”Betydligt enklare att stanna i landet”

Efter två år av pandemi och därefter ett fasansfullt krigsutbrott är det förståeligt att många längtar efter ett avbrott. Krigets brutalitet påkallar givetvis ett stort engagemang för att hjälpa de drabbade. Men samtidigt gynnas ingen av att omvärlden stänger ned mer än nödvändigt. Det är också viktigt att hålla igång ekonomin. Två år av social och geografisk begränsning har dessutom påverkat människors mående. Något paradoxalt är det också pandemin som öppnat för en helt ny typ av semi-avbrott.

Tekniken för att jobba på distans har funnits länge. Men det är först under pandemin som distansarbete har gått från att beviljas undantagsvis, till att vara en självklarhet för många. Många medarbetare upplever också att det nya sättet att jobba gör dem mer produktiva. Det är såklart alltid arbetsgivaren som avgör var arbetet ska utföras. Men trots vissa utmaningar rörande arbetsmiljö, motivation eller hur man skapar och bibehåller en företagskultur, är även många arbetsgivare positiva till arbetsformen. Distansarbetet kommer förbli en del av framtidens arbetsliv.

Att arbeta på distans är dock långt ifrån detsamma som hemarbete. Under pandemin har vi sett kollegor koppla upp sig från fritidshus och sommarställen. Platser som tidigare varit förbehållna semesterfirande, med allt vad det innebär. Vissa har befunnit sig i Sverige, andra i utlandet. Detta har också gett upphov till ett helt nytt begrepp: Workation – arbete på distans med inslag av fritid och avkoppling.

Även många medlemsföretag upplever ett ökat intresse bland medarbetarna för att kunna arbeta från en semesterbostad i utlandet. Men vad som kan tyckas okomplicerat är dessvärre långt ifrån enkelt. Regelverken är många och krångliga och som medarbetare och arbetsgivare är det mycket som måste kollas upp: Krävs det visum? Hur är det med arbetstillstånd? Gäller kollektivavtalet? Måste myndigheterna i landet informeras? Vilka skatteregler gäller? Och hur funkar det med försäkringar?

Mycket går så klart att lösa, men det kan ta tid. Som arbetsgivare behöver du först och främst upprätta tilläggsavtal som sätter ramarna för distansarbetet från utlandet. Behövs intyg, exempelvis från Försäkringskassan, kan handläggningstiderna räknas i månader, ett hinder om distansarbetet planeras med kortare framförhållning. Att inte teckna en tilläggsförsäkring som även omfattar sjukvårdskostnader utomlands riskerar att bli en mycket dyr erfarenhet.

Efter att ha lyssnat med experter, såväl på Almega som på Svenskt Näringsliv, tycks det inte göras speciellt mycket för att underlätta för distansarbete från utlandet. Utvecklingen tycks snarare gå mot snävare regleringar. Detta är givetvis olyckligt för de arbetsgivare som vill kunna erbjuda medarbetarna möjligheten att jobba från utlandet och något som vi aktivt verkar för att förändra.

Almegas arbetsrättsjurister är väl uppdaterade kring de lagar och regler som gäller. Vi kan även förmedla kontakter till jurister i andra länder via vårt samarbete med Elmzell Advokatbyrå och det globala nätverket Ius Laboris. Mycket information om distansarbete och arbete utomlands finns också i Arbetsgivarguiden. Dock, eftersom distansarbete från utlandet får effekter på så många plan är det ändå svårt att ge några generella råd. Distansarbete inom Sverige är visserligen också förenat med lagar och regler för såväl arbetsgivare som medarbetare. Men i jämförelse, tycks det betydligt enklare att stanna i landet. Åtminstone tills vidare.