Artificiell intelligens och morgon­dagens arbetsliv – åtgärdspaket behövs nu

Den artificiella intelligensens (AI:s) intåg innebär en betydande omställning för företag, myndigheter och anställda. I en ny bok analyserar forskaren och medförfattaren till denna artikel, Magnus Lodefalk, hur AI påverkar jobb, löner och jobbinnehåll. Tyvärr har AI:s påverkan på arbetsmarknaden hamnat i skymundan inom svensk politik, något som är mycket olyckligt. AI har goda förutsättningar att bidra till ökad tillväxt och ett bättre arbetsliv imorgon, men då måste rätt åtgärder vidtas idag.

Tröskeln för att använda språkmodeller inom AI sänktes rejält när chatbotar, som ChatGPT, lanserades för drygt ett år sedan. Mer tillgängliga och kraftfulla AI-modeller har lett till att de globala investeringarna mer än tiofaldigats de senaste tio åren. Företaget Nvidia, som förser AI-bolagen med AI-chip, är nu ett av världens tre högst värderade bolag med ett börsvärde på hisnande 23 500 miljarder kronor.

Exemplen duggar tätt på de positiva effekter AI har på produktiviteten i olika arbetsmoment i Sverige och globalt. Telekomjätten Ericsson meddelade nyligen att AI kunde utföra vissa uppgifter på några minuter, uppgifter som tidigare krävde flera anställda veckor att utföra. Ungefär samtidigt meddelade fintechbolaget Klarna att AI på en månad utfört arbete motsvarande 700 anställda i kundtjänsten.

Ur ett svenskt perspektiv är två förutsättningar viktiga. Sverige är en digitaliserad och mycket tjänsteintensiv ekonomi och AI är ett knippe teknologier som kan utföra vanliga arbetsuppgifter, som att svara i kundtjänsten, göra kalkyler och ta fram rapporter. Därför är det särskilt angeläget att förstå hur AI påverkar svensk arbetsmarknad.

Enligt statistik från EU:s Eurostat använde nästan en tredjedel av de större företagen och organisationerna i Sverige AI-teknik förra året. Efterfrågan på kompetens inom AI och datavetenskap väntas öka rejält de närmaste åren och vi ser redan att antalet jobb där AI-kompetens efterfrågas ökat kraftigt, om än koncentrerade till vissa regioner i Sverige.

AI är en kraftfull teknologi som kan göra en del uppgifter som människan har svårt för, till exempel omfattande statistiska beräkningar eller upptäcka bedrägerier i stora mängder banktransaktioner. AI kan lära sig själv och med stora datamängder och kraftfulla processorer snabbt bemästra svåra uppgifter. Experimentella studier med AI-chattbotar pekar också på betydande produktivitetsvinster i olika arbetsmoment.

Men tekniken har sina begränsningar. AI har svårt att förstå vissa basala företeelser som exempelvis att en cyklist tillfälligt kan försvinna ur synfältet utan att verkligen vara borta. AI har svårt med social intelligens, saknar gott omdöme och har svårt att förklara hur den har kommit fram till något, egenskaper som är värdefulla i arbetslivet.

AI antingen leda till fler eller till färre jobb i olika branscher. Mycket beror på hur AI utvecklas och om den används för att komplettera eller ersätta anställda. Ännu verkar sysselsättning och löner inte ha påverkats nämnvärt. Historiskt har ny teknik ofta medfört att en del jobb försvunnit, såsom väckare, och andra tillkommit, såsom drönarpilot.

Forskningen tyder på att de flesta sysselsatta i Sverige, drygt 70 procent, och de flesta branscher är exponerade för AI:s möjligheter. Det är svårt att förutse hur AI kommer utvecklas framöver. En sak är dock säker: arbetssätt och kompetensbehov kan förändras snabbt.

Allt pekar på att vi kan vänta oss positiva effekter på produktivitet och tillväxt.

1. För individer och organisationer gäller det att inventera vilka processer som AI kan påverka och till vad den kan nyttjas. Det handlar om att rusta sig för ett näringsliv och arbetsliv där AI är en naturlig del och där kompetensutveckling, inklusive inom AI, kommer vara A och O.

2. Parallellt behöver vi bevaka, förebygga och mildra potentiellt negativa effekter för olika grupper. Helt enkelt, i svensk tradition anamma ny teknik och samtidigt i samförstånd underlätta strukturomvandlingen.

3. Det är mycket angeläget att utreda en skatteväxling från arbete till andra skattebaser och ett kompetensavdrag för investeringar i anställdas lärande. I dag är det mer lönsamt att rationalisera bort jobb till förmån för ny teknik, än att välja den mix av teknik och arbetskraft som vore optimal för företagens utveckling på sikt.

Jenny Kallerman styrelseordförande, Akavia

Magnus Lodefalk docent i nationalekonomi, Örebro universitet och Ratio

Lotta Stern vd, Ratio, och professor i sociologi, Stockholms universitet

Ann Öberg vd, Almega

Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer