Så säger forskningen om distansarbete

Forskning om distansarbete är inget nytt, begreppet myntades redan 1979. Fokus har framför allt legat på hur det är kopplat till effektivitet och produktivitet, men forskningen har länge varit spretig i fråga om metoder. Det finns till exempel många studier som visat att distansarbete gör anställda mer effektiva, men vad som ligger bakom den ökade effektiviteten är inte helt klarlagt. Det kan exempelvis handla om att den som jobbar hemifrån får möjlighet att arbeta mer fokuserat när inga kollegor stör, men det skulle också kunna vara en effekt av att hemarbete innebär fler sammanlagda arbetstimmar för den enskilde medarbetaren, när gränsen suddas ut mellan hem och arbete.

På senare år har det forskats allt mer kring arbetsmiljöaspekter vid distansarbete och Linda Widar, forskare vid Högskolan i Gävle, har intresserat sig för ämnet. Hon har bland annat undersökt hur personer som arbetar inom informations- och kunskapsyrken upplever distansarbete:

– Vi har gjort studier som visar att de som jobbade mer än tre dagar på distans upplevde mer stress, organisatorisk otydlighet och konflikter, än de som arbetade vid enstaka tillfällen under månaden eller året, säger Linda Widar.

Studier visar att den som har mycket att göra kan välja att arbeta på distans för att kunna expandera sin arbetstid och helt enkelt få in fler arbetstimmar. Det gränslösa arbetssättet kan också komma av att man helt enkelt inte vet vad som förväntas av en som enskild medarbetare.

– Nu när människor tvingas att arbeta hemifrån finns risken att ansvaret för hur hemarbetet ska utföras förskjuts från arbetsgivaren till den enskilda individen. Som arbetsgivare är det viktigt att komma ihåg att alla inte har samma förutsättningar för hemarbete. Faktorer som kan påverka är exempelvis hur många man är i hushållet eller om man har funktionsvariationer, säger Linda Widar.

Det här innebär att kommunikationen spelar en viktig roll vid distansarbete. Eftersom den spontana kommunikationen riskerar att tappas bort när vi befinner oss utanför kontoret, kan det vara bra om arbetsgivaren skapar förutsättningar för det på annat sätt.

– Jag kan ge ett exempel från min egen arbetsplats, där min chef har skapat en stående mötestid, där vi som medarbetare kan logga in utan att behöva boka tid. Det är ett sätt att fånga upp frågor som kanske inte tas upp annars, och är det någon som aldrig loggar in kanske det också blir en signal om att det faktiskt är dags att ta kontakt med just den medarbetaren.

I samma anda tar forskaren Leif Denti, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet, upp vikten av kommunikation. Under ett webbseminarium om framtidens arbetsmiljö, arrangerat av AFA Försäkring, pekar han ut två fallgropar när vi ska jobba hemifrån:

Den första handlar om social isolering, den känsla av att tappa sitt sammanhang som medarbetaren kan uppleva när den spontana interaktionen som sker på ett kontor försvinner. Här ligger ett stort ansvar på chefer att strukturera den sociala samvaron och göra plats även för det som kan kallas mellanrumsmöten, där medarbetare träffas utan krav på prestation. Det kan till exempel handla om att fika tillsammans även om det sker via ett digitalt mötesrum.

Den andra fallgropen uppstår när distansarbetet har pågått en längre tid och handlar om känslan av professionell isolering och stagnation. I det dynamiska mötet med andra människor uppstår nya idéer som ger en känsla av förnyelse i det dagliga arbetet, men det är en aspekt som lätt går förlorad vid distansarbete. Medarbetarens känsla av att hamna i ett karriärmässigt hamsterhjul kan arbetsgivaren med fördel motverka genom att ge individen mer frihet och handlingsutrymme. Genom att ge medarbetare större eget ansvar, till exempel för hur en rapport ska utformas, kan man uppnå en högre känsla av utvecklingsmöjligheter. Samtidigt måste chefen vara tydlig med målbilder och att visa på hur medarbetarens insats passar in i en helhet, understryker Lars Denti. För är det något som forskningen verkligen slår fast, så är det att människor mår bra av meningsfullt arbete och den känslan är lättare att uppnå om man ser sitt bidrag till en större helhet.