Ny visselblåsarlag

Den 17 december 2021 träder den nya visselblåsarlagen i kraft i Sverige. Visselblåsare är en person som rapporterar om missförhållanden. I lagen anges hur de ska skyddas. Lagen utgår från EU:s nya visselblåsardirektiv och innehåller nya krav och rättigheter jämfört med tidigare lagstiftning. Fler personer omfattas av skyddet och företagen ska inrätta interna rapporteringskanaler. I detta Arbetsgivarnytt informerar vi om de största förändringarna.

Lagens skydd för visselblåsare gäller i alla verksamheter, både i privata företag och offentliga verksamheter.

Beroende på storlek, kommer företag ha mellan sex månader och två år på sig att genomföra nödvändiga förändringar av sina system för rapportering av missförhållanden och inrätta ”visselblåsarkanaler” efter att lagen trätt i kraft.

Syftet är att underlätta och uppmuntra till visselblåsning samt förstärka skyddet för visselblåsare. Det övergripande motivet bakom EU-direktivet var att komma åt korruption, lagbrott mot EU-lagstiftning och bedrägerier med EU-medel.

Nya visselblåsarlagen mer omfattande

Den nya visselblåsarlagen är mycket detaljerad och omfattande. Men trots den nya lagens omfång täcks mycket redan av dagens lagstiftning. Bland annat är arbetsgivaren redan i nuvarande lagstiftning skadeståndsskyldig gentemot en visselblåsare om denne utsatts för repressalier. Även bevisbördan ligger fortsättningsvis på verksamhetsutövaren. Det har heller inte gått att avtala bort visselblåsarskyddet.

Gäller en bredare personkrets

En av de största förändringarna med den nya lagen är att en bredare personkrets omfattas av lagens skydd. Den nya lagen skyddar anställda, inhyrd personal, volontärer, praktikanter, personer som annars utför arbete under er kontroll och ledning, egenföretagare, personer som ingår i ert förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, om verksamhetsutövaren är ett företag och aktieägare som är verksamma i företaget, om verksamheten är ett aktiebolag.

Missförhållanden av allmänintresse

Tidigare gällde skyddet de arbetstagare som slog larm om ”allvarliga missförhållanden” i en verksamhet, i princip jämförbara med brott där fängelse ingår i straffskalan. Den nya lagen går längre och skyddar även de som visselblåser om missförhållanden där det finns ett allmänintresse av att detta kommer fram. Brott mot lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten är exempelvis av allmänintresse.

Det ska finnas ett berättigat intresse för allmänheten att få reda på uppgifterna för att lagen ska ge skydd, till exempel ifall farliga produkter har kommit ut på marknaden eller skattemedel används felaktigt. Typiskt sett omfattas inte någon som rapporterar om sina egna anställningsförhållanden eller lön.

Krav på rapporteringskanaler

Verksamhetsutövare med minst 50 anställda är skyldig att inrätta särskilda interna rapporteringskanaler för visselblåsning, som ska kunna ske muntligen eller skriftligen. Lagens utgångspunkt är att rapportering ska ske internt först.

• 0 – 49 anställda, inget krav på intern rapporteringskanal, men lagens skydd för visselblåsare gäller.
• Om ni har 50 – 249 anställda är ni skyldiga att inrätta särskild rapporteringskanal från den 17 december 2023.
• Om ni har över 249 anställda är ni skyldiga att inrätta särskild rapporteringskanal från den 17 juli 2022.

Verksamhetsutövaren måste skriftligen redogöra för hela processen; vilka rapporteringskanaler som finns, hur rapporterna hanteras och dokumenteras, hur missförhållandena utreds samt hur återkopplingen ska ske.

Privata verksamheter som har mellan 50 och 249 arbetstagare kan dela rapporteringskanaler med andra.

Ny tillsynsmyndighet

Arbetsmiljöverket har av regeringen utsetts till tillsynsmyndighet vad gäller företagens rapporteringskanaler, någon sådan tillsyn har tidigare inte funnits.

Läs mer

Mer om den nya Visselblåsarlagen hittar du i Arbetsgivarguiden under A-Ö, Visselblåsare (inloggning krävs)