Avtalsrörelsen – så funkar det

”Märket” som det också kallas anger nivån på löneökningarna för hela arbetsmarknaden. Denna modell har skapat stabilitet i den svenska lönebildningen och varit bra för både arbetsgivare och fackförbund. Sedan början av 2000-talet har reallöneökningarna varit över 50 procent.

Den svenska arbetsmarknaden regleras genom lagstiftning och kollektivavtal. Vi brukar prata om den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det innebär att arbetsgivarorganisationer och fackförbund tillsammans kommer överens om regler och villkor i kollektivavtalen. Så länge kollektiv­avtalet gäller råder fredsplikt, vilket innebär att det inte är tillåtet att strejka eller lockouta, vägra övertid, blockera jobb eller sätta igång andra stridsåtgärder. När ett avtal är på väg att löpa ut är det dags att förnya det. Det är det som görs i avtalsrörelsen.

Kollektivavtalsförhandlingar sker i flera steg. Varje part har en förhandlingsdelegation som företräder sina medlemmar. Arbetsgivarsidans förhandlingsdelegation är utsedd av organisationens styrelse eller av medlemmarna. Den består oftast av vd:ar, personalchefer eller andra personer i ledande ställning i medlems­företagen. Det är förhandlingsdelegationerna som beslutar om vilka förslag som ska lämnas fram och hur man ska ställa sig till motpartens förslag.

Förhandlingarna inleds med att parterna träffas och överlämnar sina yrkanden till varandra. Det är dessa krav förhandlingarna kommer att utgå från. Innan avtalet löper ut går förhandlingarna in i ett mer intensivt skede. Fack­förbund och arbetsgivare identifierar här vilka frågor man är överens om och vilka frågor det finns förutsättningar att gå vidare med. Förhoppningsvis kommer parterna överens om ett nytt avtal som ska gälla för den kommande avtalsperioden. Målsättningen är att vara klar med ett nytt avtal innan det gamla löper ut.

Om parterna inte kommer överens kan de välja att fortsätta förhandla för att komma överens senare. Om man däremot står så pass långt ifrån varandra att fortsatta förhandlingar inte känns meningsfulla kan parterna varsla om konflikt. Vanliga konflikter från fackligt håll är strejk, övertidsblockad samt blockad mot ny­anställning och inhyrning av personal. Arbetsgivarna kan lockouta, det vill säga utestänga de anställda från arbetet. Innan konflikt bryter ut måste parterna ställa upp på medling. Medlare utses av Medlingsinstitutet.

I Sverige är det ovanligt att varsel övergår i utbruten konflikt. Tack vare kollektivavtalen och tydliga roller i avtalsförhandlingarna skapar vi trygghet och ordning på arbetsmarknaden. Med kollektivavtal vet alla vad som gäller, vilket gör det enklare att planera verksamheten. Kollektivavtal gör det möjligt för parterna att förhandla om mer flexibla regler än gällande lagstiftning, något som både arbetsgivare och medarbetare kan ha nytta av.