Debatt: Varför inkluderas inte tjänstesektorn i AI-kommissionen?

Samma dag som EU nådde en överenskommelse om världens första heltäckande regelverk inom artificiell intelligens, presenterade regeringen till sist sin AI-kommission för stärkt konkurrenskraft. Men samtidigt som AI-regleringen tronar upp sig för svenska företag, riskerar AI-kommissionen att förbise hälften av Sveriges näringsliv.

Sverige ska vara med i matchen när det gäller utvecklingen och användningen av artificiell intelligens (AI), säger statsminister Ulf Kristersson (M). Regeringens nytillsatta AI-kommission ska analysera och komma med konkreta förslag på hur AI kan främja Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation.

Det är ett initiativ som inte kommer en dag för tidigt, med tanke på utvecklingen globalt och inom EU, där AI-aktens omfattande regleringsprocess har pågått i drygt två år och just fokuserat på att skapa tillit till tekniken och därmed stärka unionens konkurrenskraft.

Trots att den politiska överenskommelsen om AI-akten ännu inte har antagits formellt, är det redan nu uppenbart att EU:s medlemsländer står inför stora utmaningar att tillämpa detta riskbedömningssystem, som berör såväl utvecklare som användare av AI. Svenska företag som vill dra nytta av AI för effektivisering och verksamhetsutveckling kommer att åläggas omfattande regelkrav inom de två närmaste åren. Utrullningen av AI-akten kommer att medföra omfattande utmaningar för det svenska näringslivet.

Samtidigt fokuserar statsministern på AI-kommissionen och dess uppdrag att främja Sverige som en ledande industrination. Som representanter för tjänstesektorn är frågan given: Hur kan hälften av det svenska näringslivet uteslutas i kommissionens viktiga uppdrag?

Förra året skapades sju av åtta nytillkomna jobb inom tjänstesektorn. Det vill säga inom exempelvis vård, omsorg, skola, service, kommunikationer, konsulter och it. Alltså inom de företag som utvecklar och förfinar den teknik som regeringen vill främja och tillvarata.

För att regeringen ska lyckas med sin ambition om att stärka svensk konkurrenskraft genom att främja utvecklingen och användningen av AI, behöver därför AI-kommissionen få ett tydligare mandat inom två områden:

AI-kommissionen behöver bidra med konkreta förslag på hur näringslivet kan stöttas för att hantera den regelbörda som tillämpningen av AI-akten kommer medföra. Omfattande krav på bland annat konsekvensanalyser och datalagring riskerar annars hämma svensk innovationstakt och företagsamhet.

AI-kommissionens uppdrag behöver inkludera hela Sveriges näringsliv och inte som nu, endast hälften. I dagsläget riskerar uppdraget bortse från tjänstesektorn, som i dag står för hälften av Sveriges BNP och hälften av arbetstillfällena. Behov och utmaningar, inom både industrin och tjänstesektorn, behöver likställas för att inte missa potentialen som teknikutvecklingen möjliggör. Ett nästa steg skulle kunna vara att komplettera AI-kommissionen, vars ordförande Carl-Henric Svanberg är djupt rotad inom industrin, med en vice ordförande från tjänstesektorn.

Regeringens AI-kommission är i grunden ett bra och välkommet initiativ. Ska Sverige vara med i matchen, och kanske till och med göra anspråk på att vara ledande i att tillvarata den fulla potentialen inom AI, då är det dags för regeringen att stötta näringslivet när AI-akten rullas ut i medlemsländerna.