Tjänstesektorn håller uppe produktiviteten
Den svenska produktivitetsökningen har varit svag av under de senaste 15 åren. Försvagningen beror inte på tjänstesektorn. Där ökar produktiviteten snabbare än i tjänsteföretag i omvärlden, enligt en ny rapport från Almega. ”Tjänstesektorn skapar dessutom mer värde än vad som syns i nationalräkenskaperna”, säger Patrick Joyce, chefekonom Almega.
I likhet med många andra länder har den svenska produktivitetstillväxten avtagit de senaste 15 åren. Från att ha legat i världstoppen – decenniet fram till 2007 ökade näringslivets produktivitet med fyra procent årligen – är produktivitetstillväxten numera modesta 1,5 procent.
– Inbromsningen har varit kraftigare i Sverige än någon annanstans och det är främst inom industrin som produktivitetstillväxten har mattats av. Även tjänstesektorns produktivitetstillväxt har avtagit, men inte lika mycket. Och framför allt – produktiviteten i svenska tjänsteföretag har ökat betydligt snabbare än i tjänsteföretag i omvärlden, säger Patrick Joyce, chefekonom på Almega.
Den privata tjänstesektorns producerar i dag 52 procent av Sveriges BNP, fem procentenheter mer än år 2000. Under samma period har sektorn också skapat 700 000 nya jobb.
– Förklaringen är framför allt vår stora och snabbt växande flora av kunskapsintensiva företag. Kunskapsintensiva företagstjänster står för tolv procent av svensk BNP men har levererat 24 procent av BNP-tillväxten sedan 2010, säger Patrick Joyce.
I takt med att samhället tjänstefieras har dock även andra branscher haft nytta av utvecklingen. Industrins köp av tjänster har ökat kraftigt de senaste decennierna, mycket till följd av outsourcing av tidigare interna tjänsteverksamheter samt ett allt större tjänsteinnehåll i industrins egna produkter.
– Enligt beräkningar i rapporten bidrar de kunskapsintensiva företagstjänsterna till en ökad produktivitet inom industrin med åtminstone 0,3 procent per år, säger Patrick Joyce.
Tjänstesektorns bidrag är dessutom större än vad statistiken visar. Nationalräkenskaperna som mäter det ekonomiska välståndet i samhället utvecklades för att mäta produktionen av fysiska varor, När allt fler varor omvandlas till digitala tjänster underskattas deras samhällsekonomiska värde.
– Bland de digitala tjänsterna med störst värde finns sökmotorer, e-post, navigering och kartor. I dag är de helt oumbärliga men deras samhällsekonomiska värde har ännu inte beräknats ordentligt. Det beror på att många av dem är kostnadsfria, säger Patrick Joyce.
Den svenska tjänstesektorn har stora möjligheter att fortsätta växa om tillgången på arbetskraft med rätt kompetens ökar.
– Vi ser stora behov av reformer som underlättar för investeringar i medarbetare och deras kompetens. I dag är det billigare att investera i maskiner än i medarbetare, vilket är ett problem för tjänstesektorn. Ett skatteavdrag för investeringar i medarbetarnas kompetens skulle stärka svenska tjänsteföretags utvecklingskraft, säger Patrick Joyce.