”Las har hämmat företagens möjligheter – tills nu”
Samhället förändras. Villkoren för arbetsgivare och medarbetare likaså. Almegas vd Ann Öberg förklarar varför en uppdatering av regelverket varit helt nödvändig.
1974 slår en 18-årig Björn Borg igenom i franska öppna, världens största bockkran, Kockumskranen i Malmö, invigs och en liter bensin kostar drygt 8,50 kronor – i dagens penningvärde. Sedan dess har mycket hänt. Björn Borg har varit tennispensionär i nästan 40 år, Kockumskranen såldes 2002 till Sydkorea – för en dollar – och bensinen kostar i dag en bra bit över 20 kronor.
Inte heller arbetsmarknaden är vad den en gång var. En anställd har inte längre en och samma arbetsgivare tills det är dags för guldklocka och pension. Många har även flera olika yrken under sitt arbetsliv. En del har helt enkelt hamnat fel och behövt byta bana. Samtidigt har teknikutvecklingen, exempelvis inom automatisering och digitalisering, gjort andra yrken obsoleta. Arbetsmarknaden är under ständig förändring. Dagens medarbetare och arbetsgivare verkar under helt andra förutsättningar än gårdagens.
Problemet är att arbetsmarknadens regelverk inte hängt med i utvecklingen. Lagen om anställningsskydd, las, är årsbarn med Kockumskranen. När lagen trädde i kraft var den dessutom utformad utifrån hur arbetsmarknaden såg ut på 1960-talet. Och trots några smärre uppdateringar genom åren är lagen i princip densamma. Dess brister har blivit alltmer påtagliga och uppenbara. Regelverken har inneburit att företag inte vågat anställa i den utsträckning som behövts. Rörligheten på arbetsmarknaden har varit kringskuren och trösklarna in för höga. Las har hämmat företagens möjligheter att skapa nya jobb och försämrat förutsättningarna för kompetensförsörjning och kompetensväxling. Tills nu.
Den senaste samtalsrundan mellan arbetsmarknadens parter rörande las har pågått till och från sedan 2017. Förhandlingar har skjutits upp, kraschat och återupptagits. I oktober 2020 kunde slutligen Svenskt Näringsliv och PTK teckna den historiska överenskommelse som utöver anställningsskyddet även omfattar trygghet och omställning. Kort därefter anslöt även fackförbunden Kommunal och IF Metall till uppgörelsen och efter en viss betänketid även LO.
Att en så omfattande reform har kunnat arbetas fram med ett brett stöd från fack, näringsliv samt nästan samtliga riksdagspartier är unikt. Men överenskommelsen är också unik då den förenar ett moderniserat anställningsskydd med Europas bästa system för livslångt lärande och kompetensutveckling under människors yrkesliv.
En av de mest betydelsefulla och angelägna förändringarna i las rör turordningsreglerna. Med de nya reglerna kommer alla företag kunna undanta betydelsefulla medarbetare från principen sist in, först ut. Det kommer också att bli mindre komplicerat att säga upp medarbetare som missköter sig. Även kostnaden för att säga upp någon på grund av personliga skäl kommer att minska. Det sistnämnda förutsatt att arbetsgivaren gjort rätt, annars blir det dyrare.
Dessa reformeringar är fullt rimliga. De har dessutom stått högt upp på företagens önskelistor i stort sett sedan lagen infördes. Väl på plats kommer de nya regelverken att skapa den efterlängtade flexibilitet som saknats på arbetsmarknaden. Medarbetare och företag kommer få helt nya möjligheter. Företag kommer våga anställa och få bättre förutsättningar att växa. Arbetstagare får större möjligheter till omställnings- och kompetensstöd. Ett regelverk som speglar verkligheten och de förutsättningar som gäller på arbetsmarknaden i dag kommer ge svensk konkurrenskraft en välbehövlig skjuts. Efter närmare 50 år var det på tiden.
Läs alla Ann Öbergs krönikor om tjänstesektorns betydelse