Därför ska du satsa på användarvänligt ledarskap

Pandemin tvingade företag att ställa om till distansarbete och efter ett år kan många konstatera att det finns både för och nackdelar med de nya arbetssätten. På minussidan listas nyord som zoomfatigue, teamströtthet och slackutmattning. 

Katarina Gospic – läkare, disputerad hjärnforskare och författare till bland annat den nyutkomna boken Digital tsunami (Bonner Fakta) – är inte förvånad över att de negativa effekterna visar sig nu: 

– Det arbetssätt som många fastnat i, med möten som avlöser varandra och en känsla av att inte hinna med de egentliga arbetsuppgifterna, tror jag beror på att många har missat att analysera hur arbetet ska utföras på bästa sätt. På samma sätt som man talar om UX, user experience, när man designar hur en app eller hemsida ska användas, menar jag att man måste göra en analys kring arbetsdagen. 

Läs även: Flexibilitet är nyckeln till framtidens arbetsplats

Misstaget många gör är att bara ta det befintliga arbetssättet och sedan trycka in det i digital form. Katarina Gospic uppmanar istället till mer nyfikenhet och drar paralleller till skolans värld: 

– Det finns lärare som gjorde lektionerna helt teoretiska när de gick över digital undervisning och sedan finns det lärare som på ett innovativt sätt utforskar möjligheterna istället. Till exempel genom att låta eleverna spela in egna yogapass eller räkna steg under en dag. Den digitala undervisningen blev dessutom ett lyft för vissa elever som inte kände sig bekväma i gympasalen, men vågade mer när de fick utföra övningar hemma. 

Genom att anlägga ett nyfiket användarperspektiv på arbetsdagen kan man skapa ett arbetsflöde som ger rätt förutsättningar för rätt arbetsuppgift. Som chef man kan låta kollegor brainstorma tillsammans och dela erfarenheter, vilket i förlängningen kan lyfta hela teamets prestation. 

Det som kan lägga krokben för utvecklingen är mänskliga faktorer som rädsla inför det nya. En oro för att bli omsprungen av utvecklingen, kan ta sig uttryck i att en medarbetare sätter sig på tvären, vägrar ta till sig nya verktyg och envist hänvisar till hur arbetet alltid har utförts.  

– Den tekniska utvecklingen sker exponentiellt och det innebär att glappet mellan de som tar till sig den nya tekniken och de som inte gör det ökar.  

Så hur ska man som chef hantera den situationen? Katarina Gospic menar att man som chef gör klokt i att bygga in utveckling som en naturlig del i vardagen, så att det blir lika självklart att hela tiden lära sig något nytt som att äta lunch varje dag. 

– Jag brukar säga att man ska våga smaka på tekniken, på samma sätt som en kock måste ha prövat både mango och ananas för att sedan kunna omvandla smakerfarenheterna till en egen rätt. På samma sätt är det skillnad mellan att få en VR-upplevelse beskriven för sig och att få testa på själv. 

Eftersom hjärnan inte är särskilt bra på att hantera snabba förändringar är det smart att låta utveckling ske i små steg. Genom att pröva sig fram kring vad som fungerar bäst och vad som behöver utvecklas, blir det lättare att skapa en hållbar arbetsvardag. 

– Att se till den individuella UX-upplevelsen av arbetet tror jag är den främsta nyckeln. Vad behöver till exempel en person på HR för att lyckas och vad behöver någon som jobbar på ekonomi? De har inte nödvändigtvis samma flöde för en lyckad arbetsdag. Jag tror inte på one size fits all. Genom analys ökar förståelsen för hur man kan stötta en person för att få bäst utfall. Det lägger grunden för social hållbarhet i arbetslivet.