”Arbetsmiljön – en viktig konkurrensfördel”

I grunden handlar det om att må bra på jobbet – fysiskt, psykiskt och socialt. Utöver självklarheter som att minimera riskerna för ohälsa eller skador innebär ett hållbart arbetsmiljöarbete även en långsiktighet och ett helhetsperspektiv. Det spänner över alla delar av en verksamhet som på ett eller annat sätt involverar medarbetare.

Hur en arbetsgivare ska arbeta med arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ytterst ansvarig för arbetsmiljön och ska även leda arbetet mot en bättre arbetsmiljö. Samtidigt handlar det om betydligt mer än att hålla sig inom lagens råmärken. För många arbetsgivare är det en självklarhet att måna om sin personal och skapa en så god arbetsmiljö som möjligt. Det finns mycket att vinna på en bra arbetsmiljöpolitik.

För den enskilda medarbetarens väl och ve spelar givetvis trivsel, hälsa, säkerhet och trygghet på arbetsplatsen en påtaglig och betydande roll. Friskare medarbetare innebär dessutom lägre sjukvårdskostnader för samhället. Men fallstudier har även visat att en god arbetsmiljöpolicy i ett företag är bra för affärerna. Dels kan den vara avgörande i upphandlingar där arbetsmiljökrav förekommer. Men framför allt: Medarbetare som presterar bättre och sjukfrånvaro och kompensationsersättningar som minskar leder till ökad lönsamhet.

Arbetsmiljön påverkar också arbetsgivarvarumärket i hög grad. Det brukar sägas att medarbetarna är ett företags största tillgång, en sanning speciellt inom tjänstesektorn. För ett företag som behöver locka till sig nya topptalanger kan det arbetsmiljömässiga erbjudandet fälla avgörandet. Men även för de företag som inte dagligen ägnar sig åt talangjakt har arbetsmiljöarbetet stor betydelse. Arbetsmiljön är en viktig del av företagskulturen och en medarbetare som trivs på jobbet känner starkare lojalitet till arbetsgivaren. Arbetsmiljön kan alltså bidra till att befintliga medarbetare stannar kvar.

Vad är det då som skapar arbetsmiljön? Utöver det som regleras i lag handlar det ofta om något så konkret som den fysiska arbetsmiljön, hur arbetsplatsen är utformad, dess adress och omgivningar. Attraktiva lokaler är inte bara tjusiga utan påverkar även arbetsmiljön i termer av trivsel, kreativitet och engagemang.

När pandemin härjade som värst var det många som, välkommet eller motvilligt, tvingades acceptera hemmet som arbetsplats. Nu växer olika former av hybridlösningar fram, där fokus ligger på flexibilitet och resultat: Det är vad som utförs som räknas – inte var, hur eller kanske ens när arbetet sker.

Fysiska möten kan vara avgörande för företagskulturen och lägga grunden till verksamhetens innovativa plattform. Vissa individer presterar bäst på plats. Andra är effektivare på kammaren och arbetsplatsen måste då vara så pass attraktiv och funktionell att medarbetaren ser värdet i att ta sig dit. Beslutet är givetvis arbetsgivarens men bör tas efter noga övervägningar.

Ledarskapet är också avgörande för arbetsmiljön. Och när flexibiliteten ökar förändras även kraven på detta. Närvaro blir allt viktigare. Likaså måste mål, feedback och gränsdragningar bli ännu tydligare. Samtidigt ökar graden av självledarskap och det personliga ansvaret. Väl genomfört kan det leda till en arbetsmiljö präglad av mindre stress, ökat välmående och bättre prestationer.

I dag är bristen på kompetens ett av företagens största hinder för fortsatt tillväxt, speciellt inom tjänstesektorn. Att då tänka nytt kan bli en nyckel till framgång. I konkurrensen om den mest kvalificerade arbetskraften har en arbetsgivare mycket att vinna genom att erbjuda mer än en arbetsstation. Arbetsplatsen måste bidra med andra värden. Att vara en attraktiv arbetsgivare är bra för affärerna och den goda arbetsmiljön är en viktig konkurrensfördel.