Klimat och digitalisering i fokus för State of the Union

När kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gav sitt årliga State of the Union-tal var hon tydlig med att hon ser en påskyndad och fördjupad europeisk integration samtidigt som det sker en utvidgning av unionen. Riktningen framöver var tydlig. EU kommer fortsätta arbetet, inte bromsa, med mer gemensam lagstiftning på flera områden. Klimat och digitalisering var i fokus under talet.   

Den som hyste förhoppningar om att EU kanske skulle bromsa eller ta ett steg tillbaka blev besviken. Även om arbetsmarknadsfrågor inte hade en framträdande roll i talet kan man nog dra slutsatsen att arbetet med EU-gemensamma regler bara börjat.  

Vidare stod det klart att von der Leyen siktar på att leda även nästa kommission. Von der Leyen påpekade för parlamentet att det nu bara var 300 dagar kvar på deras mandatperiod och uppmanade dem att inte sakta in utan att fortsätta arbetet. För egen del var von der Leyen tydligt inriktad på framtiden. Det var inte ett tal som summerade slutet på en mandatperiod utan snarare ett tal som la upp riktlinjerna för nästa.  

Glädjande i talet var den stora vikt som von der Leyen vid flera tillfällen lade vid näringslivets roll i den gröna och digitala omställningen. Det är uppenbart att kommissionen är helt beroende av att omställningen drivs av näringslivet. Kommissionens ordförande slog fast att EU har ett stort arbete med att ge förutsättningar för näringslivet att utvecklas inom rätt områden.

Det fanns starka inslag i talet om att styra näringsliv och innovation samtidigt som näringslivets konkurrens poängterades vid flera tillfällen. Risken är dock överhängande att det blir för mycket styrning.  

Vidare är det värt att notera att förslag om att stärka den inre marknaden helt lyste med sin frånvaro i talet. Det är oroande då det finns stora hinder för framförallt tjänster på EU:s inre marknad, vilket Almega nyligen visat på i en rapport. Ska vi stärka EU:s internationella konkurrenskraft är tjänstehandeln en helt central del, men tyvärr såg vi inte någon sådan insikt från kommissionens ordförande.  

Som ett led i att utveckla de europeiska företagen har förre ECB-chefen Mario Draghi har fått i uppdrag att ta fram en rapport om hur vi kan stärka det europeiska näringslivets konkurrenskraft.   

Vikten av att europeiska företag har tillgång till den mest moderna tekniken poängterades i talet. Von der Leyen aviserade stora satsningar i budgeten för att hjälpa företagens investeringar i områden som ligger i framkant, särskilt nämndes AI och life science.  

Kommissionens ordförande poängterade att numera granskas all ny lagstiftning utifrån konkurrenskraft. Den rapporteringsbörda som drabbar små- och medelstora företag till följd av europeisk lagstiftning ska minska 25 procent. Samtidigt ska kommissionen arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att minska bördan med 25 procent också på nationell nivå. Detta är naturligtvis glädjande men det går samtidigt att ifrågasätta detta då flera initiativ pågår som kraftigt kommer öka företagens regelbörda.   

EU-kommissionen kommer att inleda så kallade ”clean transition dialogs” med näringslivet. Dessa ska ske branschvis och varje bransch ska stödjas för att minska branschens klimatpåverkan och hur de kan bidra till klimatneutralitet. Ursula von der Leyen poängterade även att framtiden inom ”clean tech” måste produceras i Europa.  

Kommissionens ordförande meddelade även kommissionen kommer att slå ner på orättvis utländsk konkurrens där utländska företag drar nytta av massiva statliga subventioner. Udden var tydligt riktad mot Kina och von der Leyen pekade särskilt ut kinesiska elbilar som har ett artificiellt lågt pris. Kommissionen kommer inleda en utredning om el-bilar från Kina för att säkerställa att konkurrensen med inhemsk bilindustri är rättvis.    

I talet pekades tre stora utmaningar ut för näringslivet: kompetensförsörjning, inflation och regelbörda.  

Kommissionen konstaterar att kompetensbristen når rekordnivåer där 74 procent av SME inom EU möter kompetensbrist. Von der Leyen nämnde särskilt ut att för många kvinnor inte deltar i arbetsmarknaden på grund av brist på barnomsorg samt att 8 miljoner unga vare sig arbetar eller studerar. Att få ut få dessa på arbetsmarknaden och öka invandring av kvalificerad arbetskraft pekades ut som centralt för att stärka EU:s konkurrenskraft. Glädjande var att Ursula von der Leyen meddelade att arbetsmarknadens parter, via kollektivavtalsförhandlingar har en viktig roll att spela i att hitta lösningar på dessa utmaningar och kommer därför att, tillsammans med det belgiska ordförandeskapet nästa år, bjuda in till ett särskilt toppmöte med parterna. Nu skall man dock komma ihåg att parternas relation på EU-nivå inte präglas av samma pragmatiska vilja till överenskommelser som i Sverige.   

En förhållandevis stor del av talet ägnades år AI. Även om kommissionens ordförande pekade på att det finns stora fördelar med AI så dominerade riskerna och behoven av politisk styrning och reglering.  

Ursula von der Leyen poängterade att vi inte ska underskatta riskerna med AI, att det finns stora samhällsrisker med AI. Utvecklingen går så pass snabbt att kommissionen menar att vi just nu befinner oss i ett förhållandevis smalt fönster där det fortfarande går att reglera detta här och nu.  

Kommissionens ordförande menade att Europa bör ta ledningen i att reglera detta baserat på tre pelare:  

Gard ways: AI ska utvecklas människoorienterat, transparent och ansvarsfull utveckling. Det handlar om att implementera EU:s AI förordning.  

Governence/styrning: Kommissionen vill ta initiativ till att inrätta något liknande IPCC (klimatpanelen) för AI som studerar riskerna och fördelarna för mänskligheten med AI. Ett råd bestående av forskare, oberoende experter och företag som kan ge beslutsfattarna det bästa underlaget. Ett sådant råd skulle enligt Kommissionen skapa möjligheten till global samordning för att möta riskerna.  

Styra innovationen i en ansvarsfull riktning: EU har idag tre av världens fem mest kraftfulla datorer. Dessa ska enligt kommissionens ordförande öppnas upp för start-ups inom EU så att de kan träna sina AI-modeller på ett ansvarsfullt sätt och i en riktning som gynnar samhället. Ursula von der Leyen ser ett behov aven en öppen dialog med de som utvecklar AI för att skapa säker och etisk AI.  

Vidare ser kommissionen att flera frihandelsavtal kommer färdigförhandlas i år, samt att ytterligare avtal kan bli klara under kommande år. Detta är glädjande, vi behöver fler frihandelsavtal med många olika marknader för att säkra tillgång på viktiga insatsvaror och skapa hållbara värdekedjor samtidigt som frihandel i sig driver ekonomiskt välstånd för alla inblandade parter.  

Kommissionen pekade ut Ukraina, Moldavien och Balkan som blivande medlemmar inom EU och på sikt även Georgien, Turkiet nämndes inte. Men som von der Leyen konstaterade krävs det mycket arbete innan ett land kan komma med i unionen. Stora krav ställs på rättssäkerhet och antikorruption.  

Om von der Leyen får förnyat förtroende att leda även nästa kommission kommer vi att se ett EU som inte slår av på takten utan ett som tar nya initiativ och sjösätter nya projekt som garanterat kommer att påverka så väl den svenska modellen som näringslivet i stort.