Fel med statlig minimilön för arbetstillstånd

Riksdagen röstade i dag igenom den tidigare regeringens förslag om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. ”Ett dåligt förslag”, konstaterar Patrick Joyce, chefekonom på tjänsteföretagens organisation Almega.

Löner bestäms inte av staten

I framtiden kommer det att krävas en inkomst som garanterar en ”god försörjning” för att som arbetskraftsinvandrare från tredje land få arbetstillstånd. Hur hög inkomst som kommer att krävas bestäms av regeringen, men i Tidöavtalet nämns en lönenivå motsvarande medianlönen, för närvarande 33 200 kronor per månad.

– Detta är ett dåligt förslag. Det är en viktig princip att löner bestäms i förhandlingar mellan arbetsgivare och fackförbund, inte av staten. Detta är en central del av den svenska modellen, säger Patrick Joyce, chefekonom på tjänsteföretagens organisation Almega.

Enkelt regelverk fördel för Sverige enligt OECD

Sveriges har sedan 2008 haft ett enkelt regelverk för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Personer som erbjuds ett arbete med lön och villkor enligt avtal eller praxis inom yrket får arbetstillstånd i två år med möjlighet till förlängning. Enligt OECD har systemet också varit en fördel för Sverige i konkurrensen om internationella talanger.

– Det hittillsvarande systemet garanterar redan att alla med arbetstillstånd kan försörja sig. Vad ett statligt inkomstgolv i realiteten kommer innebära är att det blir omöjligt för många branscher att anställa arbetskraftsinvandrare, säger Patrick Joyce.

Arbetskraftsinvandringen bidrar till svensk BNP och skatteintäkter

Almegas beräkningar visar dessutom att med ett inkomstgolv på 33 200 kronor i månaden skulle drygt hälften av de arbetskraftsinvandrare som i dag arbetar i Sverige förlora arbetstillståndet.

– Det kommer att drabba många tjänstebranscher hårt. Hotell och restauranger, vården samt städ och service förlorar medarbetare och kommer inte kunna rekrytera arbetskraftsinvandrare framöver. Det gäller även i yrken där det är stor brist på personal, exempelvis kockar, säger Patrick Joyce.

• Arbetskraftsinvandringen till Sverige uppgår årligen till drygt 20 000 personer, varav majoriteten arbetar inom bristyrken.
• De flesta stannar i Sverige ett par år och i princip alla försörjer sig själva och medföljande.
• Arbetskraftsinvandringen har varje år dessutom bidragit med 34 miljarder kronor till svensk BNP och 12 miljarder kronor i skatteintäkter.