EU:s lönetransparens hotar svensk lönebildningsmodell

EU:s direktiv om lönetransparens syftar till att komma till rätta med lönediskriminering mellan kvinnor och män. Detta genom att dels åstadkomma mer insyn i löner, dels genom att upprätta ett regelverk som uppmuntrar och ger individer större möjlighet att driva ärenden till domstol. Företag kommer även att tvingas redovisa löneuppgifter löpande och på begäran av individer.

– Det är för tidigt att veta exakt hur reglerna kommer att se ut, om de kommer att antas. Men om det blir som vi befarar kommer företag, åtminstone större företag, bli skyldiga att redovisa löneuppgifter för grupper av individer som utför lika eller likvärdigt arbete. Förenklat uttryckt ska lönerna för kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete gå att jämföra, säger Susanne Svärd Elfström, arbetsrättsjurist på Almega.

Inför en anställning kommer arbetsgivare också vara skyldiga att informera om vilket lönespann som gäller för den aktuella tjänsten. Det blir dock inte tillåtet att fråga vilken lön den arbetssökande haft i tidigare anställning.

– En viktig del av lönebildningen är att motivera och belöna medarbetare och härigenom påverka företagens resultat. Inom stora delar av tjänstesektorn sätts lön utifrån individens kompetens och prestation, i enlighet med hur företag, fackförbund och individer vill ha det. Det mycket detaljerade förslaget till direktiv hotar denna lönesättningsmodell och lönebildningen skulle försvåras genom direktivets detaljreglering, säger Susanne Svärd Elfström.

Ett annat område som skulle påverkas negativt av ett direktiv i linje med förslaget är den svenska modellen för tvistelösning. I dag regleras hur lönetvister mellan arbetsmarknadens parter ska lösas i medbestämmandelagen (MBL) och i förhandlingsordningar i kollektivavtalen. Det råder en stark tradition på svensk arbetsmarknad att lösa tvister i samförstånd genom förhandlingar först på lokal nivå och sedan på central nivå. Först därefter tas ärenden till Arbetsdomstolen, något som händer relativt sällan.

– Lönetransparensdirektivet hotar denna svenska tvistelösningsmodell. EU-kommissionen vill uttryckligen underlätta för individer att driva lönetvister till domstol. Istället för att lösa tvisten tidigt och i samförstånd kommer direktivet troligtvis leda till ett ökat antal tvister i domstol mellan medarbetare och arbetsgivare och kanske också mellan fack och arbetsgivare, säger Susanne Svärd Elfström.

– De detaljerade kraven på arbetsgivare när det gäller att ta fram och kommunicera data avseende löner kommer också innebära omfattande merarbete och ökade administrativa kostnader. Om direktivet blir verklighet kommer det att påverka hur vi jobbar med löner. Det blir en omotiverad administrativ börda för arbetsgivare och utgör ett hot mot hela vår lönemodell, säger Susanne Svärd Elfström.