Tufft säkerhetsläge ökar risken för kollektiv diskriminering
I efterdyningarna av Rysslands krig mot Ukraina har diskussionen om diskriminering skiftat fokus, vilket reser nya frågeställningar som arbetsgivare behöver ta ställning till. Almegas arbetsrättsjurist Mia Fransson förklarar.
Efter Rysslands invasion av Ukraina har Sverige ett nytt säkerhetsläge, vilket har lett till en oro från arbetsgivare att anställa människor från länder som exempelvis Ryssland och Kina, eller har medborgarskap både i Sverige och något av dessa länder.
– Arbetsgivare som bedriver säkerhetskänslig verksamhet är skyldig att göra en bedömning av anställda innan de deltar i verksamheten, men det är inte lagligt att diskriminera vissa kollektiv av grupper och nationaliteter, säger Mia Fransson.
Säkerhetspolisen har uppvaktat lagstiftaren för att möjliggöra en särskild kontroll av grupper och personer av vissa nationaliteter. Men Mia Fransson menar att det inte enbart handlar om nationalitet, utan att säkerhetsperspektivet måste finnas i bakhuvudet oavsett.
– Människor kan sympatisera med tveksamma regimer oavsett nationalitet. Det kan också handla om exempelvis vänskapsrelationer, människor man dejtar eller betydande ägarintressen i ett annat land. Riskbilder finns alltid, men kan vara svårhanterade.
Som arbetsgivare måste man tänka ett varv till i syfte att undvika diskriminering. Otydliga regler eller tillämpning av densamma kan leda till att säkerhetsprövningen sker på osakliga grunder. Det räcker med endast ett diskrimineringsgrundande skäl till att någon inte anställs, för att kunna anmälas för diskriminering.
– Vid rekrytering bör arbetsgivare endast fokusera på tre saker – erfarenhet, kunskap och personlig lämplighet. Och se till att alltid ställa samma frågor till samtliga kandidater. Här kan vi på Almega finnas som stöd, avslutar Mia Fransson.