Den nya visselblåsarlagen – detta gäller
Fler omfattas av skyddet och de flesta arbetsgivare blir skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler. Sophie Thörne, arbetsrättsjurist på Almega, redogör för de största förändringarna i den nya visselblåsarlagen.
Den 17 december trädde den nya visselblåsarlagen i kraft i Sverige. Lagen utgår från EU:s nya visselblåsardirektiv och innehåller nya krav och rättigheter jämfört med tidigare lagstiftning. Beroende på storlek har företag mellan sex månader och två år på sig att genomföra nödvändiga förändringar av sina system för rapportering av missförhållanden och inrätta ”visselblåsarkanaler” efter att lagen trädde i kraft.
– Syftet med lagen är att underlätta och uppmuntra till visselblåsning samt förstärka skyddet för visselblåsare. Det övergripande motivet bakom EU-direktivet var att komma åt korruption, lagbrott mot EU-lagstiftning och bedrägerier med EU-medel, säger Sophie Thörne, arbetsrättsjurist på Almega.
Den nya visselblåsarlagen är mycket detaljerad och omfattande. Jämfört med den tidigare svenska visselblåsarlagen, som rymdes i elva paragrafer, består denna av 60 paragrafer fördelade på tio kapitel. Men trots den nya lagens omfång täcks mycket redan av dagens lagstiftning.
Bland annat är arbetsgivaren sedan tidigare skadeståndsskyldig gentemot en visselblåsare om denne utsatts för repressalier. Även bevisbördan ligger fortsättningsvis på arbetsgivaren. Det gick heller inte tidigare att avtala bort visselblåsarskyddet.
– Många svenska företag har också genom interna kontrollfunktioner och uppförandekoder redan adresserat en rad av de problem som den nya lagen ska lösa, säger Sophie Thörne.
En av de största förändringarna med den nya lagen är att en bredare personkrets omfattas av lagens skydd. I den tidigare lagstiftningen var det begränsat till anställda och inhyrda arbetstagare.
– Den nya lagen skyddar förutom arbetstagare och inhyrda arbetstagare även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer i företagsledningen och aktieägare som är verksamma i bolaget. Dessutom omfattas personer som arbetar hos underleverantörer och entreprenörer. Sammantaget en vid personkrets, säger Sophie Thörne.
Tidigare gällde skyddet de arbetstagare som slog larm om ”allvarliga missförhållanden” i en verksamhet, i princip jämförbara med brott där fängelse ingår i straffskalan. Den nya lagen går längre och skyddar även de som visselblåser om missförhållanden där det finns ett allmänintresse av att detta kommer fram. Brott mot lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten är exempelvis av allmänintresse.
– Det ska finnas ett berättigat intresse för allmänheten att få reda på uppgifterna för att lagen ska ge skydd, till exempel ifall farliga produkter har kommit ut på marknaden eller skattemedel används felaktigt. Typiskt sett omfattas inte någon som rapporterar om sina egna anställningsförhållanden eller lön, säger Sophie Thörne.
För arbetsgivare med minst 50 anställda innebär den nya visselblåsarlagen en skyldighet att inrätta särskilda interna rapporteringskanaler för visselblåsning, som ska kunna ske muntligen eller skriftligen. Lagen bygger också på att rapporteringen som huvudregel ska ske internt först.
– Arbetsgivaren måste skriftligen redogöra för hela processen: vilka rapporteringskanaler som finns, hur rapporterna hanteras och dokumenteras, hur missförhållandena utreds samt hur återkopplingen ska ske, säger Sophie Thörne.
Privata arbetsgivare som har mellan 50 och 249 arbetstagare kan dock dela rapporteringskanaler med andra. För dessa företag gäller att den interna rapporteringskanalen ska vara klar i december 2023. Företag med minst 250 anställda ska ha sin interna rapporteringskanal på plats senast den 17 juli 2022.
Ytterligare en förändring i och med den nya lagen är Arbetsmiljöverket är utsett till tillsynsmyndighet vad gäller företagens rapporteringskanaler, någon sådan tillsyn har tidigare inte funnits.
Exklusivt för medlemmar
Ta hjälp av Sveriges bästa arbetsrättsjurister. Ring oss, eller logga in i vår kunskapsbank Arbetsgivarguiden.
Ibland hamnar man som arbetsgivare i situationer som kräver akut hjälp och råd. Som medlem i Almega är du alltid välkommen att ringa jouren med dina frågor. I jouren arbetar många av Sveriges bästa arbetsrättsjurister, avtalsexperter och förhandlare.
