Kollektivavtal – en central del av den svenska modellen i 117 år
Den 17 mars är kollektivavtalets dag. Men vad har kollektivavtalen betytt för svensk arbetsmarknad? Och vilken roll spelar fackbunden? Einar Humlin, förhandlingschef på Almegaförbundet TechSverige och med tjugo års erfarenhet som arbetsgivarföreträdare, förklarar kollektivavtalens storhet.
Vad har kollektivavtal betytt för svensk arbetsmarknad?
– Kollektivavtalen har fyllt en viktig funktion på svensk arbetsmarknad sedan tidigt 1900-tal. De har skapat stabilitet och förebyggt konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare eftersom de bygger på ett ömsesidigt ansvarstagande. Kollektivavtalen är en central och naturlig del av den svenska modellen.
Varför ska en arbetsgivare teckna kollektivavtal?
– De skapar förutsägbarhet, ordning och reda samt sätter en enhetlig standard för de anställningsvillkor som gäller inom olika branscher. Ett kollektivavtal kan också bidra till att öka ett företags attraktivitet på arbetsmarknaden och stärka varumärket ur ett arbetsgivarperspektiv.
Vad betyder kollektivavtal för medarbetarna?
– Avtalen innehåller standardiserade villkor, förmåner kring tjänstepension och arbetsmarknadsförsäkringar som i många avseenden är bättre än det lagstadgade allmänna socialförsäkringssystemet. Arbetstagarna får även en tydlighet i vilka anställningsvillkor och ersättningsregler som gäller.
Vad utmärker Almegas kollektivavtal?
– Våra kollektivavtal är bland arbetsmarknadens absolut främsta. De är anpassade utifrån bransch- och företagsspecifika förutsättningar samt innebär stora möjligheter till flexibilitet på företags och medarbetarnivå.
Hur håller Almega sina kollektivavtal aktuella?
– Vi arbetar strategiskt med en rad utvecklingsprojekt för att ständigt utveckla kollektivavtalen. Vi framtidssäkrar våra avtal såväl genom internt arbete som tillsammans med de fackliga parterna.
Vilka utmaningar finns för den svenska modellen?
– En ökad EU-reglering och politisk inblandning i den svenska lönebildningen samt regleringar på arbetsmarknaden kan minska legitimiteten för kollektivavtalsmodellen. Dessutom skulle ett icke lösningsorienterat förhållningssätt från fackligt håll kunna leda till fler konflikter, vilket minskar kollektivavtalsmodellens trovärdighet. En lägre organisationsgrad innebär också att modellen tappar betydelse.
Hur ser organisationsgraden ut?
– De senaste åren har det skett en ökad anslutningsgrad på arbetsgivarsidan. Utvecklingen på fackliga sidan är trenden den motsatta, och under perioden 2006 till 2019 minskade anslutningsgraden inom LO-förbunden från 77 till 60 procent.
Vilken betydelse har fackföreningarna?
– Fackförbundens betydelse är stor. De är demokratiskt uppbyggda personalorganisationer som företräder medarbetarna och tar sig an frågor ur deras perspektiv i medlemsföretagen. Bra relationer och kompetenta fackliga organisationer som uppträder ansvarstagande är en förutsättning för att den svenska modellen med kollektivavtal ska fungera och finnas kvar även i framtiden.