”Nu startar resan mot framtidens arbetsliv”
Många av de restriktioner och begränsningar som varit kopplade till pandemin är nu borta. Efter två år känns det nästan overkligt, men det tycks äntligen vara dags att återgå till det normala. Men vad är det normala? Det resonerar Almegas vd Ann Öberg kring, i sin krönika.
Att 2020 och 2021 blir en parentes får vi verkligen hoppas, men samtidigt har de två åren haft en enorm inverkan, inte minst på arbetslivet. När samhället nu öppnar upp är det dags att forma framtidens arbetsliv. Utmaningarna finns där – men möjligheterna är desto fler.
Kärnan i framtidens arbetsliv ligger i ett ökat fokus på flexibilitet och resultat. Det är vad vi gör som räknas – inte var, hur eller ibland ens när arbetet utförs. Detta låter kanske självklart, men det krävdes ändå en kompromisslös kris för att utmana rådande arbetssätt. I takt med att insikter och erfarenheter sjunker in, desto mer kommer också arbetslivet att påverkas. När förhållandet mellan arbetsgivare och anställd förändras, måste inte bara företagens modeller för mål- och resultatstyrning ses över. Även regelverken rörande arbetsmiljö, försäkringar och skatter kommer behöva uppdateras utifrån förändrade förutsättningar.
Framtidens arbetsliv innebär både utmaningar och möjligheter, inte minst för arbetsgivarna. Även om förändringarna kanske är mindre påtagliga inom vissa yrken, exempelvis vårdpersonal, lärare, väktare och lokförare, så finns det uppskattningsvis närmare 2,5 miljoner kontorsarbetare i Sverige. Av en färsk undersökning från Svenskt Näringsliv framgår att två av fem tjänsteföretag tror att fler medarbetare kommer att vilja arbeta hemifrån på längre sikt.
De senaste årens upp-och-nedvända arbetssituation har fått allt fler att ifrågasätta vad som är ett attraktivt arbetsliv. Parametrar som flexibilitet och självledarskap väger allt tyngre. Givetvis är det alltjämt arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet, men förmågan att anpassa sig till ett mer flexibelt arbetsliv kan få en avgörande roll i konkurrensen om den mest kvalificerade arbetskraften. Redan i dag är kompetensbristen ett av de största hindren för fortsatt tillväxt inom tjänstesektorn, och förmågan att tänka nytt kan bli nyckeln till framgång.
Det är även viktigt att se de individuella aspekterna av ett flexibelt arbetsliv. En del medarbetare trivs och presterar bättre ju högre frihetsgraderna är, medan andra föredrar den tydliga uppdelning mellan kontorstid och fritid som rådde pre-corona. Dessutom, om synen på distansarbete skiljer sig åt kollegor emellan, finns en ökad friktionsrisk. I takt med att hemmet blir alltmer en arbetsplats, måste även ledarskapet utvecklas för att stötta medarbetarna och bidra med så tydliga gränsdragningar som möjligt.
Med ett flexibelt arbetsliv kommer också en högre grad av självledarskap. Det personliga ansvaret ökar, men samtidigt ges större möjligheter att påverka arbetets former. Detta uppskattas av många, inte minst de som kämpar med att få ihop vardagspusslet. Dessutom, mindre stress leder till ökat välmående, vilket i sin tur påverkar hur man presterar i arbetet. Väl genomfört har alla mycket att vinna på en ökad flexibilitet.
Det är också viktigt att vara observant på hur medarbetarna tar sig an självledarskapet. Ju mer sällan vi ses, desto mer riskerar informell kommunikation att gå förlorad. Ett sätt att hantera detta är att bli ännu mer tydlig och regelbunden i sin kommunikation och avsätta tid för dialog kring arbetssituationen.
I takt med att nya utmaningar uppstår, måste det också utvecklas nya metoder för att motivera, inspirera och stötta medarbetarna. Än så länge har många bara påbörjat resan mot ett mer lyhört ledarskap. Men inlärningskurvan är brant.
Framtidens arbetsliv innebär också andra förväntningar på hur framtidens arbetsplatser ska utformas. Den tid och ansträngning som krävs för att ta sig till jobbet måste vara motiverad. Av distansarbetet har vi lärt oss är att startsträckan till att börja jobba är extremt kort. Som arbetsgivare räcker det inte längre att bara erbjuda en arbetsstation, arbetsplatsen måste också bidra med andra värden.
För vissa kan inspirerande miljöer, utformade för samarbete och kreativa möten, höja prestationsförmågan. För andra sker detta kanske främst i lugnare frizoner, speciellt med tanke på att långt ifrån alla har det perfekta hemmakontoret. I slutänden ligger det i arbetsgivarens intresse att skapa så bra förutsättningar för medarbetarna som möjligt.
Enligt Almegas arbetsmiljöexperter finns det företag som ännu inte hittat sin väg mot framtidens arbetsliv. Det handlar främst om sådana företag som tidigare haft väldigt tydliga riktlinjer för kontorsarbetet och där arbetslivets omdaning nu väcker många frågor. Men för en majoritet av tjänsteföretagen innebär omställningen inga större problem. Många befinner sig redan i framkant vad gäller arbetslivets utformning. Dessutom finns det hos många en företagskultur som främjar förändringar.
Oavsett vilken väg man väljer så leder den ofrånkomligen till framtidens arbetsliv. Det viktiga under resans gång är att se utmaningarna inte som hinder utan som möjligheter.
Läs alla Ann Öbergs krönikor om tjänstesektorns betydelse