Kollektiv intelligens gör summan av våra kunskaper större
I kölvattnet av it-bubblan upplevde Philip Runsten för första gången kraften i samarbete och gruppdynamik då han och några kollegor var med och räddade ett konsultbolag från konkurs. I dag forskar han om kollektiv intelligens på Handelshögskolan i Stockholm.
– Det finns olika sorters kollektiv intelligens och vi tittar framförallt på gruppnivå i organisationssammanhang. Enkelt kan man säga att det handlar om att människor, med olika kunskaper, måste sammanföra de kunskaperna till en kollektiv intelligens för att lyckas lösa framtidens arbetsuppgifter.
– Men det här är bara en metod egentligen. Det är komplexitet som är utmaningen nu och i framtiden. Om vi jämför med 1950-talet försöker vi uppnå sex gånger fler mål i företagen i dag. För att lösa detta ökar vi specialiseringen. Vi delar helt enkelt upp jobbet mellan oss. På så sätt kan vi fördjupa vår kunskap, och summan av våra kunskaper blir större. Men det skapar också hög komplexitet. Allting blir svårare att överblicka och det gör oss beroende av vår skicklighet att föra samman och koordinera kunskap, i ett superspecialiserat samhälle.
Utmaningen i framtiden blir enligt Philip Runsten att utveckla koordineringen för att få ihop våra olika specialistkunskaper.
– Tidigare kunde vi förlita oss på en central ledning som fattade besluten, men när vi ökar komplexitet hinner inte den logiken med längre. Vi kan inte längre förutse och reagera tillräckligt snabbt och därför måste hela gruppen vara delaktig i koordinering av de gemensamma kunskaperna.
Hur påverkar det framtidens ledarskap? Vilket ledarskap kommer att krävas för att gynna den kollektiva intelligensen?
– Framtidens företag behöver medarbetare och ledare som förstår vad det innebär att jobba med komplexitet. Ledarens roll blir att komma åt mer av gruppens kollektiva intelligens. Ledaren är inte längre ordergivare och problemlösare.
– Medarbetare och ledare förväntas ha vissa grundläggande kunskaper om hjärnan och hur den funkar. Hur man fattar beslut och samarbetar. I framtiden måste människor lära sig ledarskapets villkor även om man inte själv är ledare. Det är svårt att vara ledare, men det är ännu svårare om medarbetare inte förstår hur svårt det är.
Du pratar också om varma grupper. Vad innebär det?
– Det som kännetecknar varma grupper är aktivt lyssnande vilket skapar en psykologisk trygghet som påverkar hur det dagliga arbetet fungerar. Den kollektiva intelligensen i en grupp beror av hur väl de inblandade lyckas sammanföra sina olika kunskaper. Alltså hur smarta blir vi tillsammans. Den processen är hela tiden beroende av relationerna mellan individerna. Relationerna avgör till exempel hur mycket vi är beredda att lyssna på andra och hur mycket vi anstränger oss för att förstå andras sätt att tänka. Varma grupper ger till exempel varandra feedback spontant, eftersom de är trygga med relationerna.
Vilka team har förutsättningar att bygga kollektiv intelligens? Hur sätter man samman dem?
– Det går aldrig att optimera team utifrån personliga egenskaper. Man ska tänka precis tvärtom. Alla grupper kan bli jättebra, och alla kan också bli dåliga. Det handlar inte om att alla måste vara sociala. Framtidens intelligens är att alla måste få vara på sina egna villkor, men också att alla är medvetna om att de måste anstränga sig för att vara så skickliga samarbetare som möjligt. Alltså ett lagspel som bygger på olikhet, därför att alla är med i ansträngningen att hålla samman.