subventioner har stadigt ökat sedan 2013 och exploderade under covid-pandemin. EU-medlemsstaterna tredubblade bolagssubventionerna mellan 2015 och 2021. Men de statliga subventionerna har fortsatt att öka. Under 2023 godkändes stöd på totalt 733 miljarder euro mellan mars och augusti. Extraordinära omständigheter riskerar att bli normen och en förevändning att fortsätta stötta företag.

Denna trend riskerar att underminera marknadens funktionssätt, minska produktiviteten och leda till en kapplöpning mot ökade statsstöd som ett litet land som Sverige aldrig kan vinna. Om vi verkligen vill ha ett mer konkurrenskraftigt Europa behöver vi, bland annat, skapa rätt förutsättningar för privata investeringar, ett regelverk som stödjer den innovation som krävs för den gröna och digitala omställningen och ta bort onödiga hinder för gränsöverskridande handel. Det är ett mycket bättre sätt att öka produktiviteten och det enda hållbara långsiktiga sättet för att skapa europeisk tillväxt.

Den europeiska tjänsteexporten växte mellan 2012-2022 med 94 procent. Europa exporterar numera tjänster för drygt 1 300 miljarder euro om året till länder utanför EU.

Generellt sett saknas det dock kunskap om tjänsternas betydelse i den internationella handeln. Trots att den internationella handeln med tjänster växer kraftigt ligger fokus vid frihandelsavtal ofta på jordbruksprodukter som endast utgör en åttondel av tjänsteexporten. Ett ökat fokus på den internationella tjänstehandeln skulle bidra till att stärka Sveriges och EU:s globala konkurrenskraft.

Det EU-parlament som nu ska väljas, nästa kommission och medlemsstaternas regeringar måste nu inleda ett omfattande reformarbete för att stärka Europas långsiktiga konkurrenskraft. EU:s konkurrenskraft och motståndskraft bygger på en starkare och djupare inre marknad och reformer som skapar arbetstillfällen, tillväxt och välstånd för Europa och dess medborgare. I politiska termer behöver nästa kommission fokusera på att förändra synsättet på det politiska reformarbetet som fokuserar på marknadsdriven innovation, utveckling och tillväxt.

Den inre marknaden är, trots förbättringspotentialen, en av Europeiska unionens största tillgångar. Den gör att varor, tjänster, människor och kapital lättare kan röra sig fritt i hela EU: de så kallade fyra friheterna. Den inre marknaden gör det möjligt för EU:s medborgare att bo och arbeta i hela EU, vilket ger dem bättre jobbmöjligheter och företagen bättre kompetensförsörjning.

På den inre marknaden finns det idag 23 miljoner företag. Den inre marknadens BNP uppgår till hela 16 000 miljarder euro. Tack vare den fria rörligheten och EU:s inre marknad kan svenska företag enklare sälja tjänster och varor inom hela EU. För Sveriges del innebär den inre marknaden att tre fjärdedelar av all vår handel sker med övriga EU-länder och ungefär 600 000 jobb i Sverige är beroende av vår handel på den inre marknaden. Svenska företag kunnat växla upp på EU:s större gemensamma marknad. 2022 exporterade svenska företag varor och tjänster inom EU:s inre marknad för 1660 miljarder kronor, vilket motsvarar 28 procent av vår BNP.

17 miljoner EU-medborgare bor eller arbetar i ett annat EU-land än sitt eget, vilket leder till bättre allokering av resurser, bättre kompetensförsörjning och större frihet för människor. Handeln på den inre marknaden svarar idag för 56 miljoner arbetstillfällen.

Den inre marknaden stimulerar även internationell handel, eftersom den gör EU till en viktig handelspartner på global nivå. Den främjar tillväxt, konkurrens och skapar nya möjligheter för EU:s företag, genom att ge dem tillgång till en inhemsk marknad med 447 miljoner konsumenter.

Trots att den inre marknaden ofta beskrivs som EU:s kronjuvel går det inte att komma ifrån att den inre marknaden under årtionden i stort sett försummats. EU har inte haft en inremarknadskommissionär på nästan ett decennium det är dags att åter sätta fokus på inre marknadsfrågor genom att utse en dedikerad kommissionär för den inre marknaden

Det har i många länder funnits brist på politisk vilja att utveckla den inre marknaden och då främst för tjänster. Det handlar ofta om en djupt rotad politisk ovilja i medlemsländer att öppna upp för konkurrens, vilket skadar ekonomin i hela EU då konkurrensen blir sämre.

Det handlar ofta om olika yrkesregleringar, olika tillämpningar av regler som upphovsrätt, krav på nationella försäkringar och liknande. Kommissionen tar för små steg för att lösa dessa problem. Det behövs mycket större tryck på medlemsstaterna för att respektera lagarna som ligger till grund för den inre marknaden.

Företag behöver konkurrera om den bästa kompetensen för att kunna ligga i utvecklingens framkant. Vi behöver därför underlätta möjligheten för både EU-medborgare och tredjelandsmedborgare att arbeta och röra sig inom EU. Det handlar bland annat om att underlätta gemensamt erkännande av kvalifikationer och få tillgång till varandras arbetsmarknader. EU:s nästa stora kompetensrelaterade projekt bör vara att ta upp kampen med USA som världens mest attraktiva karriärdestination. Talangattraktionsfrågorna är en nationell kompetens men samtliga medlemsländer skulle ha mycket att vinna på en EU-gemensam ansträngning för att få fler globala talanger att välja och dessutom stanna kvar i Europa.

EU behöver utveckla den inre marknaden långt mer än vad många inser. På lång sikt är den inre marknaden den enskilt viktigaste faktorn för Europas konkurrenskraft. Enligt en beräkning från Centre for European Policy Studies skulle en utvecklad inremarknaden kunna leda till att EU:s bruttonationalprodukt (BNP) ökar med hela 9 procent under det kommande decenniet. Det motsvarar den kombinerade BNP:n för Belgien, Tjeckien och Irland. Det illustrerar hur mycket den inre marknaden underpresterar idag.

Ny teknik och nya affärsmodeller skapar nya utmaningar vilket gör att regelverken för den inre marknaden ständigt behöver utvecklas. Med effektiva och harmoniserade regler som tillämpas likadant i alla medlemsländer blir det enklare för både arbetstagare och tjänsteföretag att vara verksamma i hela EU.

En väl fungerande inre marknaden är det mest effektiva sättet för EU att hantera utmaningarna som den gröna och digitala omställningen innebär. Det är genom att företag kan utveckla nya tjänster som kan skalas upp inom hela EU som vi kan nå en hållbar omställning. Tyvärr ser vi att även välmenande initiativ har en tendens att leda till ett stelbent regelverk som hindrar en sådan utveckling.

I den internationella konkurrensen behöver vi en bättre fungerande inre marknad med färre regler och ett bättre näringslivsklimat. Tyvärr har vi i stället sett en kraftig ökning av den ”regulatoriska bördan” för företag, under den gångna mandatperioden för det nuvarande parlamentet och kommissionen. Nästa mandatperiod måste präglas av regelförenklaringar och reformer för tillväxt på den inre marknaden.

En fungerande inre marknad förutsätter en fungerande europeisk infrastruktur. Människor måste kunna resa smidigt inom EU för att kunna ta det mest attraktiva jobbet och på bästa sätt kunna bidra till Europas välstånd. Gods måste kunna transporteras effektiv inom unionen utan dröjsmål eller fördyrande omlastningar eller liknande.

I den värld vi nu lever i där konfliktnivån ökar och vi upplever krig i Europa är det centralt med ett starkt EU som kan möta dagens utmaningar. I själva verket är det samma utmaningar som EU skapades för att möta en gång i tiden. Det handlar om fred, säkerhet, välstånd och tillväxt som bygger en stark gemenskap som kan hantera utmaningar och den nya hotbilden.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ett uttryck för just en sådan hotbild. Ryssland för en aggressiv politik som är tydligast i och med kriget mot Ukraina men även den förs mot andra länder på olika sätt som drabbar oss alla. Terrorhotet samt Kinas och Irans aktioner innebär ökade utmaningar för den europeiska säkerheten. Det handlar om organiserade desinformationskampanjer, hot och cyberkrigföring för att nämna några.

För att öka motståndskraften är det centralt att vi verkar för ett starkt och välfungerande EU.

Företag verksamma inom EU har en avgörande betydelse för att upprätthålla ett motståndskraftigt samhälle och utgör ryggraden i beredskapen. Robusta företag skapar ökad handlingsfrihet både i vardag, vid kriser och ytterst under krig. Konkurrenskraftiga och internationellt framgångsrika företag i Sverige och EU bidrar också till Natos och Europas samlade försvarsförmåga.

Motståndskraft byggs av väl fungerande transeuropeisk infrastruktur; vägar, järnvägar, energiöverföring med mera och sådana investeringar stärker även förmågan minska klimatutsläpp samt klara naturkatastrofer. Också Europas digitala infrastruktur behöver förbättras. Detta kommer att krävas investeringar i motståndskraftig, robust och högkvalitativ digital infrastruktur. EU spelar här en central roll genom att tillämpa sunda konkurrensregler och driva på för en verklig inre marknad för telekommunikation över hela Europa.

Den senaste tidens kriser har visat på behovet av en välfungerande inre marknad. Hoten mot Europa och europeiska företag är allvarliga och komplexa. Krig pågår i Europa och covidpandemin synliggjorde hur globala transportflöden också kan drabbas av fredstida störningar.

EU måste arbeta för att stärka sin motståndskraft genom att säkra leveranskedjor och fungerande handelsvägar. Vi behöver stärka handeln med andra regioner genom att arbeta för att ta bort handelshinder. Vi måste motsätta oss protektionism och verka för fler och bättre frihandelsavtal.

Klimatfrågan spelar en central roll i så väl Sverige som i EU, varannan svensk ser klimatet som EU:s viktigaste fråga. Näringslivets innovationsförmåga är en förutsättning för att nå klimatmålen – utan ett starkt näringsliv blir det ingen grön omställning. Europas klimatpolitik måste därför utformas noggrant för att säkerställa effektivitet samtidigt som man minimerar omställningskostnaderna. Med tanke på den omfattande lagstiftningen som rör miljö och klimat är det centralt att den utformas på ett sätt som främjar, inte bromsar innovation och utveckling inom näringslivet.

Tack vare innovation och utveckling har världens mest avancerade länder, dit Sverige räknas, lyckats frånkoppla ökat välstånd från ökad miljöförslitning. Det gäller även utsläpp av koldioxid. En av de viktigaste orsakerna till detta är våra samhällens tjänstefiering, det vill säga den privata tjänstesektorns ökande andel av BNP och sysselsättning samt tjänsternas ökande andel av vår konsumtion. Att bejaka en fortsatt strukturomvandling där tjänstesektorn fortsätter att växa är därför viktigt om vill kunna kombinera ett ökat välstånd med både en god miljö i allmänhet och minskad global uppvärmning i synnerhet.

Det är i näringslivet som nya, hållbara tekniker, produktionssätt, produkter och lösningar kan tas fram. Det är också i näringslivet som många arbetstillfällen skapas. Med en EU-gemensam klimatpolitik kommer fler företag och länder omfattas av besluten. På detta sätt kan företagen med de hållbara lösningar skala upp och konkurrera ut de som har högre utsläpp, även internationellt. Det kräver dock att de lagar och regler som införs i Bryssel möjliggör näringslivets arbete, och leder till stärkt ekonomisk tillväxt.

Klimatförändringar är en global utmaning som kräver globala åtgärder. Det är centralt att på global nivå sätta spelplanen för att klara klimatomställningen, här är EU genom sin storlek en viktig aktör. Det krävs att alla länder, särskilt de stora ekonomierna, gör betydande ansträngningar för att minska utsläppen och Sverige är en av världens 25 största ekonomier.

Svenska företag har varit mycket framgångsrika med att ta fram miljö- och klimatsmarta lösningar. Med ett gediget engagemang att skapa goda förutsättningar för näringslivet att driva klimatomställningen kan svenska europaparlamentariker bidra till att Europa blir världens första klimatneutrala kontinent där alla kan bidra till – och dra fördelar av omställningen.

Det är viktigt att politiken så långt som möjligt är teknikneutral. Politiker ska inte genom ekonomiska incitament, lagar och regler välja teknik eller lösningar åt marknaden. Det gör företagen bäst själva. Därför ska all teknik hanteras genom proportionerliga, teknikneutrala och riskbaserade EU-regleringar. Med tanke på de massiva investeringar som kommer att krävas i nya lösningar under de kommande åren är det viktigt att näringslivs- och investeringsklimatet i EU säkerställer att en betydande del av investeringarna hamnar och utvecklas här i stället för i andra delar av världen. För det krävs ett omfattande reformarbete som säkerställer ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Cirkulär ekonomi handlar om att minimera avfallsproduktion och att bibehålla det ekonomiska värdet av produkter, material och resurser så länge som möjligt. Det finns goda möjligheter för EU att ytterligare främja övergången till en cirkulär ekonomi genom att skapa en verkligt cirkulär inre marknad, där material kan flöda fritt, och som främjar renovering, reparation, återanvändning och återvinning.

För att verkligen dra nytta av den gröna omställningen måste Europa fortsätta att bygga upp en ram för ett hållbart, koldioxidsnålt och resurseffektivt Europa, som är anpassat för de snabbt rörliga innovationerna inom näringslivet vilket utnyttjar den verkliga potentialen för grön tillväxt.

I dag ritar digitaliseringen om förutsättningarna för hur vi lever, arbetar, producerar, konsumerar och kommunicerar. Den är väsentlig för den ekonomiska tillväxten, produktiviteten och innovationskraften i näringslivet. Men det är även nödvändigt i all offentlig verksamhet – våra skolor, sjukvården och polisen m.m. – att vi anammar ny teknik.

Många av den senaste tekniska utvecklingen, inklusive generativ AI (t.ex. ChatGPT), 6G, kvantdatorer, virtuella världar och 3D-utskrifter levereras via internet. Därför behöver EU stärka tillgången till en driftsäker digital infrastruktur. Användandet av ny teknik är central för Europas modernisering, välfärdsleverans och konkurrenskraft.

Den digitala inre marknaden syftar till att undanröja hinder som privatpersoner och företag stöter på när de använder onlineverktyg och onlinetjänster. Genom att undanröja viktiga skillnader mellan online- och offlinevärlden öppnar den digitala inre marknaden nya möjligheter för företag och skapar en miljö där digitala tjänster kan utvecklas och växa.

EU:s strategi för den digitala inre marknaden måste genomföras för att fullt ut för att ta tillvara på de möjligheter som digitalisering digitaliseringen innebär. En harmoniserad europeisk digital inre marknad måste vara en av huvudprioriteringarna för Europaparlamentet, EU-kommissionen och medlemsländerna under den kommande femåriga mandatperioden.

Europas digitala infrastruktur behöver förbättras. Det kommer att krävas investeringar i motståndskraftig, robust och högkvalitativ digital infrastruktur. EU-kommissionen spelar en central roll här genom att tillämpa strikta konkurrensregler och driva på för en verklig inre marknad för telekommunikation över hela Europa.

Regler ska inte skapa onödig byråkrati, kunna tillämpas eller tolkas på olika sätt i olika länder, innebära oförsvarbara kostnader för företag eller gör det krångligare att sälja varor och tjänster online. Ett exempel är den komplexa dataskyddsregleringen GDPR som är svår att tillämpa, särskilt för de små och medelstora företagen.

Den digitala utvecklingen innebär extremt stora möjligheter, men naturligtvis även risker. Därför måste det finnas en balans mellan risker och möjligheter. Tyvärr har debatten om digital politik i huvudsak fokuserat på ”skydd”, ”risk” och ”störningar”. Ett ensidigt fokus på risker och riskhantering riskerar att leda till att Europa hamnar på efterkälken jämfört med USA och Kina.

Utvecklingen inom AI ger oss fantastiska möjligheter. Inom så väl hälso- och sjukvård som inom industrin, görs redan stora framsteg tack vare AI-drivna analyser. För att förverkliga denna potential och hantera oro över dess påverkan på jobb och samhället, är det hög tid att hitta ett gemensamt och innovationsvänligt europeiskt ramverk som driver utveckling – inte driver investeringar till andra delar av världen.

Antalet europeiska tech-startups har vuxit dramatiskt de senaste åren. Men av världens mest framgångsrika start-ups, de med ett värde på mer än 1 miljard dollar, Unicorns, är det endast 11 procent som är europeiska, varav 6 procent av dem är brittiska. För att öka antalet europeiska, och svenska, unicorns krävs en omstart av den digitala inre marknaden med målet att uppnå ett starkt konkurrenskraftigt digitalt ekosystem av innovativa företag och en fullständigt harmoniserad digital inre marknad.

Digitalisering känner inga gränser, och digitaliserade företag, oavsett om de inkluderar en fysisk produkt eller inte, är av naturen globala. Europeiska små och medelstora företag är i hög grad kopplade till den internationella marknaden antingen som underleverantörer till stora aktörer, eller med direkt marknadstillgång genom globala plattformar och leveranskedjor. Därför är avgörande att inte bara harmonisera regelverket inom EU utan att även sträva efter global harmonisering av regler. Genom att motverka och nedmontera handelshinder skapar vi en bättre miljö för moderna och snabbväxande företag, särskilt för start-ups.

En EU-omfattande digital inre marknad kommer att erbjuda möjligheter för företag och konsumenter. Företag kommer att kunna skala upp verksamheten, ha tillgång till bättre information och lägre transaktionskostnader. Konsumenter kommer att kunna dra nytta av ett större antal erbjudanden till lägre priser. Att ta bort återstående hinder för den digitala inre marknaden kan öka Europas BNP med närmare 415 miljarder euro.

EU:s strategi för den digitala inre marknaden bör genomföras för att prioritera digitalisering som kärnan i EU:s tillväxt och skapa bättre förutsättningar för start-ups att växa.