- Motverka likviditetsproblem i näringslivet
Regeringen har aviserat ett tillfälligt uppskov för skatt och arbetsgivaravgifter, vilket är ett bra första steg. Men antagligen krävs också insatser som gör att företag i knipa kan få statliga överbryggningslån och andra typer av krediter.
- Sänkt eller slopad moms
Att sänka eller slopa momsen brett på utvalda varor och tjänster leder till lägre priser för konsumenterna vilket ökar konsumtionsefterfrågan. Eftersom offentlig sektor köper in en hel del insatstjänster från privata tjänsteföretag uppstår en momskostnad som inte kan dras av, eftersom offentlig verksamhet är momsbefriad. Sänkt eller slopad tjänstemoms skulle därmed minska kostnaderna för offentlig sektor. De branscher som främst skulle behöva riktade momssänkningar är vårdföretag, flyg- och resebolag, konsult- och bemanningsföretag, tidningar samt biografer.
- Korta betaltiderna
En situation som bör undvikas är att betaltiderna stiger i näringslivet, vilket skapar likviditetsproblem hos leverantörsföretag som då tvingas agera bank åt sina kunder. Alla företag måste ta ansvar att inte förlänga betaltiderna.
- Upprätthåll efterfrågan på varor och tjänster
Offentlig sektor har ett viktigt ansvar att inte minska sina inköp av varor och tjänster med hänvisning till force majeure.
- Tidigarelägg offentliga inköp
Genom att tidigarelägga offentliga inköp och investeringar kan effekten av en tillfällig ekonomisk kris lindras.
- Undvik uppsägningar på grund av arbetsbrist
Systemet för korttidsarbete, som ska träda i kraft den 1 maj 2020, innebär att staten står för personalkostnader med en tredjedel vid minskning av arbetstiden. Detta är bra men inte tillräckligt. Statens andel bör utökas till hälften. Det bör också vara möjligt att göra större neddragningar av arbetstiden än de 60 procent som tidigare föreslagits. Systemet måste även träda i kraft så snart som möjligt.
- Tvinga inte företagen att säga upp personal
Ett stort problem med förslaget till korttidsarbete är att det ställs krav på arbetsgivare att göra sig av med konsulter och inhyrd personal. Detta innebär att arbetslösheten riskerar att öka mer än nödvändigt på grund av regelverket. Detta kan, och måste, regeringen åtgärda innan lagen träder i kraft.
- Inför permitteringsregler
Andra länder har mer konkurrenskraftiga system för anpassning av personalstyrkan utan att säga upp medarbetare. Denna lösning kallas permittering utan lön, där arbetstagarens anställning består, men de får istället a-kassa. Permittering bör utredas även i Sverige.
- Minska sjuklöneansvaret
Avlasta arbetsgivare och arbetstagare från kostnader kopplat till sjukfrånvaro. Idag har arbetsgivarna i Sverige ett sjuklöneansvar de första två veckorna av sjukskrivningen.
- Investera för framtiden
Kriser är ett bra tillfälle att göra nödvändiga strukturanpassningar så att konkurrenskraften och livskraften i näringslivet stärks. Samtidigt brukar tyvärr utgifterna för forskning och innovation minska när det är kris. Regeringen kan motverka dessa tendenser genom att öka och bredda investeringarna i forskning och utveckling. Nya vägar kan prövas för att göra det skattemässigt mer gynnsamt att investera i kompetensutveckling, till exempel genom kompetensavdrag och tech-checkar.
