”Att ’bara’ höja lönerna stjälper mer än vad det hjälper”

”Det är ju bara att höja lönerna.” En inte helt ovanlig begäran, ofta framförd från fackligt håll och gärna under avtalsrörelser. Anledningen är lätt att förstå, medlemmarna skulle inte acceptera annat. Uppmaningen är inte heller obegriplig med tanke på att de allra flesta nog vill ha mer pengar i plånboken. I år ligger det också ett större djup i vädjandet, med tanke på att allt omkring oss har blivit dyrare och många kämpar med ekonomin.

Och situationen är allvarsam. Sverige är på väg mot den svåraste lågkonjunkturen på mycket länge. Den drabbar alla. Även företagen påverkas tydligt av skenande priser och höjda räntor. Jobb kommer att gå förlorade. Hur många det blir beror på krisens djup och varaktighet. Detta avgörs i sin tur främst av en betydande faktor: Hur väl vi lyckas bekämpa inflationen.

Ett lands välstånd skapas genom stabila förutsättningar som främjar arbete, konsumtion, investeringar och sparande. För alla i samhället, såväl individer som företag. Välmående företag kan växa, anställa fler och erbjuda bättre arbetsvillkor. De utvecklar nya och mer innovativa varor och tjänster. Och något som sällan nämns: Framgångsrika företag generar stora skatteintäkter. Att företag kan startas, växa och anställa är grunden för vårt svenska välstånd.

Välstånd skapas inte genom att ge alla mer pengar. Högre löner förutsätter högre produktivitet. Ett företags lönekostnader måste alltid utgå från hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut, annars leder det till högre arbetslöshet, minskade skatteintäkter och ett lägre välstånd.

Sverige är ett exportberoende land, där för övrigt sex av tio exportkronor kommer från tjänster. Våra svenska jobb och vårt välstånd beror alltså till hög grad på hur väl det svenska näringslivet står sig i den internationella konkurrensen. Globaliseringen och digitaliseringen gör dessutom allt fler sektorer och företag alltmer konkurrensutsatta.

För Sverige, som redan har höga arbetskraftskostnader, skulle ökade lönenivåer leda till sämre konkurrenskraft. Företag skulle utkonkurreras eller flytta från landet och svenska arbetstillfällen skulle försvinna.

Sedan i slutet av 1990-talet har vi haft höga reallöneökningar, bland annat tack vare en låg inflation. Nu är situationen en annan. Om vi ska få ned inflationen måste alla få det tillfälligt sämre innan det blir bättre. Om vi lyckas vi kommer vi så småningom återigen få reallöneökningar.

Om inflationen däremot inte viker, utan i stället eldas på av för höga löneökningar, hotar inte bara en pris-lönespiral. Lönerna stiger då som följd av ökade priser, och priserna ökar till följd av ökade löner. I värsta fall hotar stagflation. Då väntar år av ökad inflation, försvagad tillväxt och ökad arbetslöshet.

Att få ned inflationen kommer att kosta, både vad gäller tillväxt och köpkraft. Men vi tjänar alla på att rädda jobben och vårt gemensamma välstånd. Att ”bara” höja lönerna stjälper dessvärre mer än vad det hjälper.

Ann Öberg, vd på Almega