Ny rapport: Hur påverkas friskolor av sänkt skolpeng?
Revisions- och rådgivningsföretaget PwC har på uppdrag av Almega genomfört en analys av lönsamheten inom fristående grundskoleverksamheter mot bakgrund av regeringens förslag om sänkt skolpeng till friskolor.
Om skolpengen sänks med 10 procent kommer 75 procent av de aktiebolag som driver grundskolor ha negativ rörelsemarginal, -5,6 procent. I deras skolor går närmare 97 000 elever och fler än 16 000 personer arbetar där. Detta framgår av rapporten Hur påverkas friskolor av sänkt skolpeng? som PwC har gjort på uppdrag av Almega.
Bakgrunden till rapporten är regeringens förslag om sänkt skolpeng till fristående grundskolor. Och eftersom förslaget ej föregåtts av någon konsekvensanalys syftar den till att visa de effekter som åtgärden skulle få för de huvudmän som driver fristående grundskolor.
Rapportens utgångspunkt är en analys av lönsamheten för fristående grundskolor drivna i aktiebolagsform.
Den genomsnittliga rörelsemarginalen (EBIT) beräknas för åren 2010–2020, befintliga verksamheter. Därefter analyseras vilka ekonomiska effekter som regeringens förslag skulle få på lönsamheten. För detta har PwC utgått från två scenarier: ett där skolpengen sänks med 8 procent och ett där sänkningen uppgår till 10 procent. Dessa procenttal utgör det intervall som tidigare har nämnts av skolminister Lina Axelsson Kihlblom.
Faktiskt utfall
- Den genomsnittliga rörelsemarginalen för fristående grundskolor med aktiebolag som huvudman uppgick mellan 2010–20 till 4,9 %.
Sänkning med 8 procent:
- Den genomsnittliga rörelsemarginalen blir negativ, -3,3 procent
- 70 procent av alla huvudmän som driver fristående grundskolor uppvisar en negativ rörelsemarginal
- Över 60 000 elever påverkas
Sänkning med 10 procent:
- Den genomsnittliga rörelsemarginalen blir negativ, -5,6 procent
- 75 procent av alla huvudmän som driver fristående grundskolor uppvisar en negativ rörelsemarginal
- Närmare 97 000 elever påverkas
Regeringens förslag kommer att beröra samtliga friskolor, oavsett driftsform. Analysen i rapporten omfattar huvudmän i aktiebolagsform med elever i årskurs F–9. Övriga huvudmän, exempelvis föreningar och stiftelser, ingår inte i beräkningarna eftersom tillgången till deras räkenskaper är begränsad. Detta betyder att antalet skolor och elever som skulle beröras av regeringens förslag sannolikt är högre än vad som anges i denna rapport.
Här är inspelningen från seminariet 29 april 2022 där rapporten presenterades:
Medverkande:
Alfred Askeljung, Associate, Valuation & Analytics, PwC, och medförfattare till rapporten
Bosse Wahlin, rektor och skolchef Vejbystrands skola och förskola
Marie Pilfalk, skolchef Broholmskolan
Fredrik Malm, förste vice ordförande i Utbildningsutskottet (L)
Christian Carlsson, ledamot i Utbildningsutskottet (KD)
Annika Hirvonen, ledamot i Utbildningsutskottet (Mp)
Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S)
Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega
Moderator: David Wästberg, näringspolitisk expert på Almega.