Ny rapport – Sveriges välfärd vinner på kompetensinvandring
Arbetskraftsinvandringen är en het fråga. Men hur påverkar den egentligen den offentliga ekonomin? Av Almegas nya rapport framgår att den genererar ett stort ekonomiskt överskott. Närmare bestämt 1,7 miljarder kronor.
Den internationella konkurrensen mellan företag om talanger har hårdnat de senaste åren. För svensk del har dagens öppna regelverk för arbetskraftsinvandring hittills varit en fördel i kampen om högkvalificerad arbetskraft. Kritiker menar dock att det råder en osund konkurrens på arbetsmarknaden där arbetskraftsinvandrare tar jobb från svagare grupper i samhället och försörjer sig på bidrag. Nu kan Almega visa ett detta inte stämmer.
I en ny rapport kartläggs för första gången arbetskraftsinvandringens effekter på den offentliga sektorns ekonomi, de pengar som finansierar välfärden, samt om arbetskraftsinvandrarna försörjer sig själva och sina anhöriga eller inte. Slutsatserna är entydiga: Arbetskraftsinvandringen genererar ett stort ekonomiskt plus.
– Kritiken mot arbetskraftsinvandringen är väldigt onyanserad. Det handlar egentligen om en kompetensinvandring. Bortser man från säsonganställda bärplockare och plantörer så arbetar nio av tio arbetskraftsinvandrare i yrken som kräver minst gymnasieutbildning, säger Andreas Åström.
Rapporten visar även att arbetskraftsinvandringen inte heller ökar konkurrensen om jobben nämnvärt. Inom 92 procent av de yrken som beviljas flest arbetstillstånd råder det antingen brist på arbetskraft eller så ökar antalet arbetstillfällen.
– De fyller luckor i bristyrken och bidrar därmed till att få företag att växa och skapa nya arbetstillfällen även för andra, säger Andreas Åström.
Dessutom är arbetskraftsinvandringen i huvudsak tillfällig. Knappt åtta procent av de som reste till Sverige för att arbeta mellan 2009 och 2019 har fått permanent uppehållstillstånd – i genomsnitt 1 500 personer om året.
I debatten finns förslag på att höja kraven på hur mycket en arbetskraftsinvandrare minst måste tjäna och att inkomsten måste vara ännu högre om man har med sig anhöriga.
– Vår undersökning visar tydligt att det inte behövs något försörjningskrav eftersom alla arbetskraftsinvandrare i princip redan är självförsörjande, säger Andreas Åström.
Rapporten visar att arbetskraftsinvandrare och deras anhöriga i ytterst liten omfattning tar emot ekonomiskt bistånd eller andra bidrag. Endast 0,2 procent – 19 personer – av arbetskraftsinvandrarna och deras anhöriga tar emot ekonomiskt bistånd. De genomsnittliga bidragen är ca 500 kronor i månaden per arbetskraftsinvandrare och anhörig främst föräldrapenning och barnbidrag.
Sammantaget överstiger intäkterna från arbetskraftsinvandringen kostnaderna för den offentliga service och de bidrag som arbetskraftsinvandrarna och deras anhöriga tar emot.
– Försiktigt räknat visar vår kartläggning att de som kommer hit för att arbeta ger ett ekonomiskt överskott till den offentliga sektorn på 1,7 miljarder kronor. Arbetskraftsinvandrarna står alltså inte bara för sina egna kostnader utan bidrar i högsta grad till vår allmänna välfärd, säger Andreas Åström.
Rapporten visar även att enklare jobb som städare eller köks- och restaurangbiträde genererar ekonomiska överskott för samhället. Exempelvis genererar de städare som arbetskraftsinvandrat ett överskott på 15,5 miljoner kronor, anhöriga inkluderade.
– Almegas rapport visar att arbetskraftsinvandrarna fyller viktiga luckor på arbetsmarknaden. De ger mycket mer till Sverige än vad de tar emot. De bidrar till vår välfärd. Den som hävdar motsatsen kan inte ha räknat på saken, säger Andreas Åström.