Sverige tappar andelar på exportmarknaden
Konjunkturrapport, oktober 2013
En långsam återhämtning för både tjänstesektorn och industrin de närmaste två åren – det räknar Almega med i sin nya konjunkturrapport. Tillväxten inom den privata tjänstesektorn väntas öka i ungefär samma takt som Sveriges BNP, kring 2 procent per år.
Sveriges exportindustri och tjänstesektor har även i år drabbats av den låga efterfrågan från omvärlden. De senaste två årens avmattning i den privata tjänstesektorn hör starkt samman med den fallande efterfrågan på svensk export. Återhämtningen i omvärlden väntas gå långsammare än vi tidigare räknat med. I vår prognos utgår vi från att skuldtaket för USA åter kommer att höjas senast den 7 februari nästa år. Detta så att den amerikanska staten kan fortsätta att låna kapital från utlandet, klara av att finansiera offentliga utgifter och betala av på sina skulder. Alternativet vore en mycket kraftig åtstramning, som skulle få enorma återverkningar för hela världsekonomin.
Almega räknar med en långsam återhämtning för både tjänstesektorn och industrin under de närmaste två åren. Tillväxten inom den privata tjänstesektorn väntas öka i ungefär samma takt som Sveriges BNP, det vill säga kring 2 procent per år. Samtidigt väntas produktionen per arbetad timme, det vill säga produktiviteten, utvecklas ännu svagare än vi tidigare räknade med. Det hör samman med både den svaga återhämtningen för produktionen och en oväntat stor ökning av sysselsättningen inom tjänstesektorn i år. Denna kombination resulterar i nolltillväxt för produktiviteten i tjänstesektorn i år. En sådan utveckling är inte hållbar i längden, varför vi bedömer att antalet sysselsatta i tjänstesektorn kommer öka i långsammare takt under de närmaste åren. Produktiviteten väntas samtidigt öka svagt i ett historiskt perspektiv.
Utvecklingen för Sveriges export och investeringar inom både industrin och tunga tjänstebranscher har visat sig bli ännu mycket svagare i år än vad vi räknade med i början av året. Hushållen har visserligen fått en god realinkomstökning, men de håller tillbaka konsumtionen och lägger istället en del av inkomstökningen på ökat sparande. Den sämre utvecklingen gör att Almega reviderat ned sin prognos för Sveriges BNP-tillväxt i år, till 0,7 procent (från 0,9 i april). De två kommande åren bedöms tillväxten visa en långsam återhämtning, och ligga omkring 2 procent per år.
Eftersom en stor del av tjänstesektorn i Sverige bidrar till utvecklingen och produktionen av exportprodukter påverkas även tjänstesektorn av utvecklingen på exportmarknaden. Almega pekar på att sambandet mellan Sveriges tjänsteproduktion och export blivit allt starkare i takt med att tjänsteinnehållet i exporten ökat. Almega visar också att det internationella konkurrenstrycket ökat för tjänsteföretag, i samband med ökad import av kunskapsintensiva tjänster för produktionen av Sveriges exportprodukter. Den ökade konkurrensen har lett till ökad prispress, vilket också bidragit till att tjänsteföretag ökat sin utflyttning av verksamhet till utlandet, för att effektivisera sin produktion, höja förädlingsvärdet och öka sin konkurrenskraft.
Almega visar i denna rapport på ett nytt sätt att mäta Sveriges tjänsteexport, då man även fångar in tjänsteinnehållet i Sveriges exportprodukter, utöver den rena tjänsteexporten. Det framgår då att den totala tjänsteexporten är avsevärt större än vad vi känt till, det vill säga tjänsteexporten uppgår till så mycket som drygt 50 procent av Sveriges totala export. Andelen tjänster i Sveriges export har dessutom ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet, då den låg på 40 procent. En del av det ökade tjänsteinnehållet i exporten utgör ökad import av tjänster. Förutom att bidra till produktionen av Sveriges exportprodukter innebär den ökade tjänsteimporten att svenska tjänsteföretag i allt större utsträckning utsätts för internationell konkurrens, eftersom alltfler företag i utlandet levererar insatstjänster till svensk export.
Almega redovisar också ett nytt sätt att mäta världsmarknadsandelar, utifrån export av förädlingsvärde. Det framgår då att Sverige tappat exportmarknadsandelar från mitten av 1990-talet. Den ökade specialiseringen och fragmenteringen av produktionen har visserligen höjt förädlingsvärdet i Sverige, men motsvarande förädlingsvärde i konkurrentländer har samtidigt ökat ännu mer.
Flertalet branscher i Sverige har förlorat marknadsandelar från mitten av 1990-talet, men det finns två undantag. Gruvindustrin har upprätthållit sin marknadsandel medan den enda bransch som vunnit exportmarknadsandelar är företagstjänster. Detta faktum speglar utvecklingen mot alltmer kunskapsintensiv tjänsteproduktion i Sverige. Det tyder även på att företagstjänster har visat stark konkurrenskraft i relation till andra länder.
Mer forskning skulle dock behövas inom detta område för att få svar på orsakerna till varför Sverige tappar exportmarknadsandelar inom så många andra branscher. Här kan det sannolikt finnas flera förklaringar, till exempel ökad outsourcing av varuproduktion från Sverige. En annan förklaring kan vara att olika förutsättningar i olika länder styr företags beslut om var de ska investera i utökad kapacitet, forskning och utveckling m.m. Erbjuder Sverige sämre förutsättningar för produktion placerar företagen den i andra länder med bättre villkor.
Den ökade fragmenteringen mot globala värdekedjor har stor inverkan på såväl tillväxt som sysselsättning i olika länder. Specialiseringen av produktionen påverkar utvecklingen även på arbetsmarknaden. För Sveriges del har de globala värdekedjorna skapat jobb främst för högkvalificerad arbetskraft och främst inom tjänstesektorn. Enklare produktion har i allt större utsträckning outsourcats av företag till andra länder med lägre arbetskraftskostnader, inte enbart från industrin utan även från tjänstesektorn. Denna utveckling, mot alltmer fragmenterade produktionskedjor i världen, fortgår. Förutsättningarna för att Sverige ska lyckas höja sitt förädlingsvärde och klara sig i den hårda internationella konkurrensen handlar i hög grad om förmågan att öka den kunskapsintensiva tjänsteproduktionen i landet och öka exportens tjänsteinnehåll.
